...eller försök till, i alla fall.
Vad får man om man korsar Kohlberg med 'prisoners dilemma'?
Filosofisk tankenöt
Moderator: Moderatorgruppen
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Ok, Kohlberg som i moralen har 7 steg?
Prisoners dilemma som i, det egoistiska, för personen direkt mest gynnsamma, alternativet ger inte det bästa resultatet för individen om alla gör det. Tilltro.
Eller ett uppoffrande i det korta ger avkastning i det långa.
Jag anar något med elitism, kanske emotionell meriotakri, och detta får massan acceptera även om det i det korta ger sämre förutsättningar. Men i längden kommer det ge bättre.
Eller är det ickekonsumptionism kanske?
Prisoners dilemma som i, det egoistiska, för personen direkt mest gynnsamma, alternativet ger inte det bästa resultatet för individen om alla gör det. Tilltro.
Eller ett uppoffrande i det korta ger avkastning i det långa.
Jag anar något med elitism, kanske emotionell meriotakri, och detta får massan acceptera även om det i det korta ger sämre förutsättningar. Men i längden kommer det ge bättre.
Eller är det ickekonsumptionism kanske?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Tackar 
Men nu vill man på nöten se en spricka? Så vi vet om den går att knäcka. Månne dess upphovsman vill inflika?
Men nu vill man på nöten se en spricka? Så vi vet om den går att knäcka. Månne dess upphovsman vill inflika?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Hej, ursäkta frånvaron... Och nöten är väl kanske av Magnus och Brasse-slag, alltså jag har en tanke med den.
Just det!
Sista ordet viktigt där!
Om man ser så här, när man väljer att samarbeta eller motarbeta så gör man i praktiken en bedömning av vad den andra (eller de andra om det är flera) tänker välja.
Ok, Kohlberg som i moralen har 7 steg?
Just det!
Prisoners dilemma som i, det egoistiska, för personen direkt mest gynnsamma, alternativet ger inte det bästa resultatet för individen om alla gör det. Tilltro.
Sista ordet viktigt där!
Om man ser så här, när man väljer att samarbeta eller motarbeta så gör man i praktiken en bedömning av vad den andra (eller de andra om det är flera) tänker välja.
Här kommer lite bakgrund till tankenöten som jag menar blir allt mer aktuell.
Lawrence Kohlberg var en tidig vuxenutvecklingspsykolog, lärljunge till Piaget, forskade kring moralisk uppfattning och utveckling hos människor. Det var intressant i skuggan av 2:a världskriget då vanliga familjefädrar avrättat folk utan några som helst problem. Ett annat exempel på forskning kring detta var Miligrams socialpsykologiska experiment. Men Kohlberg intresserade sig som sagt för hur den moraliska uppfattningen varierade och utvecklades hos människor.
Ytterst förenklat kan man beskriva det som tre faser: prekonventionell, konventionell och postkonventionell som följer på varandra i den ordningen.
Prekonventionell är när man har en egocentrisk inställning. Man ser ingen anledning till att följa regler och infoga sig så länge man själv inte tjänar på det. Typisk för barn, trotsiga tonåringar, men också sådana som inte förstått konventioner eller stötts ut.
Konventionell är man när man följer regler och normer, gör som man blir tillsagd eller lever upp till vad som förväntas av sig. "För hur skulle det se ut om man inte gjorde det? Kaos! Anarki!" Som konventionell förväntar man sig att alla andra också ska följa regler, normer och förväntningar.
Postkonventionell innebär att man kan handla efter principer som är högre än det socialiserade (konventionella). Man kan särskilja individen från samhället och bryta mot regler - inte när det passar en, utan genom att hänvisa till högre princip eller större hänsyn än "vara till lags", t ex genom civil olydnad.
Det handlar alltså om en progression från enklare egocentriskt perspektiv (prekonv) till mera komplexa och mera omfattande och större hänsyn eller principer (postkonv) som individer rör sig genom i sitt moraliska resonerande.
Återkommer senare med konkreta exempel och vad det har med Priosoners dilemma att göra.
Lawrence Kohlberg var en tidig vuxenutvecklingspsykolog, lärljunge till Piaget, forskade kring moralisk uppfattning och utveckling hos människor. Det var intressant i skuggan av 2:a världskriget då vanliga familjefädrar avrättat folk utan några som helst problem. Ett annat exempel på forskning kring detta var Miligrams socialpsykologiska experiment. Men Kohlberg intresserade sig som sagt för hur den moraliska uppfattningen varierade och utvecklades hos människor.
Ytterst förenklat kan man beskriva det som tre faser: prekonventionell, konventionell och postkonventionell som följer på varandra i den ordningen.
Prekonventionell är när man har en egocentrisk inställning. Man ser ingen anledning till att följa regler och infoga sig så länge man själv inte tjänar på det. Typisk för barn, trotsiga tonåringar, men också sådana som inte förstått konventioner eller stötts ut.
Konventionell är man när man följer regler och normer, gör som man blir tillsagd eller lever upp till vad som förväntas av sig. "För hur skulle det se ut om man inte gjorde det? Kaos! Anarki!" Som konventionell förväntar man sig att alla andra också ska följa regler, normer och förväntningar.
Postkonventionell innebär att man kan handla efter principer som är högre än det socialiserade (konventionella). Man kan särskilja individen från samhället och bryta mot regler - inte när det passar en, utan genom att hänvisa till högre princip eller större hänsyn än "vara till lags", t ex genom civil olydnad.
Det handlar alltså om en progression från enklare egocentriskt perspektiv (prekonv) till mera komplexa och mera omfattande och större hänsyn eller principer (postkonv) som individer rör sig genom i sitt moraliska resonerande.
Återkommer senare med konkreta exempel och vad det har med Priosoners dilemma att göra.
Vad Kohlberg gjorde vid sina undersökningar var att ställa försökspersonen inför ett moraliskt dilemma, t ex Heinz dilemma:
http://en.wikipedia.org/wiki/Kohlberg's ... nz_dilemma (klistra in hela adressen)
Som försöksperson ska man ta ställning till om det är rätt att stjäla medicin till sin sjuka hustru.
Det viktiga är sedan inte vilket ställningstagande man gör - ja eller nej - utan hur man motiverar sitt ställningstagande. Mycket förenklat (mera grundligt genomgånget i wiki-artikeln) kan man beskriva typiska svar från respektive moraliskt stadium enligt
Prekonventionell - ja, för jag gör vad jag vill.
Konventionell - nej, för man får inte bryta mot lagar.
Postkonventionell - ja, för ett människoliv är av större vikt än att följa lagen.
Vad som är slående är förstås att de pre- och postkonventionella svaren är lika - ja. Dessa förväxlas ofta, framför allt av konventionella människor. När en konventionell människa hör det postkonventionella ställningstagandet och tillhörande motiv anser denne förmodligen att folk minsann inte kan ta lagen i egna händer, oavsett motiv.
Det händer också ofta att den postkonventionella tar den prekonventionella i försvar och rättfärdigar dennes handling med de motiven man själv hade haft.
Några exempel på tillämpningar:
I somras hade de reportage om husockupation på radio och folk fick ringa in och ha synpunkter. Ungdomar ockuperar alltså ett hus och polisen försöker hysa bort dem.
Prekonventionell: "Ett utmärkt tillfälle att skapa bråk, krascha ett hus och kasta sten mot polisen." (ringer knappast till radio, men finns säkert närvarande)
Konventionell: "Man ska lyda polismans anvisning. Man får inte ockupera hus. Bråkmakare!"
Postkonventionell: "Det saknas bostäder för de unga. Vi måste agera för att skicka signaler till politikerna så de gör något."
Observera att det ofta är svårt att se en tydlig skillnad mellan det pre- och det postkonventionella. Protestaktioner, t ex demonstrationer, organiseras av postkonventionella och seriösa människor som vill skapa förändring där det konventionella misslyckas, men de drar åt sig prekonventionella element som infiltrerar massorna och uppviglar till kravaller. Rötägg kan man kalla det, men undersökningar från demonstrationerna mot Vietamnkriget på 70-talet visade att uppåt 80% var prekonventionella (hittar ingen källa) människor som bara såg ett bra tillfälle att jävlas med etablissemanget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Kohlberg's ... nz_dilemma (klistra in hela adressen)
Som försöksperson ska man ta ställning till om det är rätt att stjäla medicin till sin sjuka hustru.
Det viktiga är sedan inte vilket ställningstagande man gör - ja eller nej - utan hur man motiverar sitt ställningstagande. Mycket förenklat (mera grundligt genomgånget i wiki-artikeln) kan man beskriva typiska svar från respektive moraliskt stadium enligt
Prekonventionell - ja, för jag gör vad jag vill.
Konventionell - nej, för man får inte bryta mot lagar.
Postkonventionell - ja, för ett människoliv är av större vikt än att följa lagen.
Vad som är slående är förstås att de pre- och postkonventionella svaren är lika - ja. Dessa förväxlas ofta, framför allt av konventionella människor. När en konventionell människa hör det postkonventionella ställningstagandet och tillhörande motiv anser denne förmodligen att folk minsann inte kan ta lagen i egna händer, oavsett motiv.
Det händer också ofta att den postkonventionella tar den prekonventionella i försvar och rättfärdigar dennes handling med de motiven man själv hade haft.
Några exempel på tillämpningar:
I somras hade de reportage om husockupation på radio och folk fick ringa in och ha synpunkter. Ungdomar ockuperar alltså ett hus och polisen försöker hysa bort dem.
Prekonventionell: "Ett utmärkt tillfälle att skapa bråk, krascha ett hus och kasta sten mot polisen." (ringer knappast till radio, men finns säkert närvarande)
Konventionell: "Man ska lyda polismans anvisning. Man får inte ockupera hus. Bråkmakare!"
Postkonventionell: "Det saknas bostäder för de unga. Vi måste agera för att skicka signaler till politikerna så de gör något."
Observera att det ofta är svårt att se en tydlig skillnad mellan det pre- och det postkonventionella. Protestaktioner, t ex demonstrationer, organiseras av postkonventionella och seriösa människor som vill skapa förändring där det konventionella misslyckas, men de drar åt sig prekonventionella element som infiltrerar massorna och uppviglar till kravaller. Rötägg kan man kalla det, men undersökningar från demonstrationerna mot Vietamnkriget på 70-talet visade att uppåt 80% var prekonventionella (hittar ingen källa) människor som bara såg ett bra tillfälle att jävlas med etablissemanget.
Hmm intressant. Cyniskt känns det trots allt som det hela bottnar i den andra fasen av det prekonventionella stadiet. För att ta det från Wikipedia;
2. Self-interest orientation
(What's in it for me?)
Som barn kan man kosta på sig att ockupera hus och bryta mot regler utan att det direkt får allt för stora negativa sociala konsekvenser. Medan man som "typiskt medborgare" i medelåldern anses ha en såpass stor och ansvarsfull roll inom samhället att man inte får bryta mot normerna utan att man därigenom skulle riskera att uteslutas från sin sociala position eller tom bli avskedad från sitt jobb. De postkonventionella, där jag tänker mig personer som konstnärer, äldre personer, studenter, arbetslösa, tror jag av personliga skäl känner en viss tillfredsställelse att kritisera de konventionella och kan även göra det utan att förlora sin sociala position. På detta högsta stadium kan man nog ofta finna ord och argument som för de konventionella skulle kunna uppfattas som Universella, fast det hela egentligen bottnar i att tillfredsställa och hävda sig själv.
Vi är alla i grund och botten lika, men uttrycker oss på olika sätt. Vissa mer smaklösa än andra, kanske?
2. Self-interest orientation
(What's in it for me?)
Som barn kan man kosta på sig att ockupera hus och bryta mot regler utan att det direkt får allt för stora negativa sociala konsekvenser. Medan man som "typiskt medborgare" i medelåldern anses ha en såpass stor och ansvarsfull roll inom samhället att man inte får bryta mot normerna utan att man därigenom skulle riskera att uteslutas från sin sociala position eller tom bli avskedad från sitt jobb. De postkonventionella, där jag tänker mig personer som konstnärer, äldre personer, studenter, arbetslösa, tror jag av personliga skäl känner en viss tillfredsställelse att kritisera de konventionella och kan även göra det utan att förlora sin sociala position. På detta högsta stadium kan man nog ofta finna ord och argument som för de konventionella skulle kunna uppfattas som Universella, fast det hela egentligen bottnar i att tillfredsställa och hävda sig själv.
Vi är alla i grund och botten lika, men uttrycker oss på olika sätt. Vissa mer smaklösa än andra, kanske?
Nej, någon sådan slutsats kan man inte dra. Det låter som psykologisk egoism, vilket är en ståndpunkt som är omöjlig att falsifiera och därmed blir helt intetsägande.
Samtliga stadier eller faser bygger på en grundläggande intuition om vad som är rätt och fel. Den i sin tur bygger i någon mening på vad man identifierar sig med. Om jag identifierar mig som medlem i en större grupp eller ett socialt sammanhang, så vill jag att det ska gå bra för gruppen. Så progressionen från prekonventionell och uppåt kan ses som att man identifierar sig med ett allt större sammanhang - först endast med sig själv, sedan med familjen, hela kulturen, vidare till hela världsbefolkningen och även andra arter.
Det sista två stegen diskuteras exempelvis av filosofen Peter Singer som gjort sig känd som förespråkare av djurrätt och global etik.
Samtliga stadier eller faser bygger på en grundläggande intuition om vad som är rätt och fel. Den i sin tur bygger i någon mening på vad man identifierar sig med. Om jag identifierar mig som medlem i en större grupp eller ett socialt sammanhang, så vill jag att det ska gå bra för gruppen. Så progressionen från prekonventionell och uppåt kan ses som att man identifierar sig med ett allt större sammanhang - först endast med sig själv, sedan med familjen, hela kulturen, vidare till hela världsbefolkningen och även andra arter.
Det sista två stegen diskuteras exempelvis av filosofen Peter Singer som gjort sig känd som förespråkare av djurrätt och global etik.
Intetsägande? Snarare en ultimat teori om man nu inte kan falsifiera den. Att varje handling skulle vara egoistisk behöver ju inte betyda att man måste agera på ett sätt som skulle vara dåligt för andra människor.
Vad är det för mening med en teori där man från början falsifierar något som just inte går att falsifiera.
Hela diskussionen om en universell moral och etik är bara ett bihang från den judeo-kristna moralläran och tar fokus från huvudpoängen, nämligen att maximera välståndet och lyckan i vår tillvaro. (Där kan man utan problem även passa in hela världen och djur om man så vill.)
Ett bra exempel är den globala uppvärmningen. Vissa, tex Al Gore, menar att det är oetiskt att låta den fortsätta som den gör. Varför blanda in etik överhuvudtaget? Är det så illa som det verkar säger det sig själft att vi måste förändra tillvaron, annars utplånar vi ju oss själva. Eftersom allt snack om global etik är subjektiv, skapar ett sådant påstående bara motsättningar i världen och försvårar det samarbete som krävs för att lösa frågan. Däremot kan alla vara ense om att en utplåning av jorden inte ligger i någons intresse. Vill man predika om moral och etik kan man istället gå till kyrkan. [/quote]
Vad är det för mening med en teori där man från början falsifierar något som just inte går att falsifiera.
Hela diskussionen om en universell moral och etik är bara ett bihang från den judeo-kristna moralläran och tar fokus från huvudpoängen, nämligen att maximera välståndet och lyckan i vår tillvaro. (Där kan man utan problem även passa in hela världen och djur om man så vill.)
Ett bra exempel är den globala uppvärmningen. Vissa, tex Al Gore, menar att det är oetiskt att låta den fortsätta som den gör. Varför blanda in etik överhuvudtaget? Är det så illa som det verkar säger det sig själft att vi måste förändra tillvaron, annars utplånar vi ju oss själva. Eftersom allt snack om global etik är subjektiv, skapar ett sådant påstående bara motsättningar i världen och försvårar det samarbete som krävs för att lösa frågan. Däremot kan alla vara ense om att en utplåning av jorden inte ligger i någons intresse. Vill man predika om moral och etik kan man istället gå till kyrkan. [/quote]
Al Gore förespråkar, liksom Singer, en global etik. Det gör inte jag och det gjorde inte heller Kohlberg - han var psykolog (beskrev), inte filosof (förespråkade). Och global uppvärmning är ett bra exempel som jag faktiskt var på väg mot.
Det är ett par fler som förespråkar just en global etik för att komma tillrätta med globala uppvärmningen, klimatprofessorn Christian Azar gör det i Makten över klimatet och Folke Tersman gör det i Tillsammans. Och båda påpekar att det är ett spelteoretiskt dilemma - fångens dilemma.
Fångens dilemma
Vi har en gemensam resurs - fossila bränslen - som vi ska dela på. Vi kan antingen samarbeta och utnyttja resursen minimalt, vilket alla tjänar på i det långa loppet i form av mindre utsläpp av växthusgaser och bränsle som räcker längre.
Eller kan båda "hoppa av" och roffa åt sig, vilket är illa för alla parter, maximerar utsläpp och utarmar resursen snabbast.
Det värsta för mig är förstås om jag är duktig och samarbetar och minimerar resursanvändning och utsläpp, medan du exploaterar för fullt. Då tar du hem alla fördelar, men vi delar på nackdelarna - utsläppen och temperaturhöjningen.
(I själva verket är det ju mer komplicerat i och med att det är många aktörer, spridd olja, glidande skala mellan samarbeta och hoppa av, olika behov och spridda konsekvenser då vissa geografiska områden är mer sårbara. Men i grunden fungerar det så och ett annat exempel är när det gäller fiskekvoter.)
Så här fungerar klimatfrågan och så var läget när världens ledare samlades i Köpenhamn i höstas för att enas om något - samarbeta. Enligt uppgifter så var alla inställda på att samarbeta en del medan Kina hoppade av.
Efter Köpenhamn konstaterades att världens ledare misslyckats och att en förändring måste komma underifrån, från var och en. Invånarna kan alltså inte längre förlita sig till sina ledare utan måste ta ansvaret själva. Och här blir det alltså fångens dilemma för varje enskild individ. Ska jag avstå från min SUV och min Thailandsresa om inte alla andra också gör det? Och som sagt så argumenterar Azar, Tersman, Gore m fl att vi ska ta vårt ansvar och samarbeta genom att hänvisa till en global etik som säger att vi har en skyldighet att samarbeta.
Apropå Köpenhamn, utanför demonstrerade ju stora folkmassor för att utöva påtryckningar mot de som förhandlade där inne. Eller var de bara ute efter bråk? Både och förstås.
De prekonventionella var ute efter att göra uppror, starta kravaller, krossa samhället eller bara kasta lite gatstenar och ha kul.
De postkonventionella var ute efter att just demonstera missnöje med ledarnas oförmåga att samarbeta.
De konventionella satt hemma och tittade på TV.
Och strax ska vi koppla ihop Kohlberg med "prisoners dilemma".
Det är ett par fler som förespråkar just en global etik för att komma tillrätta med globala uppvärmningen, klimatprofessorn Christian Azar gör det i Makten över klimatet och Folke Tersman gör det i Tillsammans. Och båda påpekar att det är ett spelteoretiskt dilemma - fångens dilemma.
Fångens dilemma
Vi har en gemensam resurs - fossila bränslen - som vi ska dela på. Vi kan antingen samarbeta och utnyttja resursen minimalt, vilket alla tjänar på i det långa loppet i form av mindre utsläpp av växthusgaser och bränsle som räcker längre.
Eller kan båda "hoppa av" och roffa åt sig, vilket är illa för alla parter, maximerar utsläpp och utarmar resursen snabbast.
Det värsta för mig är förstås om jag är duktig och samarbetar och minimerar resursanvändning och utsläpp, medan du exploaterar för fullt. Då tar du hem alla fördelar, men vi delar på nackdelarna - utsläppen och temperaturhöjningen.
(I själva verket är det ju mer komplicerat i och med att det är många aktörer, spridd olja, glidande skala mellan samarbeta och hoppa av, olika behov och spridda konsekvenser då vissa geografiska områden är mer sårbara. Men i grunden fungerar det så och ett annat exempel är när det gäller fiskekvoter.)
Så här fungerar klimatfrågan och så var läget när världens ledare samlades i Köpenhamn i höstas för att enas om något - samarbeta. Enligt uppgifter så var alla inställda på att samarbeta en del medan Kina hoppade av.
Efter Köpenhamn konstaterades att världens ledare misslyckats och att en förändring måste komma underifrån, från var och en. Invånarna kan alltså inte längre förlita sig till sina ledare utan måste ta ansvaret själva. Och här blir det alltså fångens dilemma för varje enskild individ. Ska jag avstå från min SUV och min Thailandsresa om inte alla andra också gör det? Och som sagt så argumenterar Azar, Tersman, Gore m fl att vi ska ta vårt ansvar och samarbeta genom att hänvisa till en global etik som säger att vi har en skyldighet att samarbeta.
Apropå Köpenhamn, utanför demonstrerade ju stora folkmassor för att utöva påtryckningar mot de som förhandlade där inne. Eller var de bara ute efter bråk? Både och förstås.
De prekonventionella var ute efter att göra uppror, starta kravaller, krossa samhället eller bara kasta lite gatstenar och ha kul.
De postkonventionella var ute efter att just demonstera missnöje med ledarnas oförmåga att samarbeta.
De konventionella satt hemma och tittade på TV.
Och strax ska vi koppla ihop Kohlberg med "prisoners dilemma".
-
Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Filosofisk tankenöt
Fication...det första jag läste här på FF var din andlig bergsbestigning, den är bra.
-
Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster