Hjälp mej snälla!
Moderator: Moderatorgruppen
Hej CoDx.
Jag ska se om jag kan gör något. Tänkte skriva om lite sätt att tänka för att motverka sådana hämndbegär och liknande som åtminstone fungerar för vissa.
Du har haft tankar på att döda honom för att han gjort det han gjort mot dig och din familj.
Det skulle troligen inte lösa någonting, inte göra dig lyckligare eller dylikt. Polisen kanske skulle få fast dig. Vad du kan göra, men som är svårt, är att förlåta. Det finns knappast något ädlare än att du efter vad han har gjort dig förlåter honom. Om du dödar honom så har hatet vunnit, både du och din pappa har förlorat. Om du förlåter honom så är du en vinnare. En hämnd skulle kanske kunna få honom att fatta och ångra sig, men det är troligare att förlåtande skulle leda dit. Och denna hämnd måste ju i sådana fall vara en hämnd där du inte dödar honom, om han ska kunna bättra sig, vilket du inte haft tankar på.
Som jag fattat det så ser du pappan som utlösaren till allt det som hände, som bakgrunden till alla hemska minnen. Men detta är bara ett sätt att se på saken. Kanske var din pappas föräldrar orsaken till vad som hände dig, för utan dem hade din pappa inte funnits. Eller åtminstone deras agerande, som väl ledde till att din pappa blev som han blev. Och så fanns det många andra i hans omgivning som gjorde honom till den han blev. Elaka människor. Knarklangare. Samhället itself. Så vem ska man lägga skulden på? Detta visar att hela hämndresonemanget blir absurt. Du kan alltid hitta orsaker till varför personer handlade som de gjorde - du kan föreställa dig hur många som helst - och i slutändan finns det ingen att lägga skulden på. Alltså blir förlåtande något "obligatoriskt", eller hur man nu ska säga det.
En till sak man kan göra är att se det bra i det dåliga. Det är bara du i hela världen som har just de här erfarenheterna. Och om du inte hade dem så skulle du inte vara den du är. Skulle du vilja att minnena försvann tillsammans med lärdomen om möjlighet fanns? Skulle inte detta göra dig till en halv människa? "Man får starkare ben i uppförsbacke", finns det ett ordspråk som lyder. Kanske ligger det något i det? Kanske kan du komma ut på andra sidan, starkare än innan?
Jag minns en före detta nazists berättelse om hur han försonades med sin familj som hade gjort honom så mycket ont. Han ringde hem till mamman en gång och sa: "Mamma, jag älskar dig." Då brast hon i gråt. Så enkelt är det kanske inte alla gånger, men kanske möjligheten finns? Om du nu har något intresse av att försonas med honom. Om du nu älskar honom. Annars tycker jag att du ska låta det vara alltihop.
Hoppas att det var till någon hjälp.
//Joahn
Jag ska se om jag kan gör något. Tänkte skriva om lite sätt att tänka för att motverka sådana hämndbegär och liknande som åtminstone fungerar för vissa.
CoDx skrev:på grund utav adoptionen har allt med min gamla pappa kommit tillbaka,
jag kan inte sluta tänka på all misshandel och det andra han gjorde.
jag har även tänkt åka till stockholm och döda honom, fast det kommer jag inte göra, men jag är ändå rädd att jag någon dag kommer bli som honom och kanske eventuellt döda honom.
Vad ska jag göra för att glömma det han gjort mot min familj och mej?
Vad ska jag göra för att slippa sådana tankar?
Du har haft tankar på att döda honom för att han gjort det han gjort mot dig och din familj.
Det skulle troligen inte lösa någonting, inte göra dig lyckligare eller dylikt. Polisen kanske skulle få fast dig. Vad du kan göra, men som är svårt, är att förlåta. Det finns knappast något ädlare än att du efter vad han har gjort dig förlåter honom. Om du dödar honom så har hatet vunnit, både du och din pappa har förlorat. Om du förlåter honom så är du en vinnare. En hämnd skulle kanske kunna få honom att fatta och ångra sig, men det är troligare att förlåtande skulle leda dit. Och denna hämnd måste ju i sådana fall vara en hämnd där du inte dödar honom, om han ska kunna bättra sig, vilket du inte haft tankar på.
Som jag fattat det så ser du pappan som utlösaren till allt det som hände, som bakgrunden till alla hemska minnen. Men detta är bara ett sätt att se på saken. Kanske var din pappas föräldrar orsaken till vad som hände dig, för utan dem hade din pappa inte funnits. Eller åtminstone deras agerande, som väl ledde till att din pappa blev som han blev. Och så fanns det många andra i hans omgivning som gjorde honom till den han blev. Elaka människor. Knarklangare. Samhället itself. Så vem ska man lägga skulden på? Detta visar att hela hämndresonemanget blir absurt. Du kan alltid hitta orsaker till varför personer handlade som de gjorde - du kan föreställa dig hur många som helst - och i slutändan finns det ingen att lägga skulden på. Alltså blir förlåtande något "obligatoriskt", eller hur man nu ska säga det.
En till sak man kan göra är att se det bra i det dåliga. Det är bara du i hela världen som har just de här erfarenheterna. Och om du inte hade dem så skulle du inte vara den du är. Skulle du vilja att minnena försvann tillsammans med lärdomen om möjlighet fanns? Skulle inte detta göra dig till en halv människa? "Man får starkare ben i uppförsbacke", finns det ett ordspråk som lyder. Kanske ligger det något i det? Kanske kan du komma ut på andra sidan, starkare än innan?
Jag minns en före detta nazists berättelse om hur han försonades med sin familj som hade gjort honom så mycket ont. Han ringde hem till mamman en gång och sa: "Mamma, jag älskar dig." Då brast hon i gråt. Så enkelt är det kanske inte alla gånger, men kanske möjligheten finns? Om du nu har något intresse av att försonas med honom. Om du nu älskar honom. Annars tycker jag att du ska låta det vara alltihop.
Hoppas att det var till någon hjälp.
//Joahn
CoDx:
Jag måste säga att det är extremt bra att du kommer hit och pratar om dina problem. Faktum är att det ÄR det bästa du någonsin kan göra.
Sen måste jag säga att jag håller med det mesta Joahn säger.
Du kan söka hjälp hos kärleksfulla människor. Jag vill inte verka partisk men buddhismen utgår ifrån lidandet. Jag själv är inte buddhist, utan är ispirerad av en mängd filosofier och religion men jag har tagit extremt mycket inspiration från buddhismen, eftersom dom har en väldigt bra utgångspunkt.
Allt du upplever ÄR naturliga reaktioner. Det är inget konstigt att du känner att du vill döda din pappa. Det är den ENDA naturliga reaktionen man kan ha om man är i din situation.
Anledningen att din pappa gjort det han gjort ÄR naturliga beteenden.
ALLA männinskor är produkter av deras upplevelser.
Allt som händer i livet SKA hända. Allt som händer ÄR verkligheten.
Det är bara när människor försöker fly verkligheten som lidandet skapas.
Om du vill så kan du börja skicka privata meddelanden till mig, jag är väldigt öppen för diskussion och hjälper och stöttar dig gärna till så mycket jag kan.
Vänligen
Jimmy
Jag måste säga att det är extremt bra att du kommer hit och pratar om dina problem. Faktum är att det ÄR det bästa du någonsin kan göra.
Sen måste jag säga att jag håller med det mesta Joahn säger.
Det jag gjorde var att jag gick in för att förstå mina egna känslor, varför, hur och när dom uppstog detta gjode att jag kunde lära mig att hantera dom.CoDx skrev:Vad ska jag göra för att glömma det han gjort mot min familj och mej?
CoDx skrev:Vad ska jag göra för att slippa sådana tankar?
Du kan söka hjälp hos kärleksfulla människor. Jag vill inte verka partisk men buddhismen utgår ifrån lidandet. Jag själv är inte buddhist, utan är ispirerad av en mängd filosofier och religion men jag har tagit extremt mycket inspiration från buddhismen, eftersom dom har en väldigt bra utgångspunkt.
CoDx skrev:är jag ovanligt stark psykiskt eller är det någon dold, undermedveten "hämdplanering" som ligger i mina baktankar?
Allt du upplever ÄR naturliga reaktioner. Det är inget konstigt att du känner att du vill döda din pappa. Det är den ENDA naturliga reaktionen man kan ha om man är i din situation.
Anledningen att din pappa gjort det han gjort ÄR naturliga beteenden.
ALLA männinskor är produkter av deras upplevelser.
Allt som händer i livet SKA hända. Allt som händer ÄR verkligheten.
Det är bara när människor försöker fly verkligheten som lidandet skapas.
Om du vill så kan du börja skicka privata meddelanden till mig, jag är väldigt öppen för diskussion och hjälper och stöttar dig gärna till så mycket jag kan.
Vänligen
Jimmy
okej, tack för all hjälp.. men jag kan fortfarande inte bestämma riktigt vad jag ska göra.. jag vågar inte prata öppet om det, ens med människor som finns i min närhet, för jag har lärt mej av min erfarenhet att jag inte kan lite på någon..
det känns riktigt tungt att jag har den här erfarenheten, jag vill inte ha den, jag vill inte minnas, jag vill inte vara rädd att jag ska bli som han, eller göra nått dumt som kan leda till ett dålig konsekvens.
det fanns en tid med förlåtelse, men nu när allt dragits upp igen har hatet kommit tillbaka..
popjimmy, hur ska jag göra med buddhistgrejen? vet du om det finns nån buddhistgrupp i uppsala?
det känns riktigt tungt att jag har den här erfarenheten, jag vill inte ha den, jag vill inte minnas, jag vill inte vara rädd att jag ska bli som han, eller göra nått dumt som kan leda till ett dålig konsekvens.
det fanns en tid med förlåtelse, men nu när allt dragits upp igen har hatet kommit tillbaka..
popjimmy, hur ska jag göra med buddhistgrejen? vet du om det finns nån buddhistgrupp i uppsala?
non scholae sed vitae discimus
Hej jag har pratat lite med min storebror och han skriver:
Bor du i uppsala?
Sökte på "buddhist center uppsala" på google, här är en länk för olika center i Sverige.
http://www.dhamma.se/buddha/11.html
Här är en sida om ett center i uppsala:
http://www.ahimsa.nu/storm/index.html
...
Det finns ett talesätt som lyder:
"En människa kan uthärda hur mycket smärta som helst så länge som han/hon kan finna någon mening i det".
En bok som tar upp ämnet på ett väldigt bra sätt är boken "Lycka" av Dalai Lama, den finns att köpa som pocket i alla bokhandlar och på biblioteken.
Den tar upp saker som att t.ex. hantera vrede och hat, att hantera ängslan, bygga upp självaktning.
Det är svårt att ge specifika tips eftersom varje människa är unik. Men jag kan säga att den boken hjälpt mig och mina vänner. Gav även bort flera exemplar till släktingar som julklapp. Hoppas den även ska kunna hjälpa dig något, jag tror iaf det.
Det är bra om du har personer att prata med som du kan lita på.
Du säger att du inte kan lita på personer på grung av dåliga erfarenheter. Du har erfarenheter av "dåliga" människor, men anledningen att människor upplevs som "dåliga" är ofta för att dom är väldigt rädda och förvirrade.
Läser du mycket böcker på engelska?
Jag har tips på bra böcker angående självinsikts-filosofi på engelska.
Det jag gjorde för att få ökad förståelse angående migsjälv var att läsa böcker och applicera det jag läst i vardagen.
Vänligen
Jimmys bror Olle.
Bor du i uppsala?
Sökte på "buddhist center uppsala" på google, här är en länk för olika center i Sverige.
http://www.dhamma.se/buddha/11.html
Här är en sida om ett center i uppsala:
http://www.ahimsa.nu/storm/index.html
...
Det finns ett talesätt som lyder:
"En människa kan uthärda hur mycket smärta som helst så länge som han/hon kan finna någon mening i det".
En bok som tar upp ämnet på ett väldigt bra sätt är boken "Lycka" av Dalai Lama, den finns att köpa som pocket i alla bokhandlar och på biblioteken.
Den tar upp saker som att t.ex. hantera vrede och hat, att hantera ängslan, bygga upp självaktning.
Det är svårt att ge specifika tips eftersom varje människa är unik. Men jag kan säga att den boken hjälpt mig och mina vänner. Gav även bort flera exemplar till släktingar som julklapp. Hoppas den även ska kunna hjälpa dig något, jag tror iaf det.
Det är bra om du har personer att prata med som du kan lita på.
Du säger att du inte kan lita på personer på grung av dåliga erfarenheter. Du har erfarenheter av "dåliga" människor, men anledningen att människor upplevs som "dåliga" är ofta för att dom är väldigt rädda och förvirrade.
Läser du mycket böcker på engelska?
Jag har tips på bra böcker angående självinsikts-filosofi på engelska.
Det jag gjorde för att få ökad förståelse angående migsjälv var att läsa böcker och applicera det jag läst i vardagen.
Vänligen
Jimmys bror Olle.
Bor du i uppsala, vi kanske kan ta en fika?
Jag tror: Ditt största anledning att du inte kan lite på människor är för att du är rädd. Du måste våga öppna dig och vara kärleksfull.
Du kan börja med naturliga situationer där det är socialt accepterat att vara glad. T.ex. att vara glad mot kassörskan eller busschaufören. Kan låta banalt men det är väldigt bra att ha en vana av att vara glad, öppen och kärleksfull i vardagen.
Jag tror: Ditt största anledning att du inte kan lite på människor är för att du är rädd. Du måste våga öppna dig och vara kärleksfull.
Du kan börja med naturliga situationer där det är socialt accepterat att vara glad. T.ex. att vara glad mot kassörskan eller busschaufören. Kan låta banalt men det är väldigt bra att ha en vana av att vara glad, öppen och kärleksfull i vardagen.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster