Månens påverkan på oss människor

[ingenspeciell]

Börjar med ett exempel som jag väl(taget ifrån mitt eget liv) känner till:

.ett barn blir oroligt och får aggressivitetsutbrott dagarna/ nätterna omkring att fullmånen slår in. Föräldrarna känner barnet väl, båda två betraktas som sunda människor med en god emotionell förmåga. Modern är som brukligt närmare sina och barnets känslor, medan det tar längre tid för fadern att ta det hela till sig. Barnet ifråga är under 12 år, omedveten om att det överhuvudtaget är fullmåne och dom emotionella förändringarna hos barnet står fast trots att persienner är fördragna. Notera även att barnet går in i fullmånen med olika dygsnrytm, vissa gånger på lov när barnet har en senare dygnsrytm och vissa gånger medan barnet går i skolan. Jag har även studerat moderns och faderns egna eventuella projiceringar på barnet vad gäller fullmåne.

.vill också tillägga att jag själv inte har några direkta intressen vad gäller extern påverkan som ej är vederlagd, mitt intresse är först och främst mellan människor, så månpåverkan för mig blir först intressant om det blir att påverka våra relationer till varandra.

Några tankar,

*Barnet är hypersensitivt(tar in mer än andra)

*Vi blir alla att påverkas mer eller mindre

*Det finns en annan förklaring som jag ej/ vi ej känner till. Vad?

*Mycket av det folk känner under fullmånen som hörts i media och på släkträffar, kan förklaras mer eller mindre exakt med redan logiskt kända förklaringar. Och även om det sker vissa förändringar hos en enskild människa, så är det osäkert om förändringarna är så stora att man överhuvudtaget kan tala om påverkan, utan det kan istället tillskrivas ljuset(alt. ett ovant/annorlunda nattligt ljus), gravitation som är försumbar(men som tex. kan ha en växeleffekt ifrån vattendrag, djur och senare till människor som anses försumbart när det når oss). Slutsats, de mänskliga sinnena är troligtvis inte nog starka för att uppfatta dessa förändringar.

[Ling]

Jag påverkas av fullmånen, vad det beror på, ljuset, gravitationen eller något annat, vet jag inte.  Men blir överkänslig, på många områden. Lättare till tårar, höjd sexualdrift osv.
Upplever det som störande emellanåt, särskillt när jag inte kan sova, andra gånger en underbar känsla. När jag var yngre, tillbringade jag många nätter ute i månens sken, blev trollbunden, kunde inte sova.
Men det är inte lika starkt nu, kanske hänger det som du säger ihop med barnets extra känslighet.

[suchanother]

Vackert beskrevet Ling
Alla förklaringar är toppen. Jobbar själv stenhårt men förutfattade meningar.
Vilken befrielse att lösgöra sej från alla dessa "sanningar" och ha en tryggare bas i tillvaron.

[ingenspeciell]

barnets extra känslighet

Jo, tänkte på det här specifika barnets extra känslighet i första hand, men visst barn kan nog vara mera känsliga vad gäller dessa saker.
Förresten, det här ämnet talades det om på karlavagnen för några veckor sedan, det var vitt olika symptom som beskrevs. En del blev mindre oroliga medan en del istället kände sig bättre till mods. Det var också med ett samtal ifrån en man som talade om en barndomskamrat, hans kamrat skulle ha haft något slags märke(födelsemärke tror jag) någonstans på kroppen och när det blev fullmåne så skiftade detta märke drastiskt färg.

[suchanother]

vad svamlar du om exakt?

[ingenspeciell]

Karlavagnen, ett radioprogram där lyssnare ringer in och samtalar med en radiovärd. Om du tänkte på min citering av Ling, så bara menade jag att barn kan tänkas vara mer känsliga, men även att just det specifika barnet som jag nämnde i mitt exempel kanske även kommer att uppleva dessa symtom som vuxen. Huruvida Ling syftade på barn i allmänhet el. just det barnet vet jag inte, men eftersom Ling nämnde att hon själv kände dessa känslor starkare tidigare i livet, så gav jag Ling min syn på saken bara för att undvika missförstånd. Onödigt måhända, men så var det ialla fall. Men återigen, jag tror också att barn i allmänhet påverkas starkare av det här.

[suchanother]

ok, schysst att du svarar

[Plecto]

Jag tror faktiskt inte det har just med månens sken eller gravitation att göra. Utan det har med association att göra, detta fenomen är faktiskt rätt vanlig. Det är oftast människans sätt att beskriva onaturliga saker, eller endast en företeelse som man binder samman till något annat. Har läst boken Sunt förnuft, där står det väldigt bra beskrivet faktiskt.

Eftersom anomalier sker måste vi förbinda dem med något, och fullmåne är oftast en symbol som är djupt rotad i alla. Därför så lägger vi på minnet saker och ting mer då det är fullmåne.

"Pappa blir alltid arg när det är fullmåne!" Det som vi glömmer är, att pappa blir också arg då det inte är fullmåne, pappa blir faktiskt arg varje dag. Att vi  oftast associerar saker med fullmåne och förvarar det i minnet är just det som får oss att tro att det har med månens skepnad att göra. Men att vissa saker runt omrking oss sker varje dag, med och utan månen, bryr vi oss inte om.

[suchanother]

Såg ett program på Discovery om cancersjuka barn.
Kameran följde en liten tös som hade bara några veckor kvar att leva, såg att hon kämpade för livet, hon visste inte själv. Herredug vad hjärtslitande. "i'm so happy" sa hon när bara några dar återstod.
Hur i helvete kan Gud straffa ett barn så?
Är helt förstörd.

[ingenspeciell]

"i'm so happy" sa hon när bara några dar återstod

.

Ja, det lät sannerligen sorgligt..

Plecto,

För mig med vad jag vet/ tror så låter beskrivningen ologisk, men visst i  majoriteten av alla rapporterade fall kanske det stämmer, vad vet jag.

[Algotezza]

Jag är en mörkerande, inte moraliskt kanske, men vad gäller min mentala och fysiska rörlighet. Jag tänker bättre, har lättare att tänka, som jag uppfattar det, när det är mörkt ute. Behöver inte vara natt, men mörkt. Jag upplever att jag cyklar snabbare och lättare när det är mökrt än när det är ljust. Antagligen är det bara inbillning.

Jag har sett en del gripande program om svårt sjuka barn. Sådana program kan vara en hjälp till andra föräldrar vars barn också är drabbade. Tyvärr har en del av dessa program slagsida åt socialporr-hållet. Jag är inte säker på att de bara talar till våra mest humana sidor. Jag må låta cynisk nu, men jag är betänksam, ser det delvis som exploatering av våra medmänniskors sorg olycka..  Varför skall sorgen var så offentlig idag? Varför skall allt ut i offentligheten, via s.k.  dokumentärer, via bloggar? Men det kanske är bra. Världen blir vårt vardagsrum. Men det finns de också som vill tjäna pengar på det... som ser sin chans att tjäna pengar på andras olycka, sorg  och själsblottande... Är det bra?

En undrande Algotezza

[suchanother]

Du tar det hela på fel sätt Algotezza. Ingen socialporr här inte och vet vad du menar men här är du fel ute.

[Ling]

Karlavagnen, ett radioprogram där lyssnare ringer in och samtalar med en radiovärd. Om du tänkte på min citering av Ling, så bara menade jag att barn kan tänkas vara mer känsliga, men även att just det specifika barnet som jag nämnde i mitt exempel kanske även kommer att uppleva dessa symtom som vuxen. Huruvida Ling syftade på barn i allmänhet el. just det barnet vet jag inte, men eftersom Ling nämnde att hon själv kände dessa känslor starkare tidigare i livet, så gav jag Ling min syn på saken bara för att undvika missförstånd. Onödigt måhända, men så var det ialla fall. Men återigen, jag tror också att barn i allmänhet påverkas starkare av det här.

Barnet jag refererade till, var mig själv, var ett mycket känsligt barn, i många avseenden. Tonårstiden tog dock bort en del av den.
Senare under åren har jag återkommit till min förundran och samstämmighet med månen, det är som att när ingen annan lyssnar, så gör hon det  (mm, jo jag refererar till månen som hon).
Det något mystiska och dämpade ljuset är som en pol som hittar något motsvarande i mig...

[Skogsälvan]

Jag pratade med min son (8 år) om det här. Både han och jag har nämnligen svårt att sova när det är fullmåne trots att vi har mörkläggande rullgardiner. Han sa att det kanske beror på att vi har så mycket vatten i oss och pratade om ebb och flod. Det tyckte jag var vackert  :) Dessutom menar han att vi är så kloka för att vattnet går runt och så många kloka gubbars kiss finns i våra huvuden. Ni vet väl att min lillebror kallar sig Thales här förresten? Lite lustigt. Själv är jag född i Forsa.