Självsabotage och borderlinesyndrom

Moderator: Moderatorgruppen

Oblivion
Inlägg: 228
Blev medlem: 21 sep 2006 21:36

Re: självsabotage och borderlinesyndrom

Inläggav Oblivion » 04 jun 2010 01:09

haralddavidsson skrev:Till Oblivion...

Du fattar inte vad jag vill säga, den välformulerade skrivelsen om dig och ditt problem, den handlar ju bara om att slicka det sociala i röven, ungefär som att du står framför spegeln och kammar dig i tio minuter, för vem? En förberedelse för ett oväntat knull, men annars är det väl ett fjäsk för det sociala. Livet handlar om kamp, det var därför jag drog in chomsky. Ifall folk är taskiga emot honom och skriver lögnaktigt osv..han tar det inte som psykos, han fattar det beror på att han är kritisk emot Amerika.  HAN LEVER. Du också börja lev.


Du har rätt. Right up the bummy. Men jag vet inget annat längre. Det finns inget annat längre. Jag kan inte lämna över en drös stödord och halvskrivna meningar utan någon utveckling av dem och när jag väl ska ordna till dem så har jag valet att formulera mig bra eller dåligt, och jag väljer att göra det bra, men konstruerat (i mina mått mätt). Jag brukar faktiskt vara nödgad att gå tillbaka och korrigera en massa "formella" konstigheter som jag har skrivit så att det blir mindre konstruerat, men det blir ju bara en variant av det i slutändan ändå. Som nu. Jag är helt enkelt oförmögen att skriva som jag pratar efter att ha hjärntvättat mig själv i 16 år framför en dator och genom att ha varit ovanligt osocial utanför datorvärlden. Jag har bott framför datorn och mina närmsta vänner har funkat likadant så jag har inte fått mycket hjälp därifrån. Och så min mentala bakgrund på det och mitt leverne senaste åren som gjort mig ännu mer självgranskande och kritisk. Och som om inte det var nog så har jag dessutom lagt sjukt många timmar varje månad ända sen 2000 (med bara ett par korta uppehåll) på att driva en hemsida på halvtaskig engelska. Sidan har nu runt 1500-1800 unika besökare per dag och det har gett mig ännu mer press på att inte göra bort mig på samma sätt som jag gjorde i början. Har jag dålig kontroll på mig nu så är det ingenting mot vad det var förut. Jag har blivit sämre på vissa saker men det var kostnaden för att absolut inte göra om misstagen jag en gång gjort då jag kände att jag gjorde bort mig som fan. Jag gör bort mig nu också om man nu ser det så men hellre att göra bort mig som en lågstadiepojke än som ett dagisbarn.
Jag vet inte om jag inbillar mig men det känns som att min svenska i skrift, och kanske även i tal, har påverkats av hur jag uttrycker mig i engelsk skrift. Så fjäsk och förberedelse för oväntade knull tror jag inte det främst handlar om utan mer om en nitisk vilja att inte skriva så som jag gjorde i början när det faktiskt var värre. Och så här har det varit i snart 10 år nu. Jag vill ut ur det här, tro mig, men jag hittar fan inte nödutgången. Det var inget skämt när jag sa att jag borde repetera Svenska A och B.

Däremot missförstod du vad jag menade med att jag anser att alla är psykotiska på vissa plan för det har ingenting att göra med hur folk uppfattar eller behandlar mig. Jag tror även du har en liknande uppfattning om människor fast du kallar dem något annat än psykotiska. Det är jag som förklarar dåligt och med kassa exempel. Men jag försöker inte sätta ord eller värderingar i din mun. Det är vad jag tror.
"A question that sometimes drives me hazy: am I or are the others crazy?" - Albert Einstein

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 04 jun 2010 02:17

Det finns bara en lösning. GÖR BORT DIG!

Och vakna och se att världen inte gick under. Det är väldigt lätt att lösa dylika föreställningar. Problemet är att man inte vill det, då hade man inte haft dylika föreställningar.

Får jag vara lite rak så säger jag att du måste titta på varför du inte kan sätta ditt eget värde. Varför måste du ha någon annan som garanterar det?

Det som garanterar ditt värde har du givit värde så det är bara värden kontingenta på ditt omdöme, och om man sedan tar i beaktning vilken förmåga vi har att föranleda omdömen så är det lätt att se hur man skapar trygghet ur en sådan situation du beskriver.

Men vafan dont beat yourself up det finns inget att nå, inget att vara som är mer än det som är på gång. Titta på vad du har och giv växten tillbördlig tid, ge omtanken om utvecklingen tillräckligt tid. Vad ska den annars springa från? Krav är krav man projicerar på världen för att slippa sig självt, vulgärt uttryckt.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 04 jun 2010 02:21

Om du bara visste vad jag gjort bort mig i mitt liv. Inte många skulle tro det. Och det är vad som ger min hybris näring. Jag har varit där, och det berodde inte på mig. Inte ens när jag spelades som brickan för centerspel. Man är aldrig ensam i draman, för draman till sin natur kräver ett annat subjekt för sin dramaturgi.

I övrigt finns bara det ofrånkomliga. Inget drama står att finna där.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Oblivion
Inlägg: 228
Blev medlem: 21 sep 2006 21:36

Inläggav Oblivion » 04 jun 2010 02:55

Jo jag vill. Men det är som att lära sig att prata på ett helt nytt sätt och sen hålla kvar vid det. Det är fan inte lätt att lyckas med nåt sånt. Att hjärntvätta sig tillbaka till något naturligt... Men jag tror faktiskt att det är på gång åt rätt håll ändå. Jag känner själv att jag börjar vakna upp ur en massa föreställningar efter allt Borderline-läsande och -tänkande jag har ägnat mig åt senaste veckorna. Det händer en massa nu.. och jag har aldrig varit så instabil i hela mitt liv som jag är nu när jag börjar upptäcka de riktiga "bristerna".. Bara senast för några timmar sen när jag berättade min situation för min syrra för första gången så fick jag höra att jag behandlat henne som skit de senaste 10 åren och jag har inte ens förstått i närheten vilken nivå det har handlat om. Jag har tyckt hon varit jobbig och tjurig som fan och har knappt hört av mig till henne pga det... och hon i sin tur har självklart varit jobbig och tjurig av anledningar som jag varit blind för. Eller psykotisk om man så vill... :) (genom sig själv känner man andra... jo det gör man visst). Jag börjar som sagt vakna upp och även om jag inte har förhoppningar om att bli som folk den närmsta tiden så är jag glad att det är på rätt väg för första gången på länge.
Varför jag inte kan sätta mitt egna värde? Det talar jag om för mig själv varje dag men det är inte direkt till nån hjälp. Men bara det att jag insett att det inte är hållbart är en bit på rätt väg och jag har, som jag sa tidigare, lugnat ner mig ordentligt senaste veckorna men allt är ganska överväldigande nu när de riktigt jävliga insikterna börjar komma. De mer verkliga insikterna. Bara o bita ihop nu ett tag och få överblick över allt, sen ska det förhoppningsvis gå framåt sakta men säkert.
"A question that sometimes drives me hazy: am I or are the others crazy?" - Albert Einstein

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

självsabotage och borderlinesyndrom

Inläggav Harald Davidsson » 04 jun 2010 06:58

Jag vill ut ur det här, tro mig, men jag hittar fan inte nödutgången,, skriver Oblivion


Till Oblivion

Du ska inte ut ur det här, för det är ditt liv, men lev där du är, för där kommer du också att dö. Men kämpa, ,,,försök befria det som är du där du är.

Oblivion
Inlägg: 228
Blev medlem: 21 sep 2006 21:36

Re: självsabotage och borderlinesyndrom

Inläggav Oblivion » 05 jun 2010 04:04

haralddavidsson skrev:Jag vill ut ur det här, tro mig, men jag hittar fan inte nödutgången,, skriver Oblivion


Till Oblivion

Du ska inte ut ur det här, för det är ditt liv, men lev där du är, för där kommer du också att dö. Men kämpa, ,,,försök befria det som är du där du är.


Tack. Jag ska fokusera på det. Det handlar mycket om set and setting också har jag förstått. Alltså det är ganska självklart att jag inte kan sitta med hörlurar på och lyssna på musik samtidigt och hoppa fram och tillbaka en massa och ändra och ha mig och sen tro att det jag skriver ska låta naturligt (fyra "och" i rad... ohhh... andas djuupt...).
Jag måste försöka släppa också att det är en död skärm mellan mig och den jag pratar med.. jag har känt mig alldeles för trygg i att ha kunnat gå tillbaka och formulera om och greja för att göra saker tydligare fast det egentligen inte ska vara möjligt.
Det kanske inte verkar så men jag har tagit till mig massor av det ni har sagt och jag sparar alla klockrena saker som jag vet att jag inte får glömma bort. Det kommer vara guld att kunna återgå till sen när det har lugnat ner sig lite och jag är mer mottaglig. Det är ju lite väl mycket nu på en gång. Men nån gång ska det sitta.
"A question that sometimes drives me hazy: am I or are the others crazy?" - Albert Einstein


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster