Vi är snart ensamma

[Lennart]

Den 23 februari skrev Mark Lynas en artikel i engelska New Statesman. En vän där skickade en kopia till mig. Grundtanken i artikeln var att vänster-högerskalan inte är applicerbar på vår tids mest brännande fråga - "The bottleneck".

Flaskhalsen består av det faktum att en art har börjat dominera globalt i jordens biosfär. De sista två århundradena har nämligen människan förökat sig i en takt som liknar bakteriernas. Vi blir trehundratusen nya individer varje dag. Vår samlade biomassa är idag mer än hundra gånger större än biomassan hos någon art som någonsin gått på jorden!

Vår spridning över jorden är på god väg att åstadkomma den sjätte massutrotningen av arter. Till skillnad från de övriga fem har den sjätte sin orsak i biosfären själv. Det är vi som är boven. Vi lägger idag beslag på 40 procent av produkterna av fotosyntesen. 40 procent av däggdjur och fisk hotas idag av utrotning. Mer än hälften av alla planter likaså.

Vi är också på god väg att höja jordens genomsnittstemperatur till en nivå som den inte haft på 40 miljoner år. Ingen av dagens arter, oss inkluderade, har erfarenhet, eller är anpassade, till att leva i ett sådant klimat.

Den stora politiska frågan idag är därför (enligt artikeln): Vill vi överleva flaskhalsen som en superanpassningsbar rest av en art som tar med sig artificiellt skapade ekosystem för de som överlever, eller ska vi dela med oss av jordens resurser så att en hygglig del av jordens biosfär (och de flesta av oss med dem) överlever?

Det första alternativet innebär nämligen att även mänskligheten drabbas av en massutrotning. Vi, likt kackerlackor, kan överleva under nästan alla förhållanden. Men de flesta av oss i den rika världen är inte vana att försörja oss själva med mat. Vi får våra bönor från Kenya och biffar från Argentina och inser inte att på en förödd planet kommer systemet med långa mattransporter att vara ett av de första att braka samman.

Att skapa artificiella ekosystem för vår överlevnad skulle enligt uppskattningar kosta motsvarande den totala bruttonationalprodukten i världen idag. Det är inte bara en fysisk, utan också ekonomisk, omöjlighet att mer än bara en liten del av oss skulle kunna överleva på det sättet.

Kriget mot terrorismen, kulturkrockar, är bara småpotatis jämfört med den flaskhals vi som art snart är ödesbestämda att behöva ta oss genom. Den berömde biologen E O Wilson säger att vi står på kanten till en ny tidsålder, med en enda dominerande art som är utelämnad åt sig själv. Ekosystemet kommer inte att ge oss någon hjälp att överleva den här gången. Det är upp till oss!

[archaxe]

Varför skulle vi kämpa för vår överlevnad? Vi får väl helt enkelt inse att vår tid snart är förbi; vi är bara ännu ett kugghjul i evolutionens maskineri. Människan har, av någon anledning, alltid lidit av hybris och överdrivit sin roll i evolutionära sammanhang.

Efter varje massutrotning har ju evolutionen tagit ett gigantiskt kliv framåt. Varför hindra utvecklingen?

[Lennart]

Evolutionen som är intressant för oss är ju den idémässiga, den memetiska evolutionen. Det är den vi måste skydda, det gör inte den biologiska evolutionen.

[J R Auk]

Ni har glömt vilka jordens styrande herrar är. Fonder och Bankerna. Investorbolagen. Har dom nån koll?
Har människorna bakom nån koll.
Eller har ett nytt medvetande fötts, som bejakar sin existens som en alligatormamma beskyddar sina barn?

[Deuce Deceptor]

Den som ger besten mat är herre... eller?

[Dr.Stein]

Varför skulle vi kämpa för vår överlevnad? Vi får väl helt enkelt inse att vår tid snart är förbi; vi är bara ännu ett kugghjul i evolutionens maskineri. Människan har, av någon anledning, alltid lidit av hybris och överdrivit sin roll i evolutionära sammanhang.

Efter varje massutrotning har ju evolutionen tagit ett gigantiskt kliv framåt. Varför hindra utvecklingen?

Man måste väl fortfarande försöka göra något åt problemen. Med din inställning kunde vi ju lika gärna skita i allting, eftersom vi ändå skulle dö ut snart!

Tycker det var en jävligt intressant artikel, håller helt med om att det är det störst problemet mänskligheten står inför just nu! Därmed inte sagt att vi ska glömma bort alla andra problem, men just det här problemet borde definitivt prioriteras mycket hårdare!

Vi är förmodligen det mest intelligenta liv som universum någonsin skapat, varför inte kämpa för att överleva. Kan inte alls hålla med om ditt resonemang att vi borde dö ut för att utvecklingen ska gå framåt, bara för att det uppkommit intelligentare liv efter dom tidigare massutrotningarna betyder det inte att det är säkert att det kommer bli likadant den här gången! Liv utvecklas väldigt slumpmässigt, och jag tror mänsklighetens evolutionära utveckling kommer gå betydligt snabbare än om vi ska vänta på att det uppkommer en ny intelligent art på jorden!

[archaxe]

Med din inställning kunde vi ju lika gärna skita i allting, eftersom vi ändå skulle dö ut snart!

On the contrary, my dear. Med tanke på den korta upplevelse av liv vi har, borde vi göra det absolut bästa av situationen.

Vi är förmodligen det mest intelligenta liv som universum någonsin skapat

Vad grundar du det här på?

Människans kamp för sin överlevnad kan närmast liknas vid en person som håller på att dö i lungcancer, och som slutar röka på sin dödsbädd. Ett hån mot sig själv.

[Thimmy Bågfeldt]

Archaxe: Jag tycker du säger emot dig själv lite.

Människan är den mest intelligenta varelsen vi vet och vi har med vår överlägsna intelligens stor möjlighet att rädda oss själva. Visst har vi själva orsakat problemet. Allt vi har orsakat visar väl vår stora makt. Det är nog inte alltför många år tills vi kan kolonisera andra planeter etc. så vår planets undergång är nödvändigtvis inte vår egen undergång. Men självklart måste vi göra allt för att bevara vår planet.

[J R Auk]

Livet är självsanerande, efter logos kommer no-logos. Facister blir existensiallister osv.

Don´t worry gäller så länge man gör vad som är rätt. Personligt ansvar gäller för alla, konsumenten bestämmer.
Jag själv känner att det räcker och sköta sitt (för det bästa såklart) så märker man att andra gör samma sak. Världen är räddad.

[archaxe]

Archaxe: Jag tycker du säger emot dig själv lite.

Utveckla gärna.

Och jag håller med dig; människan är enormt intelligent i jämförelse med andra varelser på vår planet (andra varelser i universum vågar jag inte uttala mig om).

Och jag tror att alla varelser, oavsett intelligens, är dömda att dö ut. Alla imperium faller, förr eller senare, hur starka de än är.

Om vi bortser från att vi talar om oss själva, de mest intelligenta varleserna universum någonsin skapat (som någon uttryckte sig), och försöker få lite distans till oss själva och evolutionen, så anser jag det absurdt att se oss själva som något slutgiltigt, någon "supreme being" som kommer att vara för evigt. Evolutionen har sin gång, oavsett vad vi tycker om det. Jag tror inte vi är så betydelsefulla som vi försöker få oss att framstå. Hybris.

[Thimmy Bågfeldt]

Människans kamp för sin överlevnad kan närmast liknas vid en person som håller på att dö i lungcancer, och som slutar röka på sin dödsbädd. Ett hån mot sig själv.

Här visar du din likgiltighet; "varför kämpa, vårt öde är redan utvisat"

Med tanke på den korta upplevelse av liv vi har, borde vi göra det absolut bästa av situationen.

Men här säger du att vi ska kämpa. Eller jag kanske missförstod dig ? Menar du kanske att vi ska leva här och nu, utnyttja våra resurser och lämna framtidens problem åt framtidens generationer?

[archaxe]

Men här säger du att vi ska kämpa. Eller jag kanske missförstod dig ? Menar du kanske att vi ska leva här och nu, utnyttja våra resurser och lämna framtidens problem åt framtidens generationer?

Den senare tolkningen. Lev varje dag som om den vore din sista. Var impulsiv. Gör din upplevelse av livet till den absolut häftigaste du kan, för du har bara ett.

This is your life, and it's ending one minute at a time.

Framtidens generationer? Jag förstår inte riktigt varför vi har någon skyldighet att ta hänsyn till dem.

Låter det vansinnigt?

[Thimmy Bågfeldt]

Framtidens generationer? Jag förstår inte riktigt varför vi har någon skyldighet att ta hänsyn till dem.

Låter det vansinnigt?

Ja!
Visst håller jag med om att man ska njuta av sitt liv men samtidigt man kan ju försöka tänka lite altruistiskt. Jag förstår inte dig nu faktiskt, vill du inte att dina barn och barnbarn ska leva i en bra värld

[archaxe]

Barn och barnbarn som inte ens existerar ännu? Hur kan vi ha en skyldighet mot människor som inte ens finns? För dem kvittar det väl lika om de lever eller inte? De vet ingenting av livet de inte kommer att leva. Ingen stor förlust, om du frågar mig.

Altruism handlar väl om att även se till andra människors välmående, men i detta fall talar vi inte ens om människor. Jag hade inte lidit minsta lilla om min morsa inte fött mig, för jag hade inte haft något medvetande som kunde lida.

[Johan Ågren]

archaxe.

även om inte du vill eller kan få barn så är det en vanlig företeelse att vi andra reproducerar oss. Att inte ta ansvar för deras framtid är att skjuta sig själv i benet. Om du agerar så du försämrar mina barn (eller framtida barns) utvecklingsmöjligheter och orsakar dem lidande så är du min fiende, och jag måste på något vis se till att du inte kan agera så. Jag täker också försvara mina barns möjligheter att kunna reproducera sig. (Naturligtvis ska reproduktionen vara på en rimlig nivå , vilken den kanske inte är idag, men det är en annan historia).

Som du resonerar så finns det alltså ingen anledning att bevara några arv; som kultur, teknologi, kunskap, till framtida generationer, för att dessa inte existerar än? Har du tänkt på att dessa "ickeexisterande individer" är de individer som du kommer att ha att göra med när du själv blir några år äldre, och som kommer att påverka ditt liv, positivt eller negativt?

Johan