Men helvet, lägg ner "Hogan", ditt propagandasnack imponerar inte.
Jävla punschskalle.
Varför hade Timbrograbben fel om fattigdomen?
Moderator: Moderatorgruppen
Bobby du må förlåta dem ty de veta icke bättre. Du skakar ju om dem så deras grundfundament krakelerar. Klart de som SUCH börjar yra likt en besatt person där demonerna drivs ut.
Skämt å sido. Det är nog så att de har en så fixerad bild av hur det är i USA så du får ta det lugnt och varsamt med dem. Det måste sjunka in lite hos dem sen kommer polletten att falla ned.
Skämt å sido. Det är nog så att de har en så fixerad bild av hur det är i USA så du får ta det lugnt och varsamt med dem. Det måste sjunka in lite hos dem sen kommer polletten att falla ned.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
suchanother skrev:Men helvet, lägg ner "Hogan", ditt propagandasnack imponerar inte.
Jävla punschskalle.
Jag är ledsen om jag förargat dig, men det handlar dessvärre inte om propagandasnack. Jag är nog inte den som du tror att jag är, men det kan jag nog inte övertyga dig om. Så du får vara hur arg du vill, jag beklagar dock detta och hoppas i alla fall att du får en jäkligt bra morgondag.
Jag önskar även Kallekula samma trevliga morgondag och tackar för dina småfyndiga kommentarer.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Jag vet jag kämpar i uppförsbacke. Men man ska ha mål.
Det är SUCH. Kan bara inte låta bli. Visserligen för lätt, men det kliar så i fingrarna. Vi har gabbat så bra länge. Lite Humle och Dumle över det hela. Det är inget nytt. Har varit så sedan långt innan jbig kom hit. Lätt över ett år. Vi har ju uppenbarligen inget direkt vettigt att säga så då småbusar vi lite.
Det är SUCH. Kan bara inte låta bli. Visserligen för lätt, men det kliar så i fingrarna. Vi har gabbat så bra länge. Lite Humle och Dumle över det hela. Det är inget nytt. Har varit så sedan långt innan jbig kom hit. Lätt över ett år. Vi har ju uppenbarligen inget direkt vettigt att säga så då småbusar vi lite.
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Vi stannar upp ett tag och funderar på vad som hittills kommit fram.
Förutom att Jbig misslyckats med att korrekt tolka de statistiska underlag som hans analys bygger på så har han även lyckats med konststycket att försöka göra en jämförelse mellan två länder som har olika valutor och olika prislägen, detta utan att köpkraftsjustera. Det senare är naturligtvis en fullständig omöjlighet.
Jag föreslår i detta läge att Jbig studerar teorin bakom "Purchasing Power Parity" innan han går vidare och försöker argumentera i den frågan. Tills vidare kan han väl läsa igenom detta köpkraftsjusterade material, som visar en helt annan bild av det amerikanska samhället än den som Jbig försöker framföra.
En rapport från HUI (om HUI : www.hui.se )
Denna sammanfattning publicerades i DN.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=5
För den fulla versionen (som är 90 sidor), sök på "Sverige vs USA", den finns i pdf-form på många websidor.
"Svenskar fattigare än svarta i USA"
Dålig tillväxt har lett till att Sverige tappat stort i välstånd jämfört med USA. Det amerikanska normalhushållet har en årsinkomst före skatt som är 50 procent högre än det svenska. De svarta, som har de lägsta inkomsterna i USA, har nu en bättre levnadsstandard än ett vanligt svenskt hushåll. Om Sverige tillhört USA hade vi varit den fattigaste delstaten. Det visar en jämförande studie som gjorts av vd Fredrik Bergström och chefekonom Robert Gidehag på Handelns utrednings- institut, HUI.
Under de senaste trettio åren har svensk tillväxt varit låg i förhållande till omvärlden, så låg att vår relativa välståndsnivå nu på allvar börjar halka efter. Frågan är hur stor medvetenheten är om detta.
Riksförsäkringsverket räknar till exempel i sitt huvudscenario för våra pensionskalkyler med att inkomsterna framöver skall växa realt med 2 procent om året. Varför då, kan man undra, när tillväxten i reala inkomster den senaste trettioårsperioden varit 0,9 procent per år i genomsnitt?
Vi har i dagarna avslutat en rapport där svenska hushålls bruttoinkomster jämförs med motsvarande inkomstmått för amerikanska hushåll. Ny inkomststatistik från USA tillsammans med bearbetningar av svenska inkomstdatabaser har möjliggjort denna jämförelse. Vi har, något förenklat, jämfört familjen Svensson i Sverige med familjen Swenson i Minnesota. Svenssons kommer i denna jämförelse mycket dåligt ut och vad värre är, de svaga grupper som ofta sägs gynnas av den svenska modellen har haft en mycket dålig ekonomisk utveckling jämfört med motsvarande grupper i USA.
Syftet med rapporten har varit att jämföra Sverige med samtliga USA:s delstater, att jämföra svenskarna med olika folkgrupper i USA och att jämföra hur inkomsterna har utvecklats över tiden för låg-, medel- och höginkomsttagarhushåll. Fokus i rapporten är på hushållens bruttoinkomster, det vill säga alla inkomster som ett hushåll har före skatt. Genom att utgå ifrån hushållens bruttoinkomster kan man kringgå problemen med att USA och Sverige har olika välfärdssystem. Det vi jämför är inkomster innan svensken betalar sitt välfärdsåtagande via skatter och amerikanen sitt via skatter och avgifter.
Det inkomstmått som används är vad som i amerikansk statistik kallas money income. Det kan närmast jämföras med totala deklarerade bruttoinkomster av tjänst i Sverige, det vill säga samtliga inkomster av tjänst före skatt. Båda måtten inkluderar bruttotransfereringar. För att få fram uppgifter om hushållens totala deklarerade bruttoinkomster i Sverige har framför allt den så kallade Lindadatabasen utnyttjats. Varken i det svenska eller det amerikanska inkomstmåttet inkluderas inkomster från andra inkomstkällor (till exempel kapitalinkomster). I båda inkomstmåtten ingår även arbetsgivaravgifterna. För att ta hänsyn till skillnader i köpkraft i Sverige och USA och för att därmed göra jämförelsen än mer rättvisande har materialet också fastprisberäknats och köpkraftsjusterats. Vilka är då de viktigaste slutsatserna?
För det första kan man konstatera att det amerikanska medianhushållet 1999 hade en total sammanräknad årsinkomst om 406.000 kronor medan det svenska medianhushållet 1998 hade i storleksordningen 276.000 kronor (inklusive arbetsgivaravgifter) att röra sig med, brutto. Det amerikanska hushållet har med andra ord 50 procent mer. Den svenska nivån kan förefalla låg, och det är viktigt att betona att det som mäts är medianinkomsten och inte medelinkomsten. Medianinkomsten är lägre än medelinkomsten i och med att det finns hushåll med mycket höga inkomster som drar upp medelvärdet. I USA är till exempel medelinkomsten 1999 cirka 550.000 kronor.
Skillnaderna är så pass stora att det kan finnas anledning att ställa dem även mot några andra mått. BNP per capita var 1999 cirka 310.000 kronor i USA mot 223.000 kronor i Sverige. BNP per capita är således 40 procent högre i den amerikanska ekonomin. I detta perspektiv framstår skillnaderna i bruttoinkomst som naturliga.
Ett annat sätt att få grepp om skillnaderna är rimliga eller inte är att jämföra den privata konsumtionen per capita. Den var i USA 206.000 kronor år 1999 medan den i Sverige var 113.000 kronor. En del av skillnaden i just denna jämförelse kan förklaras med att en större del av till exempel "skola, vård och omsorg" betalas privat i USA i och med att skatterna är lägre. Men även om man skulle ta hänsyn till detta kvarstår stora skillnader. Ett tredje mått att relatera till skillnaderna i bruttoinkomst är detaljhandelsförsäljning per capita i USA och i Sverige.
År 1999 var den genomsnittliga detaljhandelsförsäljningen i Sverige 38.000 kronor medan den i USA var hela 69.000 kronor. För varje skjorta Svensson köper kan en amerikan köpa två, för varje leksak som farmor köper till sina barn kan "granny" köpa två stycken och när Svensson köper en bättre begagnad Volvo för 200.000 kronor så köper Swenson i Minnesota en ny Chevrolet värstingjeep med extrautrustning för en halv miljon kronor. Money matters! En andra viktig slutsats är att det i USA finns stora skillnader i hushållens inkomster mellan olika delstater och att Sverige, om vi var en amerikansk delstat, skulle vara USA:s fattigaste.
I den rikaste delstaten, Maryland, är hushållens medianinkomster drygt 510.000 kronor, vilket är 80 procent högre än i West Virginia (där medianinkomsterna är på ungefär 280.000 kronor). Inkomsterna är också mycket höga i gamla svenskbygder som Minnesota där medianinkomsterna uppgår till 480.000 kronor.
Den tredje slutsatsen i rapporten är att om man jämför svenskarna med olika folkgrupper i USA kommer vi ut mycket dåligt. Den grupp som har de högsta inkomsterna i USA är asiaterna. De har en medianinkomst som är 25 procent högre än medianinkomsten i hela USA. Näst högst inkomster har hushåll i gruppen "white and not-hispanics". De har en medianinkomst som ligger ungefär 10 procent högre än medianinkomsterna i hela USA.
Lägst inkomster har "blacks". Deras medianinkomster utgör ungefär 70 procent av medianinkomsten för hela USA. Medianinkoms-ten i Sverige utgör endast 68 procent av medianinkomsten för samtliga folkgrupper och den ligger därmed under de grupper som i svensk debatt vanligtvis uppfattas som fattiga och som förlorare i den amerikanska ekonomin. Den i USA fattiga gruppen svarta har bättre levnadsstandard än medianhushållet i Sverige!
Av intresse i detta sammanhang är också inkomstutvecklingen för olika grupper. Under perioden 1993 till 1999 har inkomsterna ökat med knappt 15 procent för alla grupper i USA. Gruppen "white and non-hispanic" har haft en något sämre inkomstutveckling (cirka 14 procent). Bästa inkomstutvecklingen har gruppen "blacks" haft med en ökning på hela 25 procent. Under samma period har inkomsterna i det närmaste varit oförändrade i Sverige. Den fjärde slutsatsen i rapporten är att det i ett långsiktigt perspektiv är bättre att vara låg-, medel- och höginkomsttagare i USA än i Sverige. I rapporten har vi jämfört inkomstnivån och inkomstutvecklingen i USA och Sverige för dessa tre grupper sedan 1980.
För USA kan man konstatera att inkomsterna har ökat för alla grupper. Detta gäller i synnerhet om man tar hänsyn till växelkursförändringar (dollarn har stärkts med 35-40 procent sedan 1980). Om man inte tar hänsyn till växelkursför- ändringar har hushåll med lägre inkomst och med medianinkomst ökat sina respektive inkomster med knappt 20 procent.
För de 20 procent rikaste hushållen i den amerikanska ekonomin är ökningen hela 30 procent. I detta perspektiv har således inkomstskillnaderna ökat. Men, och detta är ett viktigt men, det har framför allt skett genom att de som har goda inkomster har fått det bättre och inte genom att de som har lägre inkomster fått det sämre. Även i Sverige har inkomsterna ökat, dock inte lika mycket som i USA. För låginkomsttagarhushållen har bruttoinkomsterna ökat med drygt 6 procent under perioden 1980-1999, hela 12 procent-enheter lägre än för de fattiga i USA. För medelinkomsttagarna har inkomsterna ökat med 11-12 procent och för höginkomsttagarna med cirka 20 procent. Låg tillväxt drabbar med andra ord alla grupper. Om svenska låginkomsttagarhushåll hade haft samma procentuella inkomstutveckling som motsvarande amerikanska, hade dessa hushåll haft 15.000 kronor mer i total bruttoinkomst.
För att sammanfatta: Om Sverige hade varit en delstat i USA hade således det varit delstaten med lägst bruttoinkomst per hushåll. Svenskarna hade tillsammans med "blacks" och "hispanics" betraktats som låginkomsttagargrupper. Troligtvis hade man pratat om "the Swedish problem" i och med att svenskarnas inkomstutveckling har varit sämre än för andra etniska grupper. Den dåliga inkomstutvecklingen för låginkomsttagare hade upprört många och uppfattats som ett av delstaten Sveriges riktigt stora problem.
Nu är inte Sverige USA:s 51:a delstat, så vi slipper detta. Vad som kvarstår är dock det faktum att svenska hushålls inkoms-ter inte befinner sig på samma nivå som de amerikanska hushållens, att inkomstutvecklingen har varit sämre under lång tid och att detta har påverkat svenska hushålls relativa välfärd negativt. Är då det relativa välståndet viktigt? I ett strikt tidsperspektiv är ju skolan bättre nu än tidigare, sjukvården och bilarna likaså. Svaret är ja, välståndet jämfört med andra länder är oerhört centralt för den välfärd vi upplever. I längden kommer saker som framstår som självklara i USA att i Sverige betraktas som yttersta lyx.
Om till exempel glappet vad gäller utrustning och kunskap inom sjukvården blir för stort kommer svenskar inte längre att kunna ta del av den bästa tänkbara sjukvård som finns, utan får förlita sig på alltmer inhemsk produktion anpassad efter vår levnadsstandard.
Om utländska bilar börjar bli alltför dyra, som en följd av ny miljö- och säkerhetsutrustning, kommer svenskarna allt- mer att få anpassa sig genom att köpa enklare bilar. Detsamma gäller skolan; när datorer till eleverna blir en självklarhet i många länder kommer Sverige inte att ha råd med detta. Riktigt där är vi inte ännu, men tendensen finns. Enkelt uttryckt, vi vill ha en levnadsstandard som är god med dagens mått mätt, inte jämfört med hur det var för 30 år sedan. Därför måste politiken börja fokusera mer på den långsiktiga tillväxten. Detta är en förutsättning om Sverige på allvar vill fortsätta att vara en modern välståndsnation.
Fredrik Bergström Robert Gidehag
Jag har även plockat ut några axplock från den fulla versionen som kanske intresserar, vi har ju till exempel haft en debatt om sjuksköterskornas löner i Sverige under lång tid :
I de gamla svenskbygderna kring Minnesota är medianlönen för en sjuksköterska $51 166 – en summa som vida överstiger den svenska motsvarigheten. För läkarkåren är motsvarande medianlön $124 642. Den svenska medianlönen för sjuksköterskor är $26 739 och för läkare $52 531. Det visar sig således att en svensk läkare har nästan identisk lön som en amerikansk sjuksköterska.
Källa: <www> för amerikanska data och <www> för svenska.
"En av författarna diskuterade för en tid sedan löner med en amerikansk sjuksköterska, och frågade då vad man kan
räkna med att tjäna i USA. Hon svarade att 450 000–900 000 kronor om året är både möjligt och relativt vanligt. När hon
informerades om att svenska sjuksköterskor efter skatt får behålla cirka 120 000–160 000 kronor trodde hon knappt att
det var sant. De amerikanska sjuksköterskornas löner bekräftas om man besöker sidan <www>, på vilken det
finns information om amerikanska sjuksköterskelöner. En intressant observation på denna sida är också hur höga löner sjuksköterskor
kan få. Löner en bra bit över 1 miljon kronor om året är ingen ovanlighet."
I rapporten finns även löneskillnader för poliser, biblotekarier, lärare osv. Alla med avsevärt högre lönenivåer än sina svenska motsvarigheter. Finns även en utmärkt köpkraftsjusterad tabell som visar industriarbetare där svenskarna ligger fast förankrade i botten av ligan.
Förutom att Jbig misslyckats med att korrekt tolka de statistiska underlag som hans analys bygger på så har han även lyckats med konststycket att försöka göra en jämförelse mellan två länder som har olika valutor och olika prislägen, detta utan att köpkraftsjustera. Det senare är naturligtvis en fullständig omöjlighet.
Jag föreslår i detta läge att Jbig studerar teorin bakom "Purchasing Power Parity" innan han går vidare och försöker argumentera i den frågan. Tills vidare kan han väl läsa igenom detta köpkraftsjusterade material, som visar en helt annan bild av det amerikanska samhället än den som Jbig försöker framföra.
En rapport från HUI (om HUI : www.hui.se )
Denna sammanfattning publicerades i DN.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=5
För den fulla versionen (som är 90 sidor), sök på "Sverige vs USA", den finns i pdf-form på många websidor.
"Svenskar fattigare än svarta i USA"
Dålig tillväxt har lett till att Sverige tappat stort i välstånd jämfört med USA. Det amerikanska normalhushållet har en årsinkomst före skatt som är 50 procent högre än det svenska. De svarta, som har de lägsta inkomsterna i USA, har nu en bättre levnadsstandard än ett vanligt svenskt hushåll. Om Sverige tillhört USA hade vi varit den fattigaste delstaten. Det visar en jämförande studie som gjorts av vd Fredrik Bergström och chefekonom Robert Gidehag på Handelns utrednings- institut, HUI.
Under de senaste trettio åren har svensk tillväxt varit låg i förhållande till omvärlden, så låg att vår relativa välståndsnivå nu på allvar börjar halka efter. Frågan är hur stor medvetenheten är om detta.
Riksförsäkringsverket räknar till exempel i sitt huvudscenario för våra pensionskalkyler med att inkomsterna framöver skall växa realt med 2 procent om året. Varför då, kan man undra, när tillväxten i reala inkomster den senaste trettioårsperioden varit 0,9 procent per år i genomsnitt?
Vi har i dagarna avslutat en rapport där svenska hushålls bruttoinkomster jämförs med motsvarande inkomstmått för amerikanska hushåll. Ny inkomststatistik från USA tillsammans med bearbetningar av svenska inkomstdatabaser har möjliggjort denna jämförelse. Vi har, något förenklat, jämfört familjen Svensson i Sverige med familjen Swenson i Minnesota. Svenssons kommer i denna jämförelse mycket dåligt ut och vad värre är, de svaga grupper som ofta sägs gynnas av den svenska modellen har haft en mycket dålig ekonomisk utveckling jämfört med motsvarande grupper i USA.
Syftet med rapporten har varit att jämföra Sverige med samtliga USA:s delstater, att jämföra svenskarna med olika folkgrupper i USA och att jämföra hur inkomsterna har utvecklats över tiden för låg-, medel- och höginkomsttagarhushåll. Fokus i rapporten är på hushållens bruttoinkomster, det vill säga alla inkomster som ett hushåll har före skatt. Genom att utgå ifrån hushållens bruttoinkomster kan man kringgå problemen med att USA och Sverige har olika välfärdssystem. Det vi jämför är inkomster innan svensken betalar sitt välfärdsåtagande via skatter och amerikanen sitt via skatter och avgifter.
Det inkomstmått som används är vad som i amerikansk statistik kallas money income. Det kan närmast jämföras med totala deklarerade bruttoinkomster av tjänst i Sverige, det vill säga samtliga inkomster av tjänst före skatt. Båda måtten inkluderar bruttotransfereringar. För att få fram uppgifter om hushållens totala deklarerade bruttoinkomster i Sverige har framför allt den så kallade Lindadatabasen utnyttjats. Varken i det svenska eller det amerikanska inkomstmåttet inkluderas inkomster från andra inkomstkällor (till exempel kapitalinkomster). I båda inkomstmåtten ingår även arbetsgivaravgifterna. För att ta hänsyn till skillnader i köpkraft i Sverige och USA och för att därmed göra jämförelsen än mer rättvisande har materialet också fastprisberäknats och köpkraftsjusterats. Vilka är då de viktigaste slutsatserna?
För det första kan man konstatera att det amerikanska medianhushållet 1999 hade en total sammanräknad årsinkomst om 406.000 kronor medan det svenska medianhushållet 1998 hade i storleksordningen 276.000 kronor (inklusive arbetsgivaravgifter) att röra sig med, brutto. Det amerikanska hushållet har med andra ord 50 procent mer. Den svenska nivån kan förefalla låg, och det är viktigt att betona att det som mäts är medianinkomsten och inte medelinkomsten. Medianinkomsten är lägre än medelinkomsten i och med att det finns hushåll med mycket höga inkomster som drar upp medelvärdet. I USA är till exempel medelinkomsten 1999 cirka 550.000 kronor.
Skillnaderna är så pass stora att det kan finnas anledning att ställa dem även mot några andra mått. BNP per capita var 1999 cirka 310.000 kronor i USA mot 223.000 kronor i Sverige. BNP per capita är således 40 procent högre i den amerikanska ekonomin. I detta perspektiv framstår skillnaderna i bruttoinkomst som naturliga.
Ett annat sätt att få grepp om skillnaderna är rimliga eller inte är att jämföra den privata konsumtionen per capita. Den var i USA 206.000 kronor år 1999 medan den i Sverige var 113.000 kronor. En del av skillnaden i just denna jämförelse kan förklaras med att en större del av till exempel "skola, vård och omsorg" betalas privat i USA i och med att skatterna är lägre. Men även om man skulle ta hänsyn till detta kvarstår stora skillnader. Ett tredje mått att relatera till skillnaderna i bruttoinkomst är detaljhandelsförsäljning per capita i USA och i Sverige.
År 1999 var den genomsnittliga detaljhandelsförsäljningen i Sverige 38.000 kronor medan den i USA var hela 69.000 kronor. För varje skjorta Svensson köper kan en amerikan köpa två, för varje leksak som farmor köper till sina barn kan "granny" köpa två stycken och när Svensson köper en bättre begagnad Volvo för 200.000 kronor så köper Swenson i Minnesota en ny Chevrolet värstingjeep med extrautrustning för en halv miljon kronor. Money matters! En andra viktig slutsats är att det i USA finns stora skillnader i hushållens inkomster mellan olika delstater och att Sverige, om vi var en amerikansk delstat, skulle vara USA:s fattigaste.
I den rikaste delstaten, Maryland, är hushållens medianinkomster drygt 510.000 kronor, vilket är 80 procent högre än i West Virginia (där medianinkomsterna är på ungefär 280.000 kronor). Inkomsterna är också mycket höga i gamla svenskbygder som Minnesota där medianinkomsterna uppgår till 480.000 kronor.
Den tredje slutsatsen i rapporten är att om man jämför svenskarna med olika folkgrupper i USA kommer vi ut mycket dåligt. Den grupp som har de högsta inkomsterna i USA är asiaterna. De har en medianinkomst som är 25 procent högre än medianinkomsten i hela USA. Näst högst inkomster har hushåll i gruppen "white and not-hispanics". De har en medianinkomst som ligger ungefär 10 procent högre än medianinkomsterna i hela USA.
Lägst inkomster har "blacks". Deras medianinkomster utgör ungefär 70 procent av medianinkomsten för hela USA. Medianinkoms-ten i Sverige utgör endast 68 procent av medianinkomsten för samtliga folkgrupper och den ligger därmed under de grupper som i svensk debatt vanligtvis uppfattas som fattiga och som förlorare i den amerikanska ekonomin. Den i USA fattiga gruppen svarta har bättre levnadsstandard än medianhushållet i Sverige!
Av intresse i detta sammanhang är också inkomstutvecklingen för olika grupper. Under perioden 1993 till 1999 har inkomsterna ökat med knappt 15 procent för alla grupper i USA. Gruppen "white and non-hispanic" har haft en något sämre inkomstutveckling (cirka 14 procent). Bästa inkomstutvecklingen har gruppen "blacks" haft med en ökning på hela 25 procent. Under samma period har inkomsterna i det närmaste varit oförändrade i Sverige. Den fjärde slutsatsen i rapporten är att det i ett långsiktigt perspektiv är bättre att vara låg-, medel- och höginkomsttagare i USA än i Sverige. I rapporten har vi jämfört inkomstnivån och inkomstutvecklingen i USA och Sverige för dessa tre grupper sedan 1980.
För USA kan man konstatera att inkomsterna har ökat för alla grupper. Detta gäller i synnerhet om man tar hänsyn till växelkursförändringar (dollarn har stärkts med 35-40 procent sedan 1980). Om man inte tar hänsyn till växelkursför- ändringar har hushåll med lägre inkomst och med medianinkomst ökat sina respektive inkomster med knappt 20 procent.
För de 20 procent rikaste hushållen i den amerikanska ekonomin är ökningen hela 30 procent. I detta perspektiv har således inkomstskillnaderna ökat. Men, och detta är ett viktigt men, det har framför allt skett genom att de som har goda inkomster har fått det bättre och inte genom att de som har lägre inkomster fått det sämre. Även i Sverige har inkomsterna ökat, dock inte lika mycket som i USA. För låginkomsttagarhushållen har bruttoinkomsterna ökat med drygt 6 procent under perioden 1980-1999, hela 12 procent-enheter lägre än för de fattiga i USA. För medelinkomsttagarna har inkomsterna ökat med 11-12 procent och för höginkomsttagarna med cirka 20 procent. Låg tillväxt drabbar med andra ord alla grupper. Om svenska låginkomsttagarhushåll hade haft samma procentuella inkomstutveckling som motsvarande amerikanska, hade dessa hushåll haft 15.000 kronor mer i total bruttoinkomst.
För att sammanfatta: Om Sverige hade varit en delstat i USA hade således det varit delstaten med lägst bruttoinkomst per hushåll. Svenskarna hade tillsammans med "blacks" och "hispanics" betraktats som låginkomsttagargrupper. Troligtvis hade man pratat om "the Swedish problem" i och med att svenskarnas inkomstutveckling har varit sämre än för andra etniska grupper. Den dåliga inkomstutvecklingen för låginkomsttagare hade upprört många och uppfattats som ett av delstaten Sveriges riktigt stora problem.
Nu är inte Sverige USA:s 51:a delstat, så vi slipper detta. Vad som kvarstår är dock det faktum att svenska hushålls inkoms-ter inte befinner sig på samma nivå som de amerikanska hushållens, att inkomstutvecklingen har varit sämre under lång tid och att detta har påverkat svenska hushålls relativa välfärd negativt. Är då det relativa välståndet viktigt? I ett strikt tidsperspektiv är ju skolan bättre nu än tidigare, sjukvården och bilarna likaså. Svaret är ja, välståndet jämfört med andra länder är oerhört centralt för den välfärd vi upplever. I längden kommer saker som framstår som självklara i USA att i Sverige betraktas som yttersta lyx.
Om till exempel glappet vad gäller utrustning och kunskap inom sjukvården blir för stort kommer svenskar inte längre att kunna ta del av den bästa tänkbara sjukvård som finns, utan får förlita sig på alltmer inhemsk produktion anpassad efter vår levnadsstandard.
Om utländska bilar börjar bli alltför dyra, som en följd av ny miljö- och säkerhetsutrustning, kommer svenskarna allt- mer att få anpassa sig genom att köpa enklare bilar. Detsamma gäller skolan; när datorer till eleverna blir en självklarhet i många länder kommer Sverige inte att ha råd med detta. Riktigt där är vi inte ännu, men tendensen finns. Enkelt uttryckt, vi vill ha en levnadsstandard som är god med dagens mått mätt, inte jämfört med hur det var för 30 år sedan. Därför måste politiken börja fokusera mer på den långsiktiga tillväxten. Detta är en förutsättning om Sverige på allvar vill fortsätta att vara en modern välståndsnation.
Fredrik Bergström Robert Gidehag
Jag har även plockat ut några axplock från den fulla versionen som kanske intresserar, vi har ju till exempel haft en debatt om sjuksköterskornas löner i Sverige under lång tid :
I de gamla svenskbygderna kring Minnesota är medianlönen för en sjuksköterska $51 166 – en summa som vida överstiger den svenska motsvarigheten. För läkarkåren är motsvarande medianlön $124 642. Den svenska medianlönen för sjuksköterskor är $26 739 och för läkare $52 531. Det visar sig således att en svensk läkare har nästan identisk lön som en amerikansk sjuksköterska.
Källa: <www> för amerikanska data och <www> för svenska.
"En av författarna diskuterade för en tid sedan löner med en amerikansk sjuksköterska, och frågade då vad man kan
räkna med att tjäna i USA. Hon svarade att 450 000–900 000 kronor om året är både möjligt och relativt vanligt. När hon
informerades om att svenska sjuksköterskor efter skatt får behålla cirka 120 000–160 000 kronor trodde hon knappt att
det var sant. De amerikanska sjuksköterskornas löner bekräftas om man besöker sidan <www>, på vilken det
finns information om amerikanska sjuksköterskelöner. En intressant observation på denna sida är också hur höga löner sjuksköterskor
kan få. Löner en bra bit över 1 miljon kronor om året är ingen ovanlighet."
I rapporten finns även löneskillnader för poliser, biblotekarier, lärare osv. Alla med avsevärt högre lönenivåer än sina svenska motsvarigheter. Finns även en utmärkt köpkraftsjusterad tabell som visar industriarbetare där svenskarna ligger fast förankrade i botten av ligan.
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Sedan skall jag snabbt visa på ännu ett grovt fel som Jbig gjort sig skyldig till. Jag tänker då på detta stycke :
Här gör Jbig ett tappert försök att ge sig in i begreppet "social security". Social Security berör mycket riktigt närmare 70 miljoner amerikaner, så långt är det helt rätt. Men sedan så kommer en riktigt klassisk felöversättning, inte alls ovanlig men väldigt ödesdiger.
För att förklara så måste jag presentera vad Social Security-systemet faktiskt innebär :
I verkligheten så är Social Security är ett skattebaserat pensionssystem i grunden, ganska likt vårt eget ATP.
Information om detta finns att läsa på
www.ssa.gov
eller på wikipedia om man så vill
http://en.wikipedia.org/wiki/Social_Sec ... ted_States)
What programs are included under the Social Security Act and related laws?
The following programs are included:
Retirement insurance; (ålderspension)
Survivors insurance; (efterlevandeskydd)
Disability insurance; (invaliditetspension)
Hospital and medical insurance for the aged, the disabled, and those with end-stage renal disease;
(sjukvårds och medicinska försäkringar för pensionärer, handikappade och de med allvarliga sjukdomar)
Prescription Drug Benefit (skattesubventionerade mediciner)
Extra help with Medicare Prescription Drug Costs (hjälp med Medicare kostnader)
Supplemental security income; (hjälp till de som är över 65 år och har otillräcklig pension)
Special Veterans Benefits; (krigsveteranernas "pension")
Unemployment insurance; (arbetslöshetsförsäkring)
and
Public assistance and welfare services, (här kommer de sociala bitarna in, och här inkluderas : )
including:
Temporary assistance for needy families;
Medical assistance;
Maternal and child health services;
Child support enforcement;
Family and child welfare services;
Food stamps; and
Energy assistance.
Med detta i färskt minne så återgår vi till Jbigs text :
Den korrekta slutsatsen är att inbakat i dessa 70 miljoner finns alla ålderspensionärer, alla som får A-kassa, alla som får livräntor, alla som tvingats sluta arbeta pga handikapp eller olycka och så vidare.
Därmed finns det inga som helst likheter mellan begreppet "social security" och svensk socialhjälp. Det som kallas socialhjälp i USA är "welfare", som alla kan se är endast ett av benen i det hela omfattande systemet.
Likheterna med vårt eget ATP-system är ibland slående. Detta är taget från frågedelen på ssa.gov
Are my benefits figured on my last five years of earnings?
No. Retirement benefit calculations are based on your average earnings during a lifetime of work under the Social Security system. For most current and future retirees, we will average your 35 highest years of earnings. Years in which you have low earnings or no earnings may be counted to bring the total years of earnings up to 35.
Därmed kan vi avsluta denna fråga, och en gång för alla begrava Jbigs felöversättning och feltolkning rörande Social Security.
Jag återkommer med fler felaktigheter, det är mycket kvar att rätta till. När detta är klart, då kommer alla att ha en mycket bättre bild av fattigdomen i USA, en bild som koncentrerar sig på den fattigdom som faktiskt existerar.
Jbig skrev:Det berör närmare 70 miljoner amerikaner som lever på det man skulle kunna kalla “socialen”, eller ”förtidspension”. ”48.4 million Social Security beneficiaries, about 19.8 million food stamp recipients, and about 4.2 million military and federal Civil Service retirees and survivors.”
Här gör Jbig ett tappert försök att ge sig in i begreppet "social security". Social Security berör mycket riktigt närmare 70 miljoner amerikaner, så långt är det helt rätt. Men sedan så kommer en riktigt klassisk felöversättning, inte alls ovanlig men väldigt ödesdiger.
För att förklara så måste jag presentera vad Social Security-systemet faktiskt innebär :
I verkligheten så är Social Security är ett skattebaserat pensionssystem i grunden, ganska likt vårt eget ATP.
Information om detta finns att läsa på
www.ssa.gov
eller på wikipedia om man så vill
http://en.wikipedia.org/wiki/Social_Sec ... ted_States)
What programs are included under the Social Security Act and related laws?
The following programs are included:
Retirement insurance; (ålderspension)
Survivors insurance; (efterlevandeskydd)
Disability insurance; (invaliditetspension)
Hospital and medical insurance for the aged, the disabled, and those with end-stage renal disease;
(sjukvårds och medicinska försäkringar för pensionärer, handikappade och de med allvarliga sjukdomar)
Prescription Drug Benefit (skattesubventionerade mediciner)
Extra help with Medicare Prescription Drug Costs (hjälp med Medicare kostnader)
Supplemental security income; (hjälp till de som är över 65 år och har otillräcklig pension)
Special Veterans Benefits; (krigsveteranernas "pension")
Unemployment insurance; (arbetslöshetsförsäkring)
and
Public assistance and welfare services, (här kommer de sociala bitarna in, och här inkluderas : )
including:
Temporary assistance for needy families;
Medical assistance;
Maternal and child health services;
Child support enforcement;
Family and child welfare services;
Food stamps; and
Energy assistance.
Med detta i färskt minne så återgår vi till Jbigs text :
Jbig skrev:Det berör närmare 70 miljoner amerikaner som lever på det man skulle kunna kalla “socialen”, eller ”förtidspension”. ”48.4 million Social Security beneficiaries, about 19.8 million food stamp recipients, and about 4.2 million military and federal Civil Service retirees and survivors.”
Den korrekta slutsatsen är att inbakat i dessa 70 miljoner finns alla ålderspensionärer, alla som får A-kassa, alla som får livräntor, alla som tvingats sluta arbeta pga handikapp eller olycka och så vidare.
Därmed finns det inga som helst likheter mellan begreppet "social security" och svensk socialhjälp. Det som kallas socialhjälp i USA är "welfare", som alla kan se är endast ett av benen i det hela omfattande systemet.
Likheterna med vårt eget ATP-system är ibland slående. Detta är taget från frågedelen på ssa.gov
Are my benefits figured on my last five years of earnings?
No. Retirement benefit calculations are based on your average earnings during a lifetime of work under the Social Security system. For most current and future retirees, we will average your 35 highest years of earnings. Years in which you have low earnings or no earnings may be counted to bring the total years of earnings up to 35.
Därmed kan vi avsluta denna fråga, och en gång för alla begrava Jbigs felöversättning och feltolkning rörande Social Security.
Jag återkommer med fler felaktigheter, det är mycket kvar att rätta till. När detta är klart, då kommer alla att ha en mycket bättre bild av fattigdomen i USA, en bild som koncentrerar sig på den fattigdom som faktiskt existerar.
Hejsan...
Tja käre Bobby Hogan, visst får du välan tro att den som tjänar drygt 9000 dollar/år, kan göra slut på 17000 dollar/år. Tror man inte på siffrorna, så behöver man ej! Man kan fråga sig hur man kan ha en köpkraft för 17000 dollar, när inkomsterna ej överstiger 9300 dollar? Så du bevisade nog inget den här gången heller, vännen! :wink:
Herr Bobby hade så mycket inlagor att jag ej hinner med allt, men vi kan välan lägga in denne om lönerna i USA och Sverige:
Lön efter skatt för ensamstående med två barn.
Löner i Sverige och USA år 1999. Månadslön.
Minimilön i USA (i svenska kronor) 8722 skatt -183 efter skatt 8539
Sverige:
Handels, butik 10943 skatt -3348 efter skatt 7594
Hotell och restaurang 11742 skatt -3593 efter skatt 8149
Lön efter skatt med barnbidrag.
Minimilön i USA (i svenska kronor) 8722 efter skatt minus barnbidrag -174 kvar 8548
Sverige
Handels, butik 10943 skatt minus barnbidrag -1678 kvar 9264
Hotell och restaurang 11742 skatt minus barnbidrag 1923 kvar 9819kronor.
Källor: EPI, Handels, Hotell och Restaurang, OECD. (sid. 223)
Ser ut som man har det bättre i Sverige detta år. I Sverige är ju dessutom sjukvård m.m. nästan gratis för den enskilde. I USA måste man erlägga detta i olika försäkringar!
Sedan har vi The Hermitage Foundation, där våran Bobby hämtar mycket, men det kanske kommer?
I övrigt vår jag väl återkomma! :D
MVH
jbig
Tja käre Bobby Hogan, visst får du välan tro att den som tjänar drygt 9000 dollar/år, kan göra slut på 17000 dollar/år. Tror man inte på siffrorna, så behöver man ej! Man kan fråga sig hur man kan ha en köpkraft för 17000 dollar, när inkomsterna ej överstiger 9300 dollar? Så du bevisade nog inget den här gången heller, vännen! :wink:
Herr Bobby hade så mycket inlagor att jag ej hinner med allt, men vi kan välan lägga in denne om lönerna i USA och Sverige:
Lön efter skatt för ensamstående med två barn.
Löner i Sverige och USA år 1999. Månadslön.
Minimilön i USA (i svenska kronor) 8722 skatt -183 efter skatt 8539
Sverige:
Handels, butik 10943 skatt -3348 efter skatt 7594
Hotell och restaurang 11742 skatt -3593 efter skatt 8149
Lön efter skatt med barnbidrag.
Minimilön i USA (i svenska kronor) 8722 efter skatt minus barnbidrag -174 kvar 8548
Sverige
Handels, butik 10943 skatt minus barnbidrag -1678 kvar 9264
Hotell och restaurang 11742 skatt minus barnbidrag 1923 kvar 9819kronor.
Källor: EPI, Handels, Hotell och Restaurang, OECD. (sid. 223)
Ser ut som man har det bättre i Sverige detta år. I Sverige är ju dessutom sjukvård m.m. nästan gratis för den enskilde. I USA måste man erlägga detta i olika försäkringar!
Sedan har vi The Hermitage Foundation, där våran Bobby hämtar mycket, men det kanske kommer?
I övrigt vår jag väl återkomma! :D
MVH
jbig
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Jbig skrev:Lön efter skatt för ensamstående med två barn.
Löner i Sverige och USA år 1999. Månadslön.
Minimilön i USA (i svenska kronor) 8722 skatt -183 efter skatt 8539
Sverige:
Handels, butik 10943 skatt -3348 efter skatt 7594
Hotell och restaurang 11742 skatt -3593 efter skatt 8149
Lön efter skatt med barnbidrag.
Minimilön i USA (i svenska kronor) 8722 efter skatt minus barnbidrag -174 kvar 8548
Sverige
Handels, butik 10943 skatt minus barnbidrag -1678 kvar 9264
Hotell och restaurang 11742 skatt minus barnbidrag 1923 kvar 9819kronor.
Källor: EPI, Handels, Hotell och Restaurang, OECD. (sid. 223)
Ser ut som man har det bättre i Sverige detta år. I Sverige är ju dessutom sjukvård m.m. nästan gratis för den enskilde. I USA måste man erlägga detta i olika försäkringar
Ett enda ord : köpkraftsjustering
(du måste läsa på om köpkraftsjustering, Jbig, och lära dig att du inte kan jämföra inkomster rakt av i två olika prislägen och med två olika växelkurser)
Sedan har du återigen missat att det utgår "non-cash benefits" i USA. Så detta inlägg är bara skräp. Köpkraftsjustera och räkna upp för värdet av transfereringarna. Gör om, gör rätt. Snälla, slösa inte bort min tid med sådana här simpla försök. Vilket för mig till detta :
Till Jbig :
Jag har tidigare sagt att jag respekterar ditt kunnande och ditt uppenbara intresse för frågor som många i världen blundar för. Du är alldeles uppenbart en person med lite jävlar anamma och ett bra läshuvud innanför pannbenet, så varför kan du inte inse när du behöver revidera dina slutsatser ??
Du är ju ute på rätt spår i många fall, som jag också kommer att visa på senare, men du släpper de spåren totalt och går fel väg. Det är synd och skam, då jag är övertygad om att du skulle kunna producera riktigt bra analyser om du bara lyssnade på andras synpunkter och istället drog nytta av dessa.
Visst kan jag fortsätta att bevisa felaktigheterna i dina analyser, men vore det inte mer givande om du istället mötte mig på halva vägen, så kan vi diskutera från samma plattform. Vissa delar av ditt alster är riktigt, riktigt bra. Men det drunkar i en flod av felaktigheter, konstiga slutsatser och antaganden som du inte har fog för.
Kom igen nu, sätt dig ner och gräv ner stridsyxan så kanske vi kan ha en kanonbra diskussion istället för att hålla på såhär ??
Hej....
Bobby Hogan, innan jag går till jobbet, förklara vart du har beviset till denna mening:
"...Därför att 9220/år är inte inkomsten, dom spenderar bevisligen 17 873/år. (läs mitt inlägg där jag översätter i detalj hur undersökningen går till och vad siffrorna visar)..."
Om det är en undersökning som är osäker på inkomstsidan, hur kan samma undersökning då vara "bevisad" på utkomstsidan? En liten detalj bara, men sedan återkommer jag! :lol:
MVH
jbig
Bobby Hogan, innan jag går till jobbet, förklara vart du har beviset till denna mening:
"...Därför att 9220/år är inte inkomsten, dom spenderar bevisligen 17 873/år. (läs mitt inlägg där jag översätter i detalj hur undersökningen går till och vad siffrorna visar)..."
Om det är en undersökning som är osäker på inkomstsidan, hur kan samma undersökning då vara "bevisad" på utkomstsidan? En liten detalj bara, men sedan återkommer jag! :lol:
MVH
jbig
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster