Vad är rätt och fel?
Min uppfattning är att filosofi består mycket av rätt och fel. Tänkte att jag skulle diskutera det här med er.
Let´s begin with förhållanden. Är det rätt eller fel att ha en älskare/älskarinna vid sidan om sin partner?
Min uppfattning är att det inte är rätt att ha en älskare/älskarinna vid sidan om personen man är tillsammans med no matter what. Då jag formas av min omgivning och sämhället runt omkring mig så har jag denna åsikten eftersom det är en norm att man endast ska ha en tjej/kille, fru/man osv.
För mig skulle det vara mycket sårande om jag fått reda på att personen jag är tillsammans med har haft en kärleksaffär eller har en kärleksaffär under tiden vi är tillsammans. Då behövs frågan ställas varför det är så. Jag tycker att personen jag är tillsammans har tappat förtroendet till vårt förhållande om personen skulle ha en kärleksaffär vid sidan om. Det är omöjligt för mig att då känna att personen jag är tillsammans med fortfarande älskar mig även om det skulle vara så. Finns inte förtroendet kvar så ser jag heller ingen anledning till att fortsätta förhållandet.
Hur ser ni på den saken?
Är det möjligt för personen att fortfarande älska mig även om personen varit otrogen?
Slutligen, är det alltid tvunget att se allting i rätt eller fel, svart eller vitt osv?
I detta fallet ser jag det som fel att vara otrogen.
Kan man inte se saker i en gråskala?
Tacksam för svar!
Vad är rätt och fel?
Moderator: Moderatorgruppen
Vad är rätt och fel?
Rådfråga Oraklet och du ska få ett svar!
Det är rätt som gynnar mänskligheten i stort. Det gynnar mänskligheten om avtal följs, alltså är det rätt att följa avtal.
Att vara otrogen mot sin partner är fel om det finns ett avtal mellan parterna som då bryts. I vår kultur är default-avtalet trohet inom ett förhållande, så om inget annat sägs är det var som gäller. Däremot kan man komma överens om att ha ett öppet förhållande, dvs tillåta otrohet. I ett sådant förhållande är det då inte fel med otrohet.
Själva handlingen i sig är varken rätt eller fel. Det är att bryta ett avtal eller att svika en människa som är fel.
Att vara otrogen mot sin partner är fel om det finns ett avtal mellan parterna som då bryts. I vår kultur är default-avtalet trohet inom ett förhållande, så om inget annat sägs är det var som gäller. Däremot kan man komma överens om att ha ett öppet förhållande, dvs tillåta otrohet. I ett sådant förhållande är det då inte fel med otrohet.
Själva handlingen i sig är varken rätt eller fel. Det är att bryta ett avtal eller att svika en människa som är fel.
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
offe skrev:Det är rätt som gynnar mänskligheten i stort. Det gynnar mänskligheten om avtal följs, alltså är det rätt att följa avtal.
Att vara otrogen mot sin partner är fel om det finns ett avtal mellan parterna som då bryts. I vår kultur är default-avtalet trohet inom ett förhållande, så om inget annat sägs är det var som gäller. Däremot kan man komma överens om att ha ett öppet förhållande, dvs tillåta otrohet. I ett sådant förhållande är det då inte fel med otrohet.
Själva handlingen i sig är varken rätt eller fel. Det är att bryta ett avtal eller att svika en människa som är fel.
Om man bryter ett avtal för att uppnå ett viktigare avtal då? Är det rätt? Vi antar att det inte ges ett alternativ att göra rätt i båda fallen.
/Johan
Ytterst sett tycker jag det är att agera "gott"; med vilket jag menar vad man som individ finner njutningsfullt, skönt, behagligt, stimulerande, spännande, livsuppehållande och sunt. Något som stämmer överrens med ens vilja, ens kulturella övertygelse och ens natur.
Då invänder du kanske: Jaha, så det är fritt fram att vara otrogen? Man tänker bara på vad som är skönt för en själv och skiter i andra?
Nej, ty det finns ett inre lager:
Viktigare än vad som är "gott" för den egna personen är nämligen vad man tror kommer bidra med mest gott åt hela världen när man dessutom tar ens medmänniskor i beräkning.
Då invänder du kanske: Jaha, men om man bara har så otroligt, oerhört -skönt- när man är otrogen att det övertrumfar sorgen av att bli bedragen, då är det alltså okej att vara otrogen?
Näru, för inunder detta lager finns ännu ett lager:
Viktigare ändå är nämligen att man agerar med en helhetssyn där man inte bara ser till vad enskilda individer tycker är gott, utan på vilken grund människor upplever det goda och vad de behöver för att i sin tur kunna återgälda dig. Jag pratar om saker såsom frihet och tillit.
Jag resonerar inte krasst; anledningen att ge förtrycka människor hjälp är alltså inte för att de i sin tur skulle kunna hjälpa oss (det skulle ju betyda att man kunde låta bli att hjälpa alla hopplösa fall); utan det är tvärtom: Om vi inte är redo att visa våra medmänniskor tillräckligt med tillit för att de skall få egen frihet och egna möjligheter, hur skall vi då med tiden kunna behålla vår respekt och medkänsla med dem? Ett sådant beteende skulle alltså med tiden leda till att vi tappade intresset av att göra dem gott.
På samma nivå som det här lagret har vi det motsatta: Alltså det man själv måste göra för att andra skall lita på en själv. Man måste helt enkelt framstå såsom någorlunda förutsägbar, pålitlig, plikttrogen, ansvarsfull och ärlig.
Du kan ha en till invändning: Jaha, men du... Här har du ju bara pratat om vad vi individer -tror- att våra medmänniskor vill ha och behöver. Hur är det med psykotiska personer som tror att de gör världen en tjänst genom att bedriva mord eller till och med folkmord? Enligt dig är agerar de alltså "rätt"? Där satte jag allt dit dig!
Nä, för det finns ännu ett underliggande lager, faktiskt. Det gäller just vad som är rationellt och förnuftigt. Vi måste agera utefter det vi har goda anledningar att tro gör gott, inte bara det vi vill inbilla oss för att det smickrar vår egen självbild. Man måste alltså också kunna och vara villig att ifrågasätta ens egna övertygelser och fördomar för att agera rätt.
Shit vad mycket lager du har! Det verkar ju jättesvårt att agera rätt... Men, det där var väl ändå det sista, va?
Nope. Finns en till, men det är det allra innersta lagret; kärnan. Alltså grunden för det ovan nämnda; vad vi behöver för att öht kunna vara rationella och förnuftiga.
Dels förutsättningen; man måste ju ha alla sina mer grundläggande behov tillfredsställda innan man kan ödsla tid på lyxen att ifrågasätta sin egen självbild. Jag kallar detta förtröstan.
Det andra är verktygen: De fundamentala sanningarna och slutledningsförmågan.
---
Skall man agera "rätt" får man alltså enbart bryta mot ett lager om man genom att göra så klarar att upprätthålla ett undre och mer grundläggande sådant.
Då invänder du kanske: Jaha, så det är fritt fram att vara otrogen? Man tänker bara på vad som är skönt för en själv och skiter i andra?
Nej, ty det finns ett inre lager:
Viktigare än vad som är "gott" för den egna personen är nämligen vad man tror kommer bidra med mest gott åt hela världen när man dessutom tar ens medmänniskor i beräkning.
Då invänder du kanske: Jaha, men om man bara har så otroligt, oerhört -skönt- när man är otrogen att det övertrumfar sorgen av att bli bedragen, då är det alltså okej att vara otrogen?
Näru, för inunder detta lager finns ännu ett lager:
Viktigare ändå är nämligen att man agerar med en helhetssyn där man inte bara ser till vad enskilda individer tycker är gott, utan på vilken grund människor upplever det goda och vad de behöver för att i sin tur kunna återgälda dig. Jag pratar om saker såsom frihet och tillit.
Jag resonerar inte krasst; anledningen att ge förtrycka människor hjälp är alltså inte för att de i sin tur skulle kunna hjälpa oss (det skulle ju betyda att man kunde låta bli att hjälpa alla hopplösa fall); utan det är tvärtom: Om vi inte är redo att visa våra medmänniskor tillräckligt med tillit för att de skall få egen frihet och egna möjligheter, hur skall vi då med tiden kunna behålla vår respekt och medkänsla med dem? Ett sådant beteende skulle alltså med tiden leda till att vi tappade intresset av att göra dem gott.
På samma nivå som det här lagret har vi det motsatta: Alltså det man själv måste göra för att andra skall lita på en själv. Man måste helt enkelt framstå såsom någorlunda förutsägbar, pålitlig, plikttrogen, ansvarsfull och ärlig.
Du kan ha en till invändning: Jaha, men du... Här har du ju bara pratat om vad vi individer -tror- att våra medmänniskor vill ha och behöver. Hur är det med psykotiska personer som tror att de gör världen en tjänst genom att bedriva mord eller till och med folkmord? Enligt dig är agerar de alltså "rätt"? Där satte jag allt dit dig!
Nä, för det finns ännu ett underliggande lager, faktiskt. Det gäller just vad som är rationellt och förnuftigt. Vi måste agera utefter det vi har goda anledningar att tro gör gott, inte bara det vi vill inbilla oss för att det smickrar vår egen självbild. Man måste alltså också kunna och vara villig att ifrågasätta ens egna övertygelser och fördomar för att agera rätt.
Shit vad mycket lager du har! Det verkar ju jättesvårt att agera rätt... Men, det där var väl ändå det sista, va?
Nope. Finns en till, men det är det allra innersta lagret; kärnan. Alltså grunden för det ovan nämnda; vad vi behöver för att öht kunna vara rationella och förnuftiga.
Dels förutsättningen; man måste ju ha alla sina mer grundläggande behov tillfredsställda innan man kan ödsla tid på lyxen att ifrågasätta sin egen självbild. Jag kallar detta förtröstan.
Det andra är verktygen: De fundamentala sanningarna och slutledningsförmågan.
---
Skall man agera "rätt" får man alltså enbart bryta mot ett lager om man genom att göra så klarar att upprätthålla ett undre och mer grundläggande sådant.
-
Carpe Nihil
- Inlägg: 173
- Blev medlem: 06 okt 2006 20:41
Oraklet:
- Kan man älska flera personer samtidigt?
- Kan man vara kär i flera personer samtidigt?
- Kan man älska en person men ändå njuta av att ha sex med någon annan?
Svaret på ovanstående frågor torde vara ja.
Därför: om någon är otrogen mot dig behöver det ju inte påverka ert förhållande - bara för att man har sex med en person betyder det inte automatiskt att man tycker sämre om någon annan, etc.
Därför tycker jag att det är intressant att fråga sig VARFÖR otrohet skulle anses som fel. i det anseendet tycker jag att offe har en bra poäng...
offe skrev:
Att vara otrogen mot sin partner är fel om det finns ett avtal mellan parterna som då bryts. I vår kultur är default-avtalet trohet inom ett förhållande, så om inget annat sägs är det var som gäller.
intressant tanke! det är kanske just själva avtalsbrytandet som kan ses som ett svek. men offe - har inte alla olika syn på vilket underförstått avtal som bör gälla? i mitt avtal tycker jag att det ingår att min partner inte får flörta med någon annan etc, medan någon annan kanske tycker att det enda som är avtalbrytande är att ha sex med någon annan... hur ser du på saken?
- Kan man älska flera personer samtidigt?
- Kan man vara kär i flera personer samtidigt?
- Kan man älska en person men ändå njuta av att ha sex med någon annan?
Svaret på ovanstående frågor torde vara ja.
Därför: om någon är otrogen mot dig behöver det ju inte påverka ert förhållande - bara för att man har sex med en person betyder det inte automatiskt att man tycker sämre om någon annan, etc.
Därför tycker jag att det är intressant att fråga sig VARFÖR otrohet skulle anses som fel. i det anseendet tycker jag att offe har en bra poäng...
offe skrev:
Att vara otrogen mot sin partner är fel om det finns ett avtal mellan parterna som då bryts. I vår kultur är default-avtalet trohet inom ett förhållande, så om inget annat sägs är det var som gäller.
intressant tanke! det är kanske just själva avtalsbrytandet som kan ses som ett svek. men offe - har inte alla olika syn på vilket underförstått avtal som bör gälla? i mitt avtal tycker jag att det ingår att min partner inte får flörta med någon annan etc, medan någon annan kanske tycker att det enda som är avtalbrytande är att ha sex med någon annan... hur ser du på saken?
Jag är inte tystlåten... jag är bara nykter.
Jag har inte livsångest... jag är bara nykter.
Jag är inte ful... du är bara nykter.
Jag har inte livsångest... jag är bara nykter.
Jag är inte ful... du är bara nykter.
Oraklet skrev:
Slutligen, är det alltid tvunget att se allting i rätt eller fel, svart eller vitt osv?
I detta fallet ser jag det som fel att vara otrogen.
Kan man inte se saker i en gråskala?
många saker hamnar väl för det mesta i någon sorts gråskala, men just otrohet tycker jag bör vara ganska svart eller vitt. det vill säga antingen är det fel eller inte - motsatsen skulle ju vara att säga att otrohet är rätt IBLAND... och då blir det svårt att dra upp några principiella riktlinjer. men så kanske det är..? att det är rätt ibland och fel ibland enbart beroende på sammanhanget.
Slutligen, är det alltid tvunget att se allting i rätt eller fel, svart eller vitt osv?
I detta fallet ser jag det som fel att vara otrogen.
Kan man inte se saker i en gråskala?
många saker hamnar väl för det mesta i någon sorts gråskala, men just otrohet tycker jag bör vara ganska svart eller vitt. det vill säga antingen är det fel eller inte - motsatsen skulle ju vara att säga att otrohet är rätt IBLAND... och då blir det svårt att dra upp några principiella riktlinjer. men så kanske det är..? att det är rätt ibland och fel ibland enbart beroende på sammanhanget.
Jag är inte tystlåten... jag är bara nykter.
Jag har inte livsångest... jag är bara nykter.
Jag är inte ful... du är bara nykter.
Jag har inte livsångest... jag är bara nykter.
Jag är inte ful... du är bara nykter.
Oraklet skrev:Är det rätt eller fel att ha en älskare/älskarinna vid sidan om sin partner?
Om du klarar av att vara otrogen utan att bli deprimerad över dåligt samvete så är det inget som hindrar dig. I slutändan kommer kanske din partner upptäcka dig och bli rejält förbannad, kanske göra slut. Dessa risker och dåligt samvete är smärtor du väljer att uppleva om du väljer att vara otrogen. Att handla rationellt utifrån dessa vetskaper innebär att avgöra om du tycker det är värt det eller inte.
Personligen har jag börjat inse att jag själv tjänar mest på att vara ärlig och öppen med hur jag känner tidigt, i alla sorters relationer. Om jag t.ex. känner att jag inte kan låta bli att vara otrogen så skulle jag först ta upp detta med min partner, innan det gått för långt. Om jag är ärlig mot mig själv inser jag kanske att jag egentligen saknar någon specifik del i vårt förhållande, och kan istället ta upp detta, kanske t.o.m. göra slut innan otroheten har skett. Ju längre tid av falskhet desto svårare blir det att stå för sanningen. Inte minst mot en själv.
Ibland är vissa beslut svåra att fatta, men förr eller senare tvingas man till ett val. Det värsta jag vet är dåligt samvete, men att undvika konflikter är även det bland det destruktivaste som finns. Kortsiktig konflikträdsla har en tendens att köra ner en i långa onda cirklar. Att skjuta upp besluten slösar enbart bort dyrbar tid av ens liv som istället spenderas på att ta sig igenom dessa onda cirklar.
Hur man förhåller sig till en annan som är otrogen mot en själv är en svårare fråga. Det svarar nog ens känslor på bäst när det väl sker, så länge man är ärlig inför sig själv och sin partner. Som sagt, men lättare sagt än gjort...
Jag ger samtliga rätten att fritt använda eller bygga vidare på allt eller delar av det jag skriver i mina foruminlägg, utan krav på att ange mig som upphovsman eller fråga mig om lov.
Mohini skrev:
Det underförstådda avtalet säger bara "Inom ett förhållande ska parterna vara trogna." Var gränsen går för otrohet är inte specificerat, precis som du säger. En del går så långt som att säga att man är otrogen om man tittar på någon av det andra könet och finner den personen attraktiv. Vissa människor är mer svartsjuka än andra, helt enkelt, vilket är en psykologisk fråga, inte en etisk.
Om man vill undvika konflikter pga luddigheten i avtalet, får man väl ta upp frågan med sin partner och på så vis skapa ett muntligt avtal som gäller för just det förhållandet.
men offe - har inte alla olika syn på vilket underförstått avtal som bör gälla? i mitt avtal tycker jag att det ingår att min partner inte får flörta med någon annan etc, medan någon annan kanske tycker att det enda som är avtalbrytande är att ha sex med någon annan... hur ser du på saken?
Det underförstådda avtalet säger bara "Inom ett förhållande ska parterna vara trogna." Var gränsen går för otrohet är inte specificerat, precis som du säger. En del går så långt som att säga att man är otrogen om man tittar på någon av det andra könet och finner den personen attraktiv. Vissa människor är mer svartsjuka än andra, helt enkelt, vilket är en psykologisk fråga, inte en etisk.
Om man vill undvika konflikter pga luddigheten i avtalet, får man väl ta upp frågan med sin partner och på så vis skapa ett muntligt avtal som gäller för just det förhållandet.
-
Carpe Nihil
- Inlägg: 173
- Blev medlem: 06 okt 2006 20:41
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 21 och 0 gäster