Gott och ont

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Inläggav Lill-Leif » 27 jan 2011 15:09

Det verkar lätt att snöa in på ett ämne som man sedan applicerar på allt. Bibelfanatikern ser Jesus överallt medan den nyfrälste marxisten tror att han förgyller varje internetforum med att upprepa samma smörja om och om igen. Ofta är det övergående dock och man kan så småningom nyansera och variera sina tankar och hålla sig till ämnet utan att känna behovet av att predika i varje inlägg.

Ang. ämnet håller jag med dig i det du skriver, Sceptisk. Skulle man kunna gå så långt att man till och med säger att begreppen ont och gott har spelat ut sin roll? Vi måste ersätta dem med något, men vad? Hur ska man kunna rättfärdiga att de grundläggande värderingarna vi baserat våra lagar på är "de rätta". Antingen är gott och ont helt kulturellt betingat eller så finns det medfödda värderingar om detta. Det som talar emot det medföddda är väl att ont och gott ser så annorlunda ut var i världen man befinner sig. Däremot kan det ju hända att vi föds med värderingar som försvinner eller förstärks med hjälp av faktorer i vår miljö.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 01 feb 2011 17:59

Vad vi "ska" ersätta dom med beror helt på vilken väg vi väljer att ta inför framtiden. Lagar uppfanns förmodligen för att ena folket under en oberoende och övermäktig stat. Det som nog bör kunna sägas vara en av de fundamentala skillnaderna mellan staten, dvs civilisationen, och stamsamhället är att staten har lagar. Min tes är att lagar blev nödvändiga då vi eller våra härskare valde att vi skulle bli bofasta. Innan vi var bofasta så levde vi som nomader precis som alla övriga stamfolk. När man är ett nomadfolk så följer man en väg och det blir därför något väldigt konkret vad det innebär att följa en väg. Indianernas fråga var vilken väg man bör följa i livet, ty vissa vägar ledde till liv medan andra vägar ledde till undergång. Indianerna sade aldrig att man inte fick ta en viss väg, alla vägar låg öppna för dom medan erfarenheten kunde visa var vägarna ledde. För Indianerna så var vägen det som skillde mellan liv och död, framgång och motgång, alltså var vägen det som guidade dem. När vi blev bofasta så behövde härskarna något nytt som kunde guida folk i deras liv och det dom kom fram till var lagar. I det bofasta samhället så är det viktiga att följa härskarens order och folkets uppgift är att lyda härskaren och följa hans väg - hans lag.

Lagarna var därför en slags abstraktion från "vägen" och kunde sammanfattas i en bok eller en stele, dvs stenplatta. Att följa lagen och att kontrollera att alla följde lagen blev därför en central funktion i civilisationen från den punkten och framåt till i vår tid. Vi har idag fortfarande väldigt svårt att kunna se att det skulle kunna vara på något annat vis. Framförallt för att de flesta av oss inte känner till några alternativ, för när man inte har några alternativ då ser man bara att man antingen har lagar eller så har man anarki och med ett sådant valalternativ väljer de flesta lagen. Lagen och bofastheten ledde till att man började tro att människan var ond eftersom hon hela tiden tycktes bryta mot lagen och att det inte spelar någon roll hur många lagar man än har eller hur hårda straff man än har så bryter människan mot lagen. Men istället för att tänka kreativt och säga "Om nu lagar inte fungerar, vad skulle isåfall fungera?", så säger man "Vi har lagar och situationen är inte perfekt, långt ifrån perfekt, vi har tusentals - hundratusentals - människor i fängelser och människor bestraffas varje dag, om vi inte hade haft lagar så skulle det bli total katastrof!". Alltså man läser inget misslyckande i lagarna, de tas för givna. De som lever under lagen är därför övertygade om människans ondska och ifall lagarna skulle tas bort så skulle människans inneboende ondska bara växa och bli värre.

Men som jag har kommit att se det så är det precis tvärtom. Givetvis så har människan aldrig varit perfekt, men lagar skapar kontroverser var de än går fram. Lagar är faktiskt ett slags vapen. Det är statens vapen som är riktat mot medborgarna och som säger; lyd - annars. Lagarna guidar inte människorna och lämnar inte fältet fritt för improvisation och kreativa lösningar. Om vi tittar på USA till exempel där man drar varandra inför domstol för minsta lilla så ser man hur staten faktiskt gett befolkningen ett vapen som de kan rikta mot varandra då de råkar bli oense om något. Lagar skapar också en slags falsk bild av "godheten" eller "rättfärdigheten". Jag tror att lagen har bidragit mycket till att göra människor till hycklare. Lagen är något som man måste lyda utifrån för annars så blir man bestraffad - men godheten kommer inifrån och kan inte regleras eller frammanas på kommando.

Det jag fantiserar om är hur det skulle se ut om vi inte hade några lagar, vad skulle hända? Om nu människor skulle bli oense om något men inte ha varken domare, domstol, polis eller lagar att kunna bestraffa någon av dem, vad skulle de göra isåfall? Det jag tänker är att de isåfall kommer att bli tvugna att själva komma fram till en lösning. Om vi nu skulle göra en så genomgripande förändring då skulle vi vara tvugna att helt lägga om livsstil. Vi skulle behöva fråga oss helt nya frågor, som hur ska vi kunna finna fred och harmoni tillsammans? Hur ska vi kunna leva tillsammans och hur ska vi lösa våra oenigheter och konflikter? Hur ska vi kunna få alla att bli nöjda med sin tillvaro? Hur ska vi kunna skydda oss från människor som vill oss illa? Detta skulle vara ett mycket intressant experiment och jag tror att över tid så skulle människor hitta en organisk lösning som passar för varje gemenskap eller samfund. Frågan blir alltså ställd på ett annat sätt. Istället för att fråga "Vad är rätt och hur ska man bestraffa den som har fel?" Så kan man ställa frågan "Hur kan vi återställa harmonin och tryggheten i vårt samfund?

Det skulle leda till kreativa lösningar. Kanske det skulle leda till ett och annat dödsfall eller att någon drivs bort från gemenskapen, men om principen är att återställa harmonin igen och att se till att det blir social harmoni, hur ofta skulle man behöva göra sådana radikala åtgärder? Idag sätter man folk i fängelser dagligen och där sitter dom isolerade från samhället tills de kommer ut igen - lika isolerade som förut, gör samma sak igen och åker in i fängelset igen. De som kommer ut blir stigmatiserade så det är svårt att kunna bli betraktad som vanlig medborgare igen. Lagar och pengar har gjort samhället splittrat och hjärtlöst och det drabbar dom svagaste och fattigaste värst.

Jag är dock ingen socialist, jag tror inte på socialismens eller kommunismens prat om jämlikhet. Dels för att jag inte vet vad deras rätta agenda är, eller rättare jag har en aning om deras sanna agenda och den agendan går inte ut på att hjälpa de besuttna. Kommunismen är inte till för de fattiga eller för arbetarna, det är en konspiration att trycka ner alla människor utom de oberoende härskarna. Läs till exempel länken om psykopolitik och kommunistisk hjärntvätt som jag lagt till nedan. Begreppet jämlikhet står i strid med individens egen vilja. Varje människa har en egen vilja och om alla måste vara jämlika då är det samma sak som att försöka ena folket under en stat och det räcker inte bara med att följa lagen utan man måste följa ideologins lag om att inte få sticka ut, inte få demonstrera individualitet eller originalitet. Det borgar för en annan slags hjärtlös grymhet som kallas för mob-mentalitet där den förskräckta massan tvingar ner varandra. Jämlikhetsideologins logiska konsekvens blir som att koka krabbor - om någon krabba försöker klättra upp ur grytan så trycker de andra krabborna ner honom.

Länken:
http://www.lawfulpath.com/ref/brainwsh.shtml


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 18 och 0 gäster