Är normalitet en avvikelse?
Moderator: Moderatorgruppen
-
PseydonymHär
- Inlägg: 150
- Blev medlem: 29 okt 2006 12:38
- Ort: Stockholm
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4110
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Det är som du ser PseydonymHär, en komplex fråga vad normalitet är.
Samhället brukar dock avgöra frågan enkelt, nämligen ur samhällets perspektiv är abnormalitet ett beteende som skadar samhället, inkl. människorna som lever där. Inget konstigt med det. Vidare är människor som inte är produktiva (moderaternas samhälle) icke normala. På detta sätt är definitionen på normalitet helt avhängig av det samhälle vi lever i och det finns ingen absolut definition på normaltitet.
Samhället brukar dock avgöra frågan enkelt, nämligen ur samhällets perspektiv är abnormalitet ett beteende som skadar samhället, inkl. människorna som lever där. Inget konstigt med det. Vidare är människor som inte är produktiva (moderaternas samhälle) icke normala. På detta sätt är definitionen på normalitet helt avhängig av det samhälle vi lever i och det finns ingen absolut definition på normaltitet.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4110
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
suchanother skrev:Fattar aldrig dessa borgerliga pundskallar som aldrig fattar nåt utan har levt i en skyddad verkstad hela sitt liv. Sen kommer de hit till FF med sina sketfrågor, som om livet uppenbarade sej precis då.
Har fan lust att hänga de i deras egna kragar.
Det finns inga skyddade verkstäder längre (har de någonsin funnits?) - bara madrasserade celler.
A
Algotezza aka Algotezza
- andersholmstrom
- Inlägg: 64
- Blev medlem: 23 sep 2006 14:01
- Ort: Taiwan
- Kontakt:
-
Juan Calzone
- Inlägg: 4
- Blev medlem: 13 mar 2007 18:21
- Ort: Hemifrån
-
SportFilosofen
- Inlägg: 276
- Blev medlem: 31 jan 2008 10:01
Re: Är normalitet en avvikelse?
nossai skrev: Är normaliteten medelvärdet av extremiteterna?
För att gå rakt till kärnan på missförståndet i frågan, nej - normalitet är inte medelvärdet av extremerna. Detta skulle bli ett enda värde och det skulle vara helt omöjligt att reproducera. Normalitet är Gauskurvan, eller normalfördelningskurvan om man så vill, med uteslutande av extremvärden.
Sedan kan man ju i alla fall fråga sig vilken nytta vi har av normalitet. Lite ironiskt är ju att Gaus själv, som uppfann normalfördelningskurvan, var ytterst autitstisk och därför kanske inte alls hade fått utvecklas till det geni han blev om han levt i dag.
Det går att fundera över allt.
Re: Är normalitet en avvikelse?
SportFilosofen skrev:nossai skrev: Är normaliteten medelvärdet av extremiteterna?
För att gå rakt till kärnan på missförståndet i frågan, nej - normalitet är inte medelvärdet av extremerna. Detta skulle bli ett enda värde och det skulle vara helt omöjligt att reproducera. Normalitet är Gauskurvan, eller normalfördelningskurvan om man så vill, med uteslutande av extremvärden.
Sedan kan man ju i alla fall fråga sig vilken nytta vi har av normalitet. Lite ironiskt är ju att Gaus själv, som uppfann normalfördelningskurvan, var ytterst autitstisk och därför kanske inte alls hade fått utvecklas till det geni han blev om han levt i dag.
Medianvärdet, då...
Var det Morten Gauss du talar om?
undrar skaunepaugen Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Re: Är normalitet en avvikelse?
nossai skrev:Jag har funderat lite på strävan efter att vara normal ett tag. Hur kan man vilja något sådant egentligen?...
Ursäkta ett genomsimpelt svar, men... majoriteten av mänskligheten tycks nu en gång för alla leva sina liv för att anpassa sig. Det blir väl lättast så. Härigenom kommer man förhoppningsvis att få erkännanden istället för misskännanden, och att väljas in i olika värdefulla sociala sammanhang istället för att väljas bort.
Vad ska då alla de som väljer att försöka leva ett anpassligt liv egentligen anpassa sig till? Tja. Det normala.
Härigenom kommer det "normala" och "normalitet" att bli så tunga och vägledande som de är. Som begrepp, och som företeelse.
Med filosofiska och vänliga hälsningar
Re: Är normalitet en avvikelse?
Tvilling skrev:nossai skrev:Jag har funderat lite på strävan efter att vara normal ett tag. Hur kan man vilja något sådant egentligen?...
Ursäkta ett genomsimpelt svar, men... majoriteten av mänskligheten tycks nu en gång för alla leva sina liv för att anpassa sig. Det blir väl lättast så. Härigenom kommer man förhoppningsvis att få erkännanden istället för misskännanden, och att väljas in i olika värdefulla sociala sammanhang istället för att väljas bort.
Vad ska då alla de som väljer att försöka leva ett anpassligt liv egentligen anpassa sig till? Tja. Det normala.
Härigenom kommer det "normala" och "normalitet" att bli så tunga och vägledande som de är. Som begrepp, och som företeelse.
Det finns kriterier för hur man avviker från det normala på ett normalt sätt, om man vill glassa runt i tillvaron som mer eller mindre flummande flummig konstnär av något slag. Gärna svartklädd. Det finns alltså även normer för hur man är onormal. På ett normalt sätt.
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Re: Är normalitet en avvikelse?
Algotezza skrev:... Det finns kriterier för hur man avviker från det normala på ett normalt sätt... finns alltså även normer för hur man är onormal. På ett normalt sätt.
Hm. Tänkvärt. Att avvika från det normala på ett normalt sätt. Tja, det mesta verkar lär väl accepteras, och därmed fungera, så länge majoriteten inte uppfattar ett beteende eller en företeelse som onormal. Då djävlar..!
Med filosofiska och vänliga hälsningar
Re: Är normalitet en avvikelse?
Tvilling skrev:Algotezza skrev:... Det finns kriterier för hur man avviker från det normala på ett normalt sätt... finns alltså även normer för hur man är onormal. På ett normalt sätt.
Hm. Tänkvärt. Att avvika från det normala på ett normalt sätt. Tja, det mesta verkar lär väl accepteras, och därmed fungera, så länge majoriteten inte uppfattar ett beteende eller en företeelse som onormal. Då djävlar..!
De onormala behövs för att konsolidera normaliteten, så att de normala mår bra och känner sig mer normala. Om det inte fanns onormala om vilka den normale kunde säga: "Jag är ju lite knäpp men så onormal är jag inte!" hur skulle då normalitetens hegemoni kunna vidmakthållas? Det behövs både goda exempel att följa och avskräckande dito att förfasas över!
Men visst är det märkligt att vi måste förtingliga vissa medmänniskor för att själva känna oss mer levande och "riktiga" ? Men gör vi verkligen det?
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Re: Är normalitet en avvikelse?
Algotezza skrev:... De onormala behövs för att konsolidera normaliteten, så att de normala mår bra och känner sig mer normala...
Det verkar inte bättre, och detta faktum är knappast smickrande för mänskligheten, som jag ser det. Ser det rent subjektivt alltså...
Algotezza skrev:... Om det inte fanns onormala om vilka den normale kunde säga: "Jag är ju lite knäpp men så ormonal är jag inte!" hur skulle då normalitetens hegemoni kunna vidmakthållas?
Jag vet inte, men jag skulle vilja ser hur det ser ut om normalitetens hegemoni krackelerar. Det kanske blir fullt kaos, men samtidigt lite... eh... festligt, perhaps..!
Algotezza skrev:... Men visst är det märkligt att vi måste förtingliga vissa medmänniskor för att själva känna oss mer levande och "riktiga" ? Men gör vi verkligen det?
Jag vet inte. För den beteendevetare som ev orkar börjar jobba sig igenom alla lager av neuroser hos den "normale" nutidsmänniskan, finns det nog en hel del att upptäcka. Exempelvis hur hon bär sig åt för att skapa och vidmakthålla sin (sköra) världsbild.
Med filosofiska och vänliga hälsningar
Re: Är normalitet en avvikelse?
Tvilling skrev:Algotezza skrev:... De onormala behövs för att konsolidera normaliteten, så att de normala mår bra och känner sig mer normala...
Det verkar inte bättre, och detta faktum är knappast smickrande för mänskligheten, som jag ser det. Ser det rent subjektivt alltså...
Algotezza skrev:... Om det inte fanns onormala om vilka den normale kunde säga: "Jag är ju lite knäpp men så ormonal är jag inte!" hur skulle då normalitetens hegemoni kunna vidmakthållas?
Jag vet inte, men jag skulle vilja ser hur det ser ut om normalitetens hegemoni krackelerar. Det kanske blir fullt kaos, men samtidigt lite... eh... festligt, perhaps..!
Algotezza skrev:... Men visst är det märkligt att vi måste förtingliga vissa medmänniskor för att själva känna oss mer levande och "riktiga" ? Men gör vi verkligen det?
Jag vet inte. För den beteendevetare som ev orkar börjar jobba sig igenom alla lager av neuroser hos den "normale" nutidsmänniskan, finns det nog en hel del att upptäcka. Exempelvis hur hon bär sig åt för att skapa och vidmakthålla sin (sköra) världsbild.
Kort sagt, normalitetens skenbart trygga väg är en svår balansgång som ofta kräver att vi offrar andra och undertrycker en del av våra egna "olämpliga" egenskaper för att hålla oss kvar på vägen.
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster