Oavsett finns det alldeles för många konstnärer som inte får/tar plats på scener och salonger. Synd! Det man förundras över är då man hör eller ser halvtaskiga "proffs" sjunga eller ställa ut offentligt - och samtidigt vet om okända amatörer som gör det mycket bättre.
Men det ligger ju lite i amatörernas intresse att vilja synas också.
Det borde vara mycket lättare att få tillgång till offentlighet! Inte bara för artisternas skull utan för publiken - som ofta får nöja sig med det som erbjuds...och i mitt fall som publik syftar jag mest på konst. Det är lätträknade aha-upplevelser vid utställningsbesöken nu för tiden.
Konst för alla?
Moderator: Moderatorgruppen
Nikolaj skrev:Oavsett finns det alldeles för många konstnärer som inte får/tar plats på scener och salonger. Synd! Det man förundras över är då man hör eller ser halvtaskiga "proffs" sjunga eller ställa ut offentligt - och samtidigt vet om okända amatörer som gör det mycket bättre.
Men det ligger ju lite i amatörernas intresse att vilja synas också.
Det borde vara mycket lättare att få tillgång till offentlighet! Inte bara för artisternas skull utan för publiken - som ofta får nöja sig med det som erbjuds...och i mitt fall som publik syftar jag mest på konst. Det är lätträknade aha-upplevelser vid utställningsbesöken nu för tiden.
Den här tråden innehåller flera spår. Agmostica talade från början (om jag förstod henne rätt) om vuxna svenskars syn på sig själva som skapande. Jag nappade på detta med utgångspunkt från att kopplingen mellan konstnärligt uttryck och "scenframträdande" (och då menar jag tillträde till det offentliga samtalet) inte är självklar. Du utgår från konstlivet som det ser ut idag och anser att det är fel personer som får utrymme. Om jag förstår dig rätt är det "nonfigurativ konst" som är den stora skiljelinjeen mellan det som borde visas och annat. Det är en fråga om tycke och smak. Själv får jag oftare "filmjölkskapsylskänsla" av sk abstrakt konst än av föreställande men har aldrig överhuvudtaget tyckt att distinktionen är viktig som nån slags kvalitetsmätare. Däremot tror jag att den som tittar på konst som hantverk dvs för att bedöma skicklighet har svårare att få ut något av abstrakt konst, naivistisk osv. "Det där kan vem som helst göra" är en vanlig kommentar och den står för att man känner sig lurad. Det här är komplicerat. Ingen tittar på ett tyg- eller tapetmönster med sådana ögon och känner sig lurad om konstnären som gjort mönstret inte demonstrerar sin skicklighet genom att återge verkligheten fotografiskt likt eller genom att teckna slingor som kräver utvecklad finmotorik. Det händer något med en bild när den sätts i ram och hängs upp och kallas "konst" och presenteras i något mer eller mindre pretentiöst sammanhang som på ett galleri eller ett museum. Eller snarare; det händer något med vårt sätt att se.
Dina synpunkter att det är fel personer som får visa vad de gjort har jag ingen som helst åsikt eller uppfattning om. Vad tycker du man skulle göra för att det skulle bli mer som du vill ha det?
Svaret är enkelt. De som utser vilka som får ställa ut eller inte borde fråntas makten att avgöra vad som är "bra" konst eller inte - det är ju subjektivt och det om något framgår då publiken (ofta) anser sig kunna prestera lika bra som konstnärerna. Det borde finnas möjlighet för ALLA att få ställa ut - alternativt perioder där man kan variera konsten mer än idag.
För mig personligen är kvalitetsgränsen nästan likställd med figurativ/nonfigurativ konst. Precis som du säger kan det som inte föreställer något lika gärna bli en tapet eller schablon - det saknar FÖR MIG konstnärligt värde - då det inte utmanar betraktaren. Såvida det inte visas i ett sammanhang där man kan förstå bilderna bättre - men så är det sällan. En kollektion ickeföreställande alster utan vidare förklaring är nonchalans mot publiken. Utan publik - ingen konst.
Men alla borde få chansen - öppna salonger. Ingen fördel för att du gått konstfack - det betyder ju inte att du är en bättre konstnär. En del har det medfött utan skolning - andra har det inte - trots skolning.
För att knyta an till inledningen. Vi vuxna borde fortsätta skapa (inte sluta efter skolan) - men fick vi chansen att se och synas mer tror jag det skulle fungera bättre. Konst är en mänsklig rättighet. Om än frivillig...

För mig personligen är kvalitetsgränsen nästan likställd med figurativ/nonfigurativ konst. Precis som du säger kan det som inte föreställer något lika gärna bli en tapet eller schablon - det saknar FÖR MIG konstnärligt värde - då det inte utmanar betraktaren. Såvida det inte visas i ett sammanhang där man kan förstå bilderna bättre - men så är det sällan. En kollektion ickeföreställande alster utan vidare förklaring är nonchalans mot publiken. Utan publik - ingen konst.
Men alla borde få chansen - öppna salonger. Ingen fördel för att du gått konstfack - det betyder ju inte att du är en bättre konstnär. En del har det medfött utan skolning - andra har det inte - trots skolning.
För att knyta an till inledningen. Vi vuxna borde fortsätta skapa (inte sluta efter skolan) - men fick vi chansen att se och synas mer tror jag det skulle fungera bättre. Konst är en mänsklig rättighet. Om än frivillig...
Återgå till "Kultur - konstarterna"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster