DIRITTO UNIVERSALE - dårskapens lovsång??

[* KYREUS *]

Det sägs att människan mår väl av dårskap.
För mycket klokskap kan fördärva vardagen och livsglädjen hävdar vissa.

Låt oss se vad den senmedeltida italienske filosofen Giambattista Vico
anför i just den frågan:

""Ingen fiende kan vara mera hätsk och farlig än
dåren för sig själv.

/Orden är hämtade från en föreläsning av Vico, där denne framställer universum som en stor stad i vilken GUD dömt dårarna att föra krig mot sig själva enligt en evig lag, med följande lydelse:/

Denna lag som nedtecknats av en allsmäktig hand har många kapitel,
ty varje ting har sin egen natur. Låt oss återge kapitlet om människan.
Må hon äga en förgänglig kropp och en odödlig själ, och födas för tvenne ting, sanning och dygd, det vill säga för mig (:tydligen - GUD) allena.

Må hennes ande skilja det sanna från det falska, och låt inte sinnena
förföra hennes själ.

Må förnuftet bli hennes livs vägvisare, ledare och härskare
och hennes begär underkasta sig förnuftet.

Må hon prisas för sina goda själsegenskaper och uppnå
mänsklig sällhet genom dygd och ståndaktighet.

Om någon bryter mot dessa lagar, oavsett om det sker av ondska,
lyxbegär, lättja, eller enbart av oförstånd - beter han sig annorlunda,
gör sig skyldig till förräderi och börjar krig mot sig själv."

/Detta krig framställs som tragiskt. Av detta framgår klart hur Vico redan vid denna tidpunkt började bearbeta det tema som han senare skulle framlägga i sitt verk DIRITTO UNIVERSALE :::: så sammanfattas
i Vicos fascinerande självbiografi; förl Atlantis/

   Frågan för dagen (för mig:)

       - Har Vico ´s  teser här relevans idag??

              ( ) KYREUS

[Algotezza]

Det sägs att människan mår väl av dårskap.
För mycket klokskap kan fördärva vardagen och livsglädjen hävdar vissa.

Låt oss se vad den senmedeltida italienske filosofen Giambattista Vico
anför i just den frågan:

""Ingen fiende kan vara mera hätsk och farlig än
dåren för sig själv.

Hur skall en dåre definieras? Som en som är hätsk och farlig för sig själv? Då går det i cirkel. Det finns ju ett slags kärleksfull dårskap också... Guds clown...

/Orden är hämtade från en föreläsning av Vico, där denne framställer universum som en stor stad i vilken GUD dömt dårarna att föra krig mot sig själva enligt en evig lag, med följande lydelse:/

Denna lag som nedtecknats av en allsmäktig hand har många kapitel,
ty varje ting har sin egen natur. Låt oss återge kapitlet om människan.
Må hon äga en förgänglig kropp och en odödlig själ, och födas för tvenne ting, sanning och dygd, det vill säga för mig (:tydligen - GUD) allena.

Tingen må ha sin natur  - men tingen kan också utnyttjas till något annat än de ursprungligen var "avsedda" för. Jag kan använda en hovtång som hammare. Är tingens natuyr en gång för alla given, natur = funktion? De levandes natur är väl inte en gång för alla given, allra minst människans, hon som ständigt måste skapa/omskapa sig själv. Är mäniskan född för sanning och dygd, två "orörliga" värden, eller främst född för att skapa och uppleva, två föränderliga, utvecklingsbara aktiviteter?

Må hennes ande skilja det sanna från det falska, och låt inte sinnena
förföra hennes själ.

Och "det sanna" är? och "det falska" är? och sinnena är? De sinnen som är riktade mot den fysiska omvärlden? Andligt inriktade sinnen?

Må förnuftet bli hennes livs vägvisare, ledare och härskare
och hennes begär underkasta sig förnuftet.

Den gamla vanliga rädslan för känslor och driftsliv...(?)

Må hon prisas för sina goda själsegenskaper och uppnå
mänsklig sällhet genom dygd och ståndaktighet.

Vad menas med dygd och ståndaktighet?

Om någon bryter mot dessa lagar, oavsett om det sker av ondska,
lyxbegär, lättja, eller enbart av oförstånd - beter han sig annorlunda,
gör sig skyldig till förräderi och börjar krig mot sig själv."

Dessa påståenden är så allmänt hållna att de för mig inte ger någon större vägledning på min fortsatta livsväg.





   

Frågan för dagen (för mig:)

       - Har Vico ´s  teser här relevans idag??

              ( ) KYREUS

De behöver nog preciseras och översättas till ett mer modernt språk. Vad menar vi t.ex. idag med dygd?

A

[Rising]

I ett avsnitt av Six Feet Under så säger en karaktär:

"Om du tror att livet är som en godisautomat i vilken man stoppar in dygd och får ut lycka, så kommer du att bli besviken."

Ändå så vill vi så gärna att det ska fungera på det viset. Vi är sammanhangssökande varelser; och sammanhanget mellan uppoffring och belöning ligger djupt rotat inom oss. Men allt som smakar bittert är inte medicin; hur gärna vi än vill tro det.

Vico är uppfylld av en övertygelse om motsatsen. Utöver att prisa dygden och lova att alla uppoffringar skall bli belönade, så förkastar han också alla andra som antingen onda eller oförståndiga. Klassisk skuldbeläggning.

Jag tycker att det du citerat är skicklig propaganda, och som sådan har den ett visst värde. I ett samhällsklimat där många lider och känner sig resignerade, då kan sådana här texter skänka hopp, kraft och förtröstan. Det är fantastiskt - och öht så anser jag det vara en av religionens viktigaste uppgifter.

Men idag är vi(?) inte lika utsatta. Jag tror att moderna människor snarare känner sig vilsna än kuvade. Så; mitt svar på dagens fråga blir "nej. Vi har inte något behov av Vico idag. Vi har större behov av den sortens uttalanden som Six Feet Under bjöd på - vi måste lära oss att acceptera att existensen är orättvis, nyckfull, meningslös och ofta obarmhärtigt grym. Och essensen med denna tragiska insikt är inte att göra oss uppgivna - utan få oss att verkligen uppskatta allt det goda och behagliga som kommer oss till skänks; just eftersom det är så sällsynt, förgängligt och ömtåligt.

Jag tror att den sortens budskap är viktigare idag än den du presenterat.

[* KYREUS *]

Jag har inte sagt vad jag själv anser om Vico. Har ännu inte tänkt färdigt i den frågan.
Däremot har jag tänkt färdigt i en annan fråga;nämligen den följande:
- Ingen tidsepok skall endast lyssna till "sina egna lovsånger". Det blir intellektuell inavel.
- Istället i en extremt mångfacetterad värld, bör man låta alla slags ideströmningar inspirera+provocera.

Så bäste Rising, jag kan inte instämma i slutklämmen av ditt inlägg. Att man skulle fokusera på nutidens hyllningar - endast-  som det verkar av din ståndpunkt. I trådens början ligger ju också frågan om sk dårskap.

    (KYREUS= dårskap+klokskap=sant)   K Y R E U S

[Rising]

Jag förstår vad du menar, och håller med. Men jag tycker det vore banalt att på din inledande fråga; "Har Vico's  teser här relevans idag??" svara: "Ja, alla texter är relevanta. Att låta bli att ta till sig texter från något enskilt håll är en begränsning för intellektet" eller liknande.

Så jag försökte få till ett mer givande svar, där jag valde att sätta upp något starkare krav för huruvida en text kan anses vara relevant eller inte. Men jag ber om ursäkt om jag var otydlig.

Ett annat missförstånd jag givit upphov till är väl att jag skulle hylla "lovsånger" till samtiden. Jag tänkte nog snarare att viktiga texter är de som behandlar samtidens mest aktuella och brännande frågor. Vad jag tycker är mest relevant är alltså inte texter som okritiskt hyllar de ämnen och ideal som vi pratar om idag, utan texter som vrider och vänder på dem, ställer dem i nytt ljus och får oss att ta ställning till dem eller bara förhålla oss till dem på nya sätt.

Jag tycker exempelvis att vår tid präglas av brus. Men vad jag vill se är inte lovsånger till bruset, utan snarare texter som behandlar och kritiserar bruset. Texter som badar i brus.

[anonym90l]

Det där är faktiskt sant det filosofen säger jag tycker iallafall det har hänt mig under lång tid

Tesen har stor betydelse för ja känner mig i vad han snackar om

[J R Auk]

Denna dårskap, är det inte hängivelse?

Det förtryckta förryckta?

Endast en skall skänka salighet?

[* KYREUS *]

Tack bäste Broder för många fina frågor och reflektioner, bla ställer du - retoriskt och med rätta - frågan: - vad är dygd??

Låt oss granska ett perspektiv på just den frågan genom att lyfta fram en kulturartikel från Svenska Dagbladet, signerad Lars Magnusson, professor och vicerektor vid Uppsala Universiet - publicerad "Under strecket" torsdagen den 12 april ( 2 007) :

  /rubrik:/ GODA DYGDER UTVECKLAS I ETT FRITT SAMHÄLLE

" I /italienska/ SIENA ´s magnifika Palazzo Communale, beläget vid
det för sina hästkapplöpningar världskända torget - Il Campo - finns en berömd serie fresker av Ambrogo Lorenzetti, målade 1338 - 1339,
som i drastiska bilder och färger beskriver beskriver Det Goda
resp Det Dåliga statliga styret.

I den dåliga staten råder korruption, våld och osäkerhet.
Här styr tyranner som lägger sig i medborgarnas liv och arbete.
I staden har handel och köpenskap råkat i lägervall.
På landsbygden strax utanför stadsmurarna härskar förödelse och pest.
I denna stat är det lasterna och inte dygderna som råder.

I staten med Det Goda styret dominerar istället dygder såsom:

* klokhet   * måttfullhet    * vänskap     * rättvisa

Staden styrs av goda fäder, som utgår från det gemensamma bästa.
På stadens marknadsplatser myllrar det av liv. Människor går glada
till sina sysslor. Staden flödar av rikedom och på den omkringliggande landsbygden råder god ordning och välstånd. Åkrarna är uppodlade och bönderna levererar varor och livsmedel till staden.

I essän "Of Refinements in the Arts" från 1752,
tecknar David Hume en utopi om det borgerliga samhällets förträfflighet.
Kanske är det en idylliserad version av FIRENZE (=Florens)
under republikens dagar som han har i tankarna, eller någon annan av
de blomstrande stadsstaterna i Toscana under sen-medel-tiden....

.........

Även dagens förespråkare av en fri marknad och minimal stat,
återkommer gärna till utopin om det borgerliga samhällets fördelar och dygder. När de talar sig varma för "laissez-faire" förutsätter de att människor i en borgerlig miljö är hyggliga och rättvisa mot varandra.

>>>>>>>>>> I sin senaste bok BOURGEOIS VIRTUES,
                       Ethics for  an age of  Commerce,
                       University of Chicago Press,
tar den amerikanske historikern Deidre N Mc Closkey denna syn som utgångspunkt för ett i grunden radikalt nyliberalt program.
McCloskey drömmer om en nedmonterad stat, som i storlek kanske bara är en femtedel av vad den är idag. Hennes kritik av moderna välfärdsstater är dräpande och drastisk."

   ///// KYREUS: stannar här och nu med citering, men hela den långa
                        artikeln rekommenderas verkligen. /////////

   Min egen sammanfattning:

   Finns ljus - finns mörker; finns ont - finns gott;

   finns laster - finns dygder;

   men vad är tidsbetingat och kontextuellt??

   Bryt gammalt mot nytt; fråga: finns EVIGT GODA VÄRDEN!



            ( KYREUS

[Benjie]

Tack bäste Broder för många fina frågor och reflektioner, bla ställer du - retoriskt och med rätta - frågan: - vad är dygd??

Låt oss granska ett perspektiv på just den frågan genom att lyfta fram en kulturartikel från Svenska Dagbladet, signerad Lars Magnusson, professor och vicerektor vid Uppsala Universiet - publicerad "Under strecket" torsdagen den 12 april ( 2 007) :

  /rubrik:/ GODA DYGDER UTVECKLAS I ETT FRITT SAMHÄLLE

" I /italienska/ SIENA ´s magnifika Palazzo Communale, beläget vid
det för sina hästkapplöpningar världskända torget - Il Campo - finns en berömd serie fresker av Ambrogo Lorenzetti, målade 1338 - 1339,
som i drastiska bilder och färger beskriver beskriver Det Goda
resp Det Dåliga statliga styret.

I den dåliga staten råder korruption, våld och osäkerhet.
Här styr tyranner som lägger sig i medborgarnas liv och arbete.
I staden har handel och köpenskap råkat i lägervall.
På landsbygden strax utanför stadsmurarna härskar förödelse och pest.
I denna stat är det lasterna och inte dygderna som råder.

I staten med Det Goda styret dominerar istället dygder såsom:

* klokhet   * måttfullhet    * vänskap     * rättvisa

Staden styrs av goda fäder, som utgår från det gemensamma bästa.
På stadens marknadsplatser myllrar det av liv. Människor går glada
till sina sysslor. Staden flödar av rikedom och på den omkringliggande landsbygden råder god ordning och välstånd. Åkrarna är uppodlade och bönderna levererar varor och livsmedel till staden.

I essän "Of Refinements in the Arts" från 1752,
tecknar David Hume en utopi om det borgerliga samhällets förträfflighet.
Kanske är det en idylliserad version av FIRENZE (=Florens)
under republikens dagar som han har i tankarna, eller någon annan av
de blomstrande stadsstaterna i Toscana under sen-medel-tiden....

.........

Även dagens förespråkare av en fri marknad och minimal stat,
återkommer gärna till utopin om det borgerliga samhällets fördelar och dygder. När de talar sig varma för "laissez-faire" förutsätter de att människor i en borgerlig miljö är hyggliga och rättvisa mot varandra.

>>>>>>>>>> I sin senaste bok BOURGEOIS VIRTUES,
                       Ethics for  an age of  Commerce,
                       University of Chicago Press,
tar den amerikanske historikern Deidre N Mc Closkey denna syn som utgångspunkt för ett i grunden radikalt nyliberalt program.
McCloskey drömmer om en nedmonterad stat, som i storlek kanske bara är en femtedel av vad den är idag. Hennes kritik av moderna välfärdsstater är dräpande och drastisk."

   ///// KYREUS: stannar här och nu med citering, men hela den långa
                        artikeln rekommenderas verkligen. /////////

   Min egen sammanfattning:

   Finns ljus - finns mörker; finns ont - finns gott;

   finns laster - finns dygder;

   men vad är tidsbetingat och kontextuellt??

   Bryt gammalt mot nytt; fråga: finns EVIGT GODA VÄRDEN!



            ( KYREUS

VADDÅ? Moral är en historisk fråga, inget annat.

Antikens  eller den Romerska statens föregående till den feodala och den Borgerliga innehöll sina offer till Gudarna, både symboliskt och i verklig tro om att det var det rätta och allena saliggörande, sådant var den tidens troscodex. Men lika fullt var det rent naturligt åt helvete, för de talade inte i raka rena termer om en verklighet de inte kunde förstå korrekt, de FEGADE eller ville i vart fall inte riskera att falla dit och bringa olycka över  sig själva eller samhället PÅ DET SÄTT DE HADE  FÖRSTÅTT DET. Därav mördandet masslakten av KRISTNA den Nya IDEOLOGINS tappra förkunnare! Sådana är Gudarna! Personlig vinning och inget annat!

BENJIE