SigurdV skrev:Anders skrev:förstår mig själv skrev:Vi utgår från en människa och förstår oss själva med oss själva. Utifrån detta får vi reda på hur vi bli lyckliga. Denna ökar hela tiden samtidigt som resten av känslorna blir bättre.. lyckan blir ett kraftfullt beroende och livet kommer att ägnas till detta.
I och med att viljan är ofri kommer vi när vi betraktar kroppen se att den ändrar riktning mycket oftare. väljer andra spår och att spåren går krokigt. tex vi skulle gå och handla men efter en bit av promenaden ändrade vi oss för att vi såg en snygg tjej och började prata med denne. Eller tex såg vi en mysig restaurang går in och tar en öl och äter..Dels kan vi avgöra vad vi mår bäst av och dels så kan vi ändra oss under vägens gång. Sedan kommer vi lita till känslan till 100%. Vi följer den oftare och kommer att göra annorlunda som tidigare var omöjligt och olustigt kan bli rätt. det vi tidigare var rädd för kan göras osv. Nu går vi ofta i ett eller 2 spår och för länge...
Vi gör mycket omedvetet tex kör bil. Detta är inbränt i nervsystemet liksom olika teorier(tex tro på gud)... När en ide uppkommer/dvs tanke dvs teori så kommer den inte upp till en tanke utan att först gå igenom de lagrade teorierna för att se om den nya tanken är "förenlig". Är den oförenlig/motbjudande så blockeras den ofta innan den kommer till medvetande. Därför kan vi ofta inte tänka och pröva bevisa sådan som är obehagligt för oss. Vi kan tex inte objektivt analysera tex rasism(kan ha dåliga erfarenheter av invandrare) eller att viljan inte är fri osv. Inte godta verkligheten på bästa sätt dvs får psykos. Hela samhället har massa flummiga ideer som påverkar oss och kan motsvara vanföreställning..
Ta tex vacker. Vi har en bild av detta och går efter detta och kan inte hitta en partner som passar pga detta osv osv. Vi får en dålig må bra i livet. Tex Y axel må bra. X-axeln tid. Intergralen är typ resultatet i livet. Denna ska ju vara så stor som möjligt. Med vanföreställningar lagar regler osv blir den mindre. Följer man spinoza så blir den JÄTTEMYCKET högre för alla människor....
Är detta en metafysik som skulle kunna tas som input till vetenskap för att åstadkomma säkrare kunskap? Mycket av det du tar upp antar jag bara kunde resoneras emot för hundra år sedan. Skönhet, rasism, sådant går väl att studera noggrannare med MRT, med sociologiska och psykologiska studier?
Jag vill se det som att människor med öppet sinne, människor med undran, som du FMS, brainstormar och langar fram ideer som sen sudokukungarna och nördarna fångar upp och undersöker. Men hur kan empiri fungera om man inte vet vad man letar efter?
Såg att du läste om Donald Davidson... berätta lite grann
Eftersom den glada gubben blir jag rädd för att han säger saker som visar på hur korkat mitt inlägg var...
Annars, en djuping som man nog skall vänta med att läsa originalverk av. Verkar ägnat sig mycket åt att beskriva mentala processer kontra fysikaliska orsaksrelationer, Mycket om kunskap, delar upp den i personliga, sociala och allmäna bitar. Och språk förstås, som den amerikanske Harvardgubbe han var. Ingen kunskap utan ett språk. Tror det var det jag irriterade mig på i någon annan tråd. Ingen jag kände för att grotta ner mig i.