Algotezza skrev:Varför skulle kvantprocesser öht ha effekter på makroplanet?
Därför att det inte ryms oändligt många, utan endast ändligt många elementarpartiklar inom någon (vad du skulle kalla för) ändligt stor struktur på makroplanet. En liknelse: om du kastar ändligt många tärningar med vardera ändligt många sidor ändligt många gånger, kommer du att få ändliga resultat. Vad som händer på makronivån (eller i varje fall det vi människor erfar av det som händer på makronivån) är inte oändligt mycket större än, utan bara ändligt mycket större än vad som händer på kvantnivån, och är därför inte principiellt opåverkbart av vad som händer på kvantnivån. Visserligen händer det bara relativt
sällan att "osannolika sammanträffanden" på kvantnivån påverkar vad som händer på makronivån. Men det händer. Och under en evighet hinner det hända oändligt många gånger. Därför finns allt som kan finnas.
När sådana processer adderas försvinner de väl på väg upp till makroplanet: det ena tar ut det andra... Att vår s.k. fria vilja skulle ha sin grund i kvantprocesser är ju bara ett larvigt hugskott.
Fysikern Frank Tipler har, som jag uppfattar det, övertygande visat, i sin bok "The Physics of Immortality", att vår fria vilja kan förklaras med just kvantprocesser - men inte enbart kvantprocesser, utan kvantprocesser i samarbete med förutbestämda algoritmer. Vår logik är förutbestämda algoritmer. Våra val, t.ex. i fråga om hur vi väljer att använda vår logik, styrs delvis av slump, delvis av erfarenheter. Vår fria vilja utgörs alltså av kombinationen av logik, erfarenheter och slump. Eller, för att renodla det: vår fria vilja består av en kombination av predestination och slump.
Många vill inte acceptera att det vi upplever som fri vilja är predestinerat. Många vill inte heller acceptera att det vi upplever som fri vilja är ren slump. Men få har frågat sig om de kan acceptera tanken att vår fria vilja är en
kombination av predestination och slump. I själva verket tycks mig den sistnämnda förklaringen vara den rimligaste, av de förklaringar människor hittills tycks ha lyckats komma att tänka på. (Det utesluter dock inte att det finns en ännu bättre, och att vi bara ännu inte kommit att tänka på den. Men jag finner det fullt tänkbart att vår fria vilja utelutande utgörs av en ren kombination av predestination och slump.)
I så fall är det bättre att säga att kvanteffekter är avhängiga elementarpartiklarnas fria vilja - och betrakta dessa som levande med egen elementär vilja och medvetenhet, ej som döda partiklar! Men det kanske blir ännu larvigare...
Ja,
det vore larvigt, för där har man bortsett från att slumpen måste kombineras med logik för att (i en ansenlig andel av förgreningarna av framtiden) leda till (vad vi kan uppleva som) bra beslut.