Är samhället det enda samhällsproblemet?
Moderator: Moderatorgruppen
Jag har tänkt i liknande banor, har svårt att avhålla tanken från stöld och rån, ogillar våld och hot så jag kan inte förmå mig att göra det. Men idéelt sätt VILL jag råna banker och tvångsdeportera "knösar" (har inget med tillgångar i sig att göra utan hur man förvaltar dom). Exploatera kan jag inte förmå mig. Det vore ett "självmord" för denna ide om mig själv som jag går runt i.
Men jag har alltid kommit till slutsatsen att ett lagom avstånd och inväntan på självsaneringen ger mig mest lycka.
Engagemang till kontroll reproducerar bara förtryck, även om man kan påvisa det krassa i majoritetens åsikter så måste dom få ha det. Goda exempel är det enda som kan tillåtas leda. (nu tillåter jag ju allt ändå, men hugg inte på detta tack)
Vad är världens värde som måste räddas? Jag ser inget fel i att vi förstör oss själva. Det är en del i en process kanske tillochmed DEN processen.
Men Jimmy varför vill du ha en moral? Är det inte så att du har den och den är en del av vad som ger dig dina belöningar och straff. Du kan börja ljuga om det men förminskar då ditt värde på den sociala marknaden då vanföreställningar och självförnekelse luktar illa på långt håll. Att du är en skön pys handlar väl om din moral, eller har du aldrig fått dom goda gensvaren? Varför ta över någon annans värderingar, annat än när dom blivit ens egna?
Sen är jag väldigt tveksam till hur man skall svara på sådana här inlägg från dig, men jag hedrar forumet i tituleringen och ger dig något iallafall.
Att du inte längre vill rädda andra kan väl inte ge per definition att du inte vill rädda dig själv?
Men jag har alltid kommit till slutsatsen att ett lagom avstånd och inväntan på självsaneringen ger mig mest lycka.
Engagemang till kontroll reproducerar bara förtryck, även om man kan påvisa det krassa i majoritetens åsikter så måste dom få ha det. Goda exempel är det enda som kan tillåtas leda. (nu tillåter jag ju allt ändå, men hugg inte på detta tack)
Vad är världens värde som måste räddas? Jag ser inget fel i att vi förstör oss själva. Det är en del i en process kanske tillochmed DEN processen.
Men Jimmy varför vill du ha en moral? Är det inte så att du har den och den är en del av vad som ger dig dina belöningar och straff. Du kan börja ljuga om det men förminskar då ditt värde på den sociala marknaden då vanföreställningar och självförnekelse luktar illa på långt håll. Att du är en skön pys handlar väl om din moral, eller har du aldrig fått dom goda gensvaren? Varför ta över någon annans värderingar, annat än när dom blivit ens egna?
Sen är jag väldigt tveksam till hur man skall svara på sådana här inlägg från dig, men jag hedrar forumet i tituleringen och ger dig något iallafall.
Att du inte längre vill rädda andra kan väl inte ge per definition att du inte vill rädda dig själv?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Politiken är den mäktigaste maktinstitution vi har i samhället (om vi utesluter företag) och den blir bara mer och mer korrumperad. Problemet är att strukturerna/reglerna för hur spelet bör går till börjar stelna. Titta vad som hände med Kristendomen, den var från början driven av slavar för "människornas bästa", men slutade som en totalitär maktinstitution.J R Auk skrev:Jag pratade med en kvinna som gick med i ett parti i våras och nu sitter i som representant i deras komun.
Hon innehar säkert dom "rätta" värderingarna och dyl. Men vad säger att du inte kan ljuga lite för att sedan göra en kupp.
Politiker idag är som att vara präst för 500 år sedan. Du ska anpassa dig efter de konventioner som gäller.
Du höjer alltså upp dig över andra människor? Du är lite "finare"?J R Auk skrev:Jag har tänkt i liknande banor, har svårt att avhålla tanken från stöld och rån, ogillar våld och hot så jag kan inte förmå mig att göra det. Men idéelt sätt VILL jag råna banker och tvångsdeportera "knösar" (har inget med tillgångar i sig att göra utan hur man förvaltar dom). Exploatera kan jag inte förmå mig. Det vore ett "självmord" för denna ide om mig själv som jag går runt i.
Detta håller jag med om. Förut ställde jag mig emot exploatering av människor, och av miljön för privata intressen.Vad är världens värde som måste räddas? Jag ser inget fel i att vi förstör oss själva. Det är en del i en process kanske tillochmed DEN processen.
Om det är såhär människan egentilgen är, svinig och djävlig, lat och småskuren. Vad är då poängen med att låta våran ras fortsätta existera? Bara bra om vi förstör för oss själva så fort vi kan, då upphörs våra potentiella chanser till att föda in fler människor till livet som då tvingas att möta detta äckel som det mänskliga livet innebär.
Vad menar du? Jag ser inga belöningar i någonting. Straff är för mig det mest primala som finns. Straff den högsta formen av uttrycken för att två parter inte kan upprätta kommunikation.Men Jimmy varför vill du ha en moral? Är det inte så att du har den och den är en del av vad som ger dig dina belöningar och straff.
Förstår inte vart du försöker komma här...Du kan börja ljuga om det men förminskar då ditt värde på den sociala marknaden då vanföreställningar och självförnekelse luktar illa på långt håll. Att du är en skön pys handlar väl om din moral, eller har du aldrig fått dom goda gensvaren? Varför ta över någon annans värderingar, annat än när dom blivit ens egna?
Jag ser detta som ett expriment själv. Vad vet jag om livet eller hur det bör levas? Jag testar bara olika förhållningsätt.Sen är jag väldigt tveksam till hur man skall svara på sådana här inlägg från dig, men jag hedrar forumet i tituleringen och ger dig något iallafall.
Varför antar du att jag skulle villja rädda mig själv?Att du inte längre vill rädda andra kan väl inte ge per definition att du inte vill rädda dig själv?
PopJimmy skrev:Politiken är den mäktigaste maktinstitution vi har i samhället (om vi utesluter företag) och den blir bara mer och mer korrumperad. Problemet är att strukturerna/reglerna för hur spelet bör går till börjar stelna. Titta vad som hände med Kristendomen, den var från början driven av slavar för "människornas bästa", men slutade som en totalitär maktinstitution.
Politiken har blivit så mäktig eftersom den består av värderingar och regler som upprätthålls utan att ha någon empirisk grund. Kristendomen startade som en religion för slavar och den skulle bara ha varit en religion för slavar. Men de religiösa ledarnas maktsträvan gav dem insikten att de skulle få mer makt om fler blev slavar.
PopJimmy skrev:Om det är såhär människan egentilgen är, svinig och djävlig, lat och småskuren. Vad är då poängen med att låta våran ras fortsätta existera? Bara bra om vi förstör för oss själva så fort vi kan, då upphörs våra potentiella chanser till att föda in fler människor till livet som då tvingas att möta detta äckel som det mänskliga livet innebär.
Du hatar människorna när du tidigare förlät dem. Du satte dig över dem i din ödmjukhet, i ditt självförakt fann du stolthet. Nu inser du att det inte finns något värde i att förakta dig själv och du är arg på alla för att du uppfostrats med lögner.
Du har en alldeles för humanistisk människosyn. Människor är olika vissa bättre vissa sämre. Att alla inte lever efter dina kristna ideal har sin enkla förklaring i att den är livsförnekande. Det finns inget som säger att det gagnar mänskligheten som sådan att alla överlever men det finns ingen mening med att alla dör heller(förutom om du tror att kristendomens essens är sann). Det finns ingen mening i att förakta verkligheten, du kan inte ändra på den. Däremot kan du ändra på hur vi lever.
Det finns fler som inte gillar den hycklande verklighetsfrånvända moralen i det moderna västerländska samhället. JOIN US
PopJimmy skrev:Du höjer alltså upp dig över andra människor? Du är lite "finare"?J R Auk skrev:Jag har tänkt i liknande banor, har svårt att avhålla tanken från stöld och rån, ogillar våld och hot så jag kan inte förmå mig att göra det. Men idéelt sätt VILL jag råna banker och tvångsdeportera "knösar" (har inget med tillgångar i sig att göra utan hur man förvaltar dom). Exploatera kan jag inte förmå mig. Det vore ett "självmord" för denna ide om mig själv som jag går runt i.
Jajamensan, men andra får gärna vara lite "finare" än mig. En viss hybris är inte mer än hälsosam. Sen visst kan inte alla avhålla sig från exploatering, det gamla talesättet "det man inte vet mår man inte dåligt av" räddar mången.
PopJimmy skrev:Detta håller jag med om. Förut ställde jag mig emot exploatering av människor, och av miljön för privata intressen.J R Auk skrev:Vad är världens värde som måste räddas? Jag ser inget fel i att vi förstör oss själva. Det är en del i en process kanske tillochmed DEN processen.
Om det är såhär människan egentilgen är, svinig och djävlig, lat och småskuren. Vad är då poängen med att låta våran ras fortsätta existera? Bara bra om vi förstör för oss själva så fort vi kan, då upphörs våra potentiella chanser till att föda in fler människor till livet som då tvingas att möta detta äckel som det mänskliga livet innebär.
Tror du på allvar att alla kommer dö? Det kommer bli ett sista fäste där ronbinsonleken blivit allvar (i värsta fall) och då tvivlar jag på att dagens värderingar fortsätter. Den utan kultur kommer rasa snabbt i värde.
PopJimmy skrev:Vad menar du? Jag ser inga belöningar i någonting. Straff är för mig det mest primala som finns. Straff den högsta formen av uttrycken för att två parter inte kan upprätta kommunikation.J R Auk skrev:Men Jimmy varför vill du ha en moral? Är det inte så att du har den och den är en del av vad som ger dig dina belöningar och straff.
Varför ser du inga belöningar i någonting, har du inte smak att känna det goda på tungan, har du inte hud att värmas njutningsfullt i solen? Du kan hävda din flykt från moralen i desperata ordalag, men lögnen blir inte sannare för det. Du är tyvärr fast med din moral och dom kakor den förmedlar.
PopJimmy skrev:Förstår inte vart du försöker komma här...J R Auk skrev:Du kan börja ljuga om det men förminskar då ditt värde på den sociala marknaden då vanföreställningar och självförnekelse luktar illa på långt håll. Att du är en skön pys handlar väl om din moral, eller har du aldrig fått dom goda gensvaren? Varför ta över någon annans värderingar, annat än när dom blivit ens egna?
Att du kan försöka undgå din moral, men då får du sälla dig till dom som stinker av rädsla och hela tiden söker hävdelse, är det dit du vill komma? Har för många tuttar guppandes lockat dig att föreställa dig silikonet i vår verklighet som något för mer än ögat?
Att gå emot sin moral är att skjuta sig i foten, det blir svårt att hålla balansen och det måste till andra att stödja sig på.
PopJimmy skrev:Jag ser detta som ett expriment själv. Vad vet jag om livet eller hur det bör levas? Jag testar bara olika förhållningsätt.J R Auk skrev:Sen är jag väldigt tveksam till hur man skall svara på sådana här inlägg från dig, men jag hedrar forumet i tituleringen och ger dig något iallafall.
Det var väl det jag trodde och ifrågasatte därav svaret.
[/quote]PopJimmy skrev:Varför antar du att jag skulle villja rädda mig själv?J R Auk skrev:Att du inte längre vill rädda andra kan väl inte ge per definition att du inte vill rädda dig själv?
Det gör jag inte, jag antar att du inte vill rädda dig själv. Men det är ju bara på låtsas.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Katana
Re: Är samhället det enda samhällsproblemet?
PopJimmy skrev:Jag skulle däremot gärna vilja ta del av en social gemenskap där man verkligen brydde sig om varandra, men av döma av mina medmänniskors naiva våldsfödande beteende, så upplever jag mig inte ha något som helst ansvar för någon av mina handlingar.
Jaha, du är där. Och ja det tar sin tid innan man finner guldkornen ur stoftet så att säga.
Vad betyder egentligen att "ga sin egen väg" eller "inte följa med strömmen"?
Jag skulle gärna vilja veta var strömmen är pa väg sa att jag kan veta om jag är pa väg at samma hall eller inte.
Jag tror man kan fa det oerhört trakigt genom att "inte följa med strömmen" men eftersom jag inte vet vad det betyder sa kan jag ju ha fel.
Jag skulle gärna vilja veta var strömmen är pa väg sa att jag kan veta om jag är pa väg at samma hall eller inte.
Jag tror man kan fa det oerhört trakigt genom att "inte följa med strömmen" men eftersom jag inte vet vad det betyder sa kan jag ju ha fel.
-
Katana
Medans man skrattar riktigt elakt? Vem tror du egentligen bryr sig ifall du gör nat du inte borde? Ingen bryr sig. Gardagens förbrytelser glöms lika snabbt som gardagens bragder. Antagligen försöker du skämta...
PopJimmy
Det är viktigt att man vet varför man gör som man gör, antingen ropar man pa uppmärksamhet för att fa hjälp och support eller sa gör man nagot för att man älskar.
PopJimmy
Det är viktigt att man vet varför man gör som man gör, antingen ropar man pa uppmärksamhet för att fa hjälp och support eller sa gör man nagot för att man älskar.
-
Katana
Lite klassisk alienation. Det var ett tag sedan. En bra utgångspunkt för betraktelse över samhället.
Lite kafkakänsla över det hela. Tja... vet inte . Paradiset på jorden lär nog aldrig infalla. Männsikor och samhällen är inte ofelbara. Dödssynderna gör sig gällande i tid och otid.
Har ingen patentlösning. Kanske att förlika sig med att samhället inte är rosa och aldrig kommer bli det. Låter väl lite klämkäckt men man får väl göra det bästa. Finna lyckan i det lilla. Hjälpa nära och kära. Hum nu kanske jag ska sluta stapla klyshor. Vad är det missbrukare brukar säga, på vägen till tillfrisknande. Ge mig styrka och mod för att förändra det jag kan förändra. Ge med insikt i vad jag inte kan ändra. Visshet i att förstå skillnaderna dem emellan. Kanske lite väl deteministiskt, men det ligger nog en del i det trots allt.
Lite kafkakänsla över det hela. Tja... vet inte . Paradiset på jorden lär nog aldrig infalla. Männsikor och samhällen är inte ofelbara. Dödssynderna gör sig gällande i tid och otid.
Har ingen patentlösning. Kanske att förlika sig med att samhället inte är rosa och aldrig kommer bli det. Låter väl lite klämkäckt men man får väl göra det bästa. Finna lyckan i det lilla. Hjälpa nära och kära. Hum nu kanske jag ska sluta stapla klyshor. Vad är det missbrukare brukar säga, på vägen till tillfrisknande. Ge mig styrka och mod för att förändra det jag kan förändra. Ge med insikt i vad jag inte kan ändra. Visshet i att förstå skillnaderna dem emellan. Kanske lite väl deteministiskt, men det ligger nog en del i det trots allt.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster
