Kant, tinget i sig

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1652
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Illusionen » 27 feb 2020 18:33

Pilatus skrev:
Illusionen skrev:
hakkapeliitta skrev:Förstår inte riktigt vad "översinnligt" är.
Rätt ordagrant borde det vara något vi inte kan erfara med våra sinnen.
Men hur kan vi erfara något som inte är nåbart med våra sinnen?

Att här använda ordet ”översinnligt” känns inte rätt, då vi i detta fall sannolikt är så långt från sinnen
och sinnesintryck vi kan komma.

översinnlig = transcendent
Kant arbetade med att överbrygga rationalism och empiri, som har kommit att kallas "den kopernikanska revolutionen".
Jag tror filosofer uppfattar honom som transcendental idealist, besläktad med Platon på sätt och vis..


Jag gör inte anspråk på att vara filosof, så ni har säkert rätt, men vill ändå nämna följande,
då Hakkapeliittas fråga (rödmarkerad) är värd att begrunda av principiella skäl i det här sammanhanget.

Citerar,
Transcendens (latin "överskridande") betecknar något som ligger bortom den empiriska (förnimbara) sinnevärlden,
är motsatsen till immanens
• Guds transcendens – betecknar Guds fullkomligt annorlunda väsen i förhållande till den värld i vilken vi lever

Oavsett om ni är troende eller ateist så är formuleringen passande och intressant.
Så mitt svar på Hakkapeliittas fråga är att det INTE är det ”översinnliga” (det ”abstrakta”) vi direkt erfar,
utan det är dess atomära påverkaneffekt/egenskap vi tolkar. Detta är i linje med det jag i övrigt skrivit.
Det mer detaljerade svaret på frågan finns m a o att söka i mina tidigare inlägg.

Det är detta som utgör det bakomliggande motivet till den inledande frågan,
VAD ÄR DET SOM SÄGER ATT VÅRT MEDVETANDE INKL JAGET STRUKTURELLT
BASERAS PÅ EN NIVÅ SOM ÄR DEN ENDA FÖREKOMMANDE I UNIVERSUM?


/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=3khb7i1pY10
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Pilatus » 28 feb 2020 00:37

Illusionen skrev:
Pilatus skrev:översinnlig = transcendent
Kant arbetade med att överbrygga rationalism och empiri, som har kommit att kallas "den kopernikanska revolutionen".
Jag tror filosofer uppfattar honom som transcendental idealist, besläktad med Platon på sätt och vis..

Citerar,
Transcendens (latin "överskridande") betecknar något som ligger bortom den empiriska (förnimbara) sinnevärlden, är motsatsen till immanens
VAD ÄR DET SOM SÄGER ATT VÅRT MEDVETANDE INKL JAGET STRUKTURELLT
BASERAS PÅ EN NIVÅ SOM ÄR DEN ENDA FÖREKOMMANDE I UNIVERSUM?

Det vi kan veta något om är att det medvetna subjektet känner igen objekt, inte som de är i sig själva, utan bara hur de framträder för oss via våra sinnen.

Rum, tid och kausalitet är de nödvändiga åskådningsformer, det sätt på vilket tingen framstår för oss. Kant ansåg att de inte existerar oberoende av oss, åtskilda från fenomen. Snarare, liksom fenomenen, är dessa former av inbördes förhållanden beroende av våra sinnen, dvs har sitt ursprung i våra kognitiva förmågor. Kants doktrin (transcendent idealism) presenteras vanligtvis som uppfattningen att tid, rum och kausalitet utgör de nödvändiga mentala förutsättningarna för att uppleva världen.

Innan man sväljer hela detta bete bör man säkert studera vad eftervärlden skrivit om Kants kunskapsteoretiska utläggningar. Även den psykologiska sidan som du är inne på har ingående studerats, hur fungerar perceptionen och hjärnans förmåga att avkoda sinnesintryck? Och gestaltpsykologin lämnade på sin tid värdefulla bidrag till hur vi uppfattar vår omvärld.
Moderator

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1652
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Illusionen » 28 feb 2020 20:53

Pilatus skrev:
Illusionen skrev:
Pilatus skrev:översinnlig = transcendent
Kant arbetade med att överbrygga rationalism och empiri, som har kommit att kallas "den kopernikanska revolutionen".
Jag tror filosofer uppfattar honom som transcendental idealist, besläktad med Platon på sätt och vis..

Citerar,
Transcendens (latin "överskridande") betecknar något som ligger bortom den empiriska (förnimbara) sinnevärlden, är motsatsen till immanens
VAD ÄR DET SOM SÄGER ATT VÅRT MEDVETANDE INKL JAGET STRUKTURELLT
BASERAS PÅ EN NIVÅ SOM ÄR DEN ENDA FÖREKOMMANDE I UNIVERSUM?

Det vi kan veta något om är att det medvetna subjektet känner igen objekt, inte som de är i sig själva, utan bara hur de framträder för oss via våra sinnen.

Rum, tid och kausalitet är de nödvändiga åskådningsformer, det sätt på vilket tingen framstår för oss. Kant ansåg att de inte existerar oberoende av oss, åtskilda från fenomen. Snarare, liksom fenomenen, är dessa former av inbördes förhållanden beroende av våra sinnen, dvs har sitt ursprung i våra kognitiva förmågor. Kants doktrin (transcendent idealism) presenteras vanligtvis som uppfattningen att tid, rum och kausalitet utgör de nödvändiga mentala förutsättningarna för att uppleva världen.

Innan man sväljer hela detta bete bör man säkert studera vad eftervärlden skrivit om Kants kunskapsteoretiska utläggningar. Även den psykologiska sidan som du är inne på har ingående studerats, hur fungerar perceptionen och hjärnans förmåga att avkoda sinnesintryck? Och gestaltpsykologin lämnade på sin tid värdefulla bidrag till hur vi uppfattar vår omvärld.


För mig är detta intressant då det du skriver stärker mig i min övertygelse att Kants slutsatser
överensstämmer med mina egna. Att vi närmat oss problematiken från skilda håll och
förutsättningar betraktar jag ur verifieringssynpunkt som positivt.
Problemen med att få mitt koncept begripligt och lättillgängligt får tyvärr till konsekvens att jag
misstänker att det skulle bli alltför tidskrävande att mer i detalj förklara detta.

/ Illusionen
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Pilatus » 28 feb 2020 22:57

Illusionen skrev:
Pilatus skrev:Innan man sväljer hela detta bete bör man säkert studera vad eftervärlden skrivit om Kants kunskapsteoretiska utläggningar. Även den psykologiska sidan som du är inne på har ingående studerats, hur fungerar perceptionen och hjärnans förmåga att avkoda sinnesintryck? Och gestaltpsykologin lämnade på sin tid värdefulla bidrag till hur vi uppfattar vår omvärld.

Problemen med att få mitt koncept begripligt och lättillgängligt får tyvärr till konsekvens att jag
misstänker att det skulle bli alltför tidskrävande att mer i detalj förklara detta.

Kanske skall man göra endast enkla antaganden till sin grund. Lägga till något då man kan och anser att det verkar riktigt. Kant gjorde ett misstag. Han antog att det var möjligt att från sin bekväma fåtölj anta något om verkligheten som sant, utan att mycket noggrant studera de verkliga förhållandena. Om man riktigt skall förstå stycket nedan (de ovana termerna) bör man läsa det ett par gånger. Kanske gå tillbaks till texten påföljande dag. Hade Kant faktiskt fel?

Utan att definiera sin användning av termen "kunskap" diskuterade Immanuel Kant ämnet i termer av "a priori" (argument som kan rättfärdigas utan hänvisning till observationer) och "a posteriori" (argument som kräver observationer för att rättfärdigas). Sådant som han hävdade var a priori argument kallas på denna webbplats "absolut kunskap".

Det anses att tautologier och andra logiska operationer ("analytiska argument") innebär resonemang a priori. Men finns det argument utöver detta ("syntetiska argument") som också kan sägas vara a priori, det vill säga: Existerar a priori argument om vår upplevda verklighet? Utan sådana argument kan relevansen i rent abstrakta resonemang (fåtöljfilosofi) om världen allvarligt ifrågasättas.

Kant önskade att abstrakt filosofi hade ett berättigande, och med hjälp av oklara definitioner hävdade han att det existerar "syntetiska a priori" argument, alltså att det existerar påståenden om omvärlden som inte ytterst är baserade på upplevd erfarenhet. Detta anses tveksamt och inga tydliga exempel på sådana argument har nämnts.

... syntetisk apriori är idag allmänt betraktat som kraftigt ifrågasatt

Höffe (2010) - Kants Critique of Pure Reason
(översatt:vetenskapsteori.se
Moderator

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1652
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Illusionen » 29 feb 2020 09:45

Pilatus skrev:
Illusionen skrev:
Pilatus skrev:Innan man sväljer hela detta bete bör man säkert studera vad eftervärlden skrivit om Kants kunskapsteoretiska utläggningar. Även den psykologiska sidan som du är inne på har ingående studerats, hur fungerar perceptionen och hjärnans förmåga att avkoda sinnesintryck? Och gestaltpsykologin lämnade på sin tid värdefulla bidrag till hur vi uppfattar vår omvärld.

Problemen med att få mitt koncept begripligt och lättillgängligt får tyvärr till konsekvens att jag
misstänker att det skulle bli alltför tidskrävande att mer i detalj förklara detta.

Kanske skall man göra endast enkla antaganden till sin grund. Lägga till något då man kan och anser att det verkar riktigt. Kant gjorde ett misstag. Han antog att det var möjligt att från sin bekväma fåtölj anta något om verkligheten som sant, utan att mycket noggrant studera de verkliga förhållandena. Om man riktigt skall förstå stycket nedan (de ovana termerna) bör man läsa det ett par gånger. Kanske gå tillbaks till texten påföljande dag. Hade Kant faktiskt fel?

Utan att definiera sin användning av termen "kunskap" diskuterade Immanuel Kant ämnet i termer av "a priori" (argument som kan rättfärdigas utan hänvisning till observationer) och "a posteriori" (argument som kräver observationer för att rättfärdigas). Sådant som han hävdade var a priori argument kallas på denna webbplats "absolut kunskap".

Det anses att tautologier och andra logiska operationer ("analytiska argument") innebär resonemang a priori. Men finns det argument utöver detta ("syntetiska argument") som också kan sägas vara a priori, det vill säga: Existerar a priori argument om vår upplevda verklighet? Utan sådana argument kan relevansen i rent abstrakta resonemang (fåtöljfilosofi) om världen allvarligt ifrågasättas.

Kant önskade att abstrakt filosofi hade ett berättigande, och med hjälp av oklara definitioner hävdade han att det existerar "syntetiska a priori" argument, alltså att det existerar påståenden om omvärlden som inte ytterst är baserade på upplevd erfarenhet. Detta anses tveksamt och inga tydliga exempel på sådana argument har nämnts.

... syntetisk apriori är idag allmänt betraktat som kraftigt ifrågasatt

Höffe (2010) - Kants Critique of Pure Reason
(översatt:vetenskapsteori.se


Det var ett bra och pedagogiskt formulerat inlägg, tänk om andra kunde ta efter, då skulle nivån här på FF höjas väsentligt.

Personligen anser jag att samtliga anförda argument saknar grund/förankring, då en entydig referens ej går att finna.
Vi är m a o hänvisade till en referens i form av vår förnimbara verklighet i alla dess skepnader. Det innebär att våra resonemang
utgår och betraktar den förnimbara verkligheten som något som existerar, utan att ifrågasätta vad det innebär.
När du skriver citat, ”Utan sådana argument kan relevansen i rent abstrakta resonemang (fåtöljfilosofi) om världen allvarligt ifrågasättas.” så är jag alltså med på tåget.

Det som skiljer mitt tillvägagångssätt från Kants är att jag utgår från en ”atomär modell”, en typ av ”mekanism”
som leder fram till mina slutsatser. Så med reservation för detta förefaller Kants och mina ”atomära” slutsatser
överensstämma med varandra. Det är viktigt att förstå att detta är ett första steg i form av ett atomärt resonemang
kring hur vi tolkar vår existens. För att gå vidare är det mot denna bakgrund följande citat skall ses.

Citerar ett av mina tidigare inlägg,
”För att sätta in detta i ett vidare sammanhang vill jag citera följande som jag tidigare skrev till Kreativ.
I samma inlägg skriver jag citat, ”Sambandet mellan, de elektromagnetiska fälten inkl de kantringskriterier som leder till fältkoncentrationer i form av materiella ”atomer”, rymmer flera för resonemanget viktiga ingredienser/komponenter.
Det är innehållet i, och beskrivning av, det fascinerande ”transformerings-språnget” mellan ”jaget” och hjärnans
fältaktivitet/funktion som här avses och efterfrågas.”
Jag har inte det fullständiga svaret, och det har med stor sannolikhet ingen annan heller.
Utan tillgång till svaret går det inte att avgöra ”jagets” relation till vår förnimbara verklighet.
Om det därutöver förhåller sig så att ”jaget” innefattar ”perspektivgränsöverskridande” samband finns det risk för att
svaret ligger dolt bortom våra atomära begrepp, utom räckhåll för oss.
Den allmänna uppfattningen är att ”jagets” hemvist är den i rumtid förnimbara materiella hjärnan.
”Transformerings-språnget” är då kännetecknande för det som länkar samman "jaget" och hjärnan.”

Det är här som nästa citat kommer in i bilden,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas och besvaras,
är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid,
alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till,
något materiellt, som jaget är delaktig i.” Medvetandet är därigenom en typ av självförvållad/självgenererad
illusion/skenbild, men existerar likväl som en del av universum, ur sitt eget perspektiv.

Detta kan ses som en bekräftelse på det du skriver citat, "Det vi kan veta något om är att det medvetna subjektet
känner igen objekt, inte som de är i sig själva, utan bara hur de framträder för oss via våra sinnen."

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=p3iYnHx8P0s
https://www.youtube.com/watch?v=-BunbeRED5Y
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Mlw
Inlägg: 770
Blev medlem: 17 apr 2020 16:09
Kontakt:

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Mlw » 25 sep 2020 19:45

Emellertid har ju kvantfysiken vederlagt Kants kunskapsteori, så det är bara att kasta hela hans filosofi i papperskorgen, eftersom den helt och hållet bygger på hans kunskapsteoretiska kriterier. Tinget-i-sig är icke onåbart för medvetandet. Kant trodde att alla erfarenheter vars orsaker vi ej förmår att direkt observera, såsom värmen från en soluppvärmd sten, var subjektivt skapade (jfr. Kant, Prolegomena). All regelmässighet i naturen, inklusive själva kausaliteten, måste ha en subjektiv grund. Han ansåg nämligen att all kunskap begränsas till vad vi kan erfara. Eftersom vi inte kan erfara vad som orsakar värmen i den soluppvärmda stenen så måste dess sanna egenskaper per definition vara ovetbara.

Men kvantfysiken har visat att vi registrerar vibrationer i atomlagren, inuti den soluppvärmda stenen, som upplevs som värme. Vi kan erfara tinget-i-sig, men vi kan också få perfekt kunskap om ting som vi ej direkt kan erfara, såsom kvantfenomenen, det krökta rummet, ljusets vågnatur, molekylär rörelse, etc. Det här har gjort att Kants korthus kollapsat. Det är bara att glömma hans teorier.

Thomas Aquinos kunskapsteori, däremot, står fortfarande stark. Enligt honom skapas kunskap när det aktiva intellektet (nous poietikos) abstraherar, mha. inneboende begrepp (kategorier), en bild från sinnena. Subjektivt har vi tillgång till abstrakta begrepp som också är formativa för den yttre världen. Men det är varken helt medvetna eller perfekta begrepp, utan en suddig motsvarighet till det gudomliga intellektet. Det är i grund och botten en platonisk och aristotelisk kunskapsteori.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Pilatus » 25 sep 2020 22:22

Mlw skrev:Emellertid har ju kvantfysiken vederlagt Kants kunskapsteori, så det är bara att kasta hela hans filosofi i papperskorgen, [...]

Vi kan inte kasta bort vad som genom historien lett fram till dagens vetenskap och epistemologi.
Det skulle ju innebära att stora delar av den filosofiska litteraturen kunde kastas på bålet. Var gärna något mer seriös i dina omdömen.
Moderator

Användarvisningsbild
Mlw
Inlägg: 770
Blev medlem: 17 apr 2020 16:09
Kontakt:

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Mlw » 26 sep 2020 07:58

Pilatus skrev:
Mlw skrev:Emellertid har ju kvantfysiken vederlagt Kants kunskapsteori, så det är bara att kasta hela hans filosofi i papperskorgen, [...]

Vi kan inte kasta bort vad som genom historien lett fram till dagens vetenskap och epistemologi.
Det skulle ju innebära att stora delar av den filosofiska litteraturen kunde kastas på bålet. Var gärna något mer seriös i dina omdömen.


Kant har inte gjort något för vetenskapen. Faktum är att han ignorerade vetenskapliga upptäckter redan i sin egen tid, som visade på att hans kunskapsteori var fel. Sedan blev det ännu värre, för ur kantianismen föddes den tyska idealismen, vars subjektivistiska galenskap vi lider av än idag. Exempelvis, på YouTube förklarar förståsigpåare att världen skapas subjektivt, helt på tvärs med vetenskapen. Läs Richard Schlagel, The Waning of the Light: The Eclipse of Philosophy (The Review of Metaphysics 57, Sept 2003), där han kritiserar det moderna filosofiska projektet.

Lika illa är det med Kants rationalistiska moralteori. Finns det någon enda individ som försökt efterleva den? Enligt Kant ska vi programmera oss själva som om vi vore robotar. Som vägledning för våra handlingar ska vi använda ett slags moralekvationer i vars variabler vi stoppar in fakta från det aktuella sammanhanget. Hela hans livsverk är av noll och intet värde. Det här visar att det är viktigt att man utgår från korrekta filosofiska premisser. Kants tragiska livsöde upprepas i modern tid. Exempelvis har många teoretiskt begåvade personer vigt sina liv åt marxistisk teori, som är fel redan från början. Det här visar att intellektuella personer måste vara försiktiga, för annars riskerar de kasta bort sina liv på meningslösheter. De kan lätt missledas av felaktig teori.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Anders » 26 sep 2020 10:10

Mlw skrev:
Pilatus skrev:
Mlw skrev:Emellertid har ju kvantfysiken vederlagt Kants kunskapsteori, så det är bara att kasta hela hans filosofi i papperskorgen, [...]

Vi kan inte kasta bort vad som genom historien lett fram till dagens vetenskap och epistemologi.
Det skulle ju innebära att stora delar av den filosofiska litteraturen kunde kastas på bålet. Var gärna något mer seriös i dina omdömen.


Kant har inte gjort något för vetenskapen. Faktum är att han ignorerade vetenskapliga upptäckter redan i sin egen tid, som visade på att hans kunskapsteori var fel. Sedan blev det ännu värre, för ur kantianismen föddes den tyska idealismen, vars subjektivistiska galenskap vi lider av än idag. Exempelvis, på YouTube förklarar förståsigpåare att världen skapas subjektivt, helt på tvärs med vetenskapen. Läs Richard Schlagel, The Waning of the Light: The Eclipse of Philosophy (The Review of Metaphysics 57, Sept 2003), där han kritiserar det moderna filosofiska projektet.

Lika illa är det med Kants rationalistiska moralteori. Finns det någon enda individ som försökt efterleva den? Enligt Kant ska vi programmera oss själva som om vi vore robotar. Som vägledning för våra handlingar ska vi använda ett slags moralekvationer i vars variabler vi stoppar in fakta från det aktuella sammanhanget. Hela hans livsverk är av noll och intet värde. Det här visar att det är viktigt att man utgår från korrekta filosofiska premisser. Kants tragiska livsöde upprepas i modern tid. Exempelvis har många teoretiskt begåvade personer vigt sina liv åt marxistisk teori, som är fel redan från början. Det här visar att intellektuella personer måste vara försiktiga, för annars riskerar de kasta bort sina liv på meningslösheter. De kan lätt missledas av felaktig teori.

Ursäkta, men du läser verkligen Kant som den fallna ärkeängeln läste (läser?) den heliga skrift.

Det lustiga är att Kant angrips från kristna och nyliberala håll, och finns det någon som verkligen anammar en moralfilosofi som liknar Kants så är det kristna med nåt i huvvet. Som farsan.

Berätta, vad har Kant så fel i? Både världsbild och moralteori? Och ja, jag har läst vad artikelförfattaren skrev om Kant. Också en liten ärkeängel.

Kom du förresten till forumet tidigt nog för att läsa den kristna och Kantälskande Esthers alster? (Många gillade henne inte, jag gillade inte hennes ton mot andra men tyckte hon ändå var en frisk fläkt)
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Mlw
Inlägg: 770
Blev medlem: 17 apr 2020 16:09
Kontakt:

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Mlw » 26 sep 2020 11:26

Anders skrev:Ursäkta, men du läser verkligen Kant som den fallna ärkeängeln läste (läser?) den heliga skrift.

Det lustiga är att Kant angrips från kristna och nyliberala håll, och finns det någon som verkligen anammar en moralfilosofi som liknar Kants så är det kristna med nåt i huvvet. Som farsan.

Berätta, vad har Kant så fel i? Både världsbild och moralteori? Och ja, jag har läst vad artikelförfattaren skrev om Kant. Också en liten ärkeängel.


Kant säger:

Naturvetenskapen kommer aldrig att kunna uppdaga tingens inre konstitution, som oavhängigt av det upplevda fenomenet fungerar såsom yttersta förklaring till samma fenomen. (Kant, Proleg., para.57)


Där hade han uppenbarligen fel! Idag har vi mycket bättre kunskap om tingens inre konstitution än vi har om subjektet. Nu när vetenskapen har funnit förklaringen på vad som orsakar fenomenen, så blir Kants kategorier obehövliga, eftersom verkligheten ej skapas med utgångspunkt från subjektet. Den kunskapsteoretiska realismen har gått segrande ur striden. Exempelvis, om vi känner värmen från en eld, så är det infraröd strålning som vi registrerar. Vetenskapen kan förklara allt om dess våglängd, att den består av fotoner som träffar oss, och om hur dessa uppkommer, nämligen som ett resultat av att kemiska bindningar brister. Då släpps fotoner lösa. Vi kan inte erfara dessa processer som sådana, men vi har direktkontakt med kvantvärlden genom våra sinnen. Ett mänskligt öga kan registrera en enskild foton.

Kant utgick från det felaktiga grundantagandet att vetenskapen är beroende av erfarenhetsmässiga kategorier. Faktum är att det är tvärtom! Vi har idag bättre kunskap om den osynliga världen än om en myra i en myrstack. Det är hög tid att överge subjektivismen.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Pilatus » 27 sep 2020 13:20

Mlw skrev:
Pilatus skrev:
Mlw skrev:Emellertid har ju kvantfysiken vederlagt Kants kunskapsteori, så det är bara att kasta hela hans filosofi i papperskorgen, [...]

Vi kan inte kasta bort vad som genom historien lett fram till dagens vetenskap och epistemologi.
Det skulle ju innebära att stora delar av den filosofiska litteraturen kunde kastas på bålet. Var gärna något mer seriös i dina omdömen.

Kant har inte gjort något för vetenskapen. Faktum är att han ignorerade vetenskapliga upptäckter redan i sin egen tid, som visade på att hans kunskapsteori var fel. Sedan blev det ännu värre, för ur kantianismen föddes den tyska idealismen, vars subjektivistiska galenskap vi lider av än idag. Exempelvis, på YouTube förklarar förståsigpåare att världen skapas subjektivt, helt på tvärs med vetenskapen.

Så negativt! Vad menar du är vetenskapen om urgrunderna till all kunskap?
Moderator

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Smisk » 28 sep 2020 11:26

Mlw skrev:Kant utgick från det felaktiga grundantagandet att vetenskapen är beroende av erfarenhetsmässiga kategorier. Faktum är att det är tvärtom! Vi har idag bättre kunskap om den osynliga världen än om en myra i en myrstack. Det är hög tid att överge subjektivismen.


Det är väl precis det Kant inte gjorde? Hume gjorde det dock men Kant menade att vi kan veta saker om världen även utan empiriska medel.

Däremot menade han väl att all kunskap vi har är av sin natur erfarenhet och som sådan inte om tinget i sig utan indirekt om tinget för oss.
Det spelar ingen roll om kunskapen kommer från mikro eller teleskop så är det ändå indirekt genom tinget för oss vi vet något.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Pilatus » 28 sep 2020 12:24

Smisk skrev:Det är väl precis det Kant inte gjorde?

Han försökte komma vidare från sin samtids rationalism och empiri genom sin kritik. Han blir litet svårplacerad på så sätt, men han insåg att teori är nödvändig, empiri och observationer behöver ett förklarande stöd.
Moderator

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Anders » 28 sep 2020 12:32

Genom att betrakta tingen får vi bättre kunskaper om tingen vartefter, kan skapa bättre och bättre modeller för hur de fungerar. I naturvetenskapens värlf och långsamt i den biologiska och mänskliga världen. Ingen har ju en formel på vad kärlek är än.

Kant fegade inte ur i att säga hur saker egentligen fungerade. Hade förslag på hur den eviga freden skulle uppnås, då Voltaire såg guds straff i Jordbävningen 55 satte Kant upp teorier om hur jordbävningar uppkom. Och han intresserade sig för spöken.

Mlw, ursäkta ordvalet, men jag tror du måste tala mer ur skägget, vad har du mer fundamentalt mot Kant? Om han var för eller emot betenskapens utveckling är svårt att säga. Framför allt är det svårt att säga vad försöken på 1700-talet i att förklara ”tingen i sig” bestod i. Men jag får känslan av att du har något emot Kant mer fundamentalt.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Kant, tinget i sig

Inläggav Smisk » 28 sep 2020 14:56

Pilatus skrev:
Smisk skrev:Det är väl precis det Kant inte gjorde?

Han försökte komma vidare från sin samtids rationalism och empiri genom sin kritik. Han blir litet svårplacerad på så sätt, men han insåg att teori är nödvändig, empiri och observationer behöver ett förklarande stöd.


Exakt.

Han separerade väl världen som sådan från världen för mig och menade att vi inte KAN ha kunskap om den på annat sätt än på ett indirekt sätt.
Alltså genom världen för mig.

Som jag ser det är det inget fel på den modellen men jag tänker mig att världen som sådan finns tillgänglig genom världen för mig och att bägge fält, alltså det externa och interna, är aspekter hos verkligheten vi har tillgång till. Att vi har det indirekt är naturligt.

Vetenskapligt sätt landar allt i en pragmatisk version där kunskapens användbarhet är det som driver den. Kants kategorier där jag är speciellt intresserad av tid och rum har något att säga om att det är så "glasögonen" är konstruerade och nödvändigtvis inte världen.

Om det är så att den mest användbara kunskapen vi har är den där rum och tid måste ha en plats kommer denna modell stärkas vetenskapligt.
Nödvändigtvis inte filosofiskt som du nog är med på att jag tänker ;)


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster