Hur definiera skada?

Moderator: Moderatorgruppen

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Inläggav Viola » 30 aug 2004 06:26

Fann om vi hade varit duktiga så hade vi kunnat diskutera den
frågeställning jag hade i första inlägget, (jag tycker det framgår rätt
klart), utan att blanda in tidigare debatter för mycket. Men du drar
genast in det gamla i debatten och jag hakar på och förmår inte vända
på skutan utan låter det ena ge det andra.
Men det är kanske omöjligt att diskutera förutsättninsgslöst i ett ämne
som liknar för mycket det som redan är igång.


Kul rekonstruktion du gjorde i alla fall! :-)

Fann

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Viola » 30 aug 2004 06:47

[quoteJ
Om vi skulle sluta stirra oss blinda på verkan och se till orsak kanske vi någon gång skulle kunna enas om etiska principer, men till dess hänger jag läpp :cry:[/quote]

Som jag ser det utifrån vad sm-sympatisörer förmedlar i alla fall är det väl varken orsak eller verkan.

Smärtan är ett led därimellan.
Eller vad menar du med orsak och kan man ta etiska ställningstaganden
enbart utifrån en orsak?

Cheer up :)

Agnostica

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Pratvävar

Inläggav Fann » 30 aug 2004 08:32

agnostica skrev:Fann om vi hade varit duktiga så hade vi kunnat diskutera den
frågeställning jag hade i första inlägget, (jag tycker det framgår rätt
klart), utan att blanda in tidigare debatter för mycket. Men du drar
genast in det gamla i debatten och jag hakar på och förmår inte vända
på skutan utan låter det ena ge det andra.
Men det är kanske omöjligt att diskutera förutsättninsgslöst i ett ämne
som liknar för mycket det som redan är igång.


Kul rekonstruktion du gjorde i alla fall! :-)



Nej du har antagligen rätt och jag tycker även du drar in gamla exempel så vi är nog två om det. Samtidigt har jag lite svårt att tänka mig att det du vill diskutera inte skulle vara en direkt fortsättning på det andra? Inte startar du väl från noll?

Men jag tror faktiskt vi skulle klara av att hitta nya infallsvinklar. Och jag tyckte INTE att det var tydligt vad det var som var en sådan i detta fall och vad det var du ville diskutera. Jo detta hur man bär sig åt för att definiera skada. Men jag ahde svårt att få ihop det med Tännsjö, men det har vi rett ut nu tycker jag så då kan man ju gå vidare eller? Det är kanske svårt att prata om helt enkelt? Det är ju så uppenbart att det inte finns något enkelt sätt att avgöra när något är till skada?

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Re: Pratvävar

Inläggav Viola » 30 aug 2004 09:24

Fann skrev:
Nej du har antagligen rätt och jag tycker även du drar in gamla exempel så vi är nog två om det. Samtidigt har jag lite svårt att tänka mig att det du vill diskutera inte skulle vara en direkt fortsättning på det andra? Inte startar du väl från noll?


Visst är vi två om det - det var vad jag försökte säga fast jag uttryckte
mig annorlunda. Vad jag ville diskutera hade naturligtvis sitt
ursprung i det andra men jag ville egentligen få en annan infallsvinkel
och kanske lite mer bortsett från enskilda personer men sen är det
ju vad vi tidigare diskuterat som ligger nära till hands när det gäller
att ge exempel och vi kvinnor gillar ju konkreta exempel :-)

Det är ju så uppenbart att det inte finns något enkelt sätt att avgöra när något är till skada?


Nej och när ska man reagera - när något absolut säkert i varje enskilt
fall är till skada eller när det finns 95% risk för skada 80%
50%....???? Och hur värderar man risken relaterat till en förväntad
vinst?

Är en känsla i sig något att jaga vilka medel som än används?

När är det befogat att lägga sig i och protestera mot vad andra gör och
när är det inte så? Antag att du levde under andra världskriget och fick
kontakt med en föreståndare för ett koncentrationsläger och han talade
om sina aktiviteter och målade upp sin ideologi? Skulle du klara av
att "metaaspekta" då också?

Klarar du av att bevittna att någon planerar självmord eller mord
och bara "metaaspekta"?

Klarar du av att se en flicka svälta sig själv utan att markera det farliga i situationen och bara göra en intresserad analys av situationen - även om flickan ifråga var myndig?


Agnostica

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Pratvävar

Inläggav Fann » 30 aug 2004 09:43

agnostica skrev:Nej och när ska man reagera - när något absolut säkert i varje enskilt
fall är till skada eller när det finns 95% risk för skada 80%
50%....???? Och hur värderar man risken relaterat till en förväntad
vinst?

Är en känsla i sig något att jaga vilka medel som än används?

När är det befogat att lägga sig i och protestera mot vad andra gör och
när är det inte så? Antag att du levde under andra världskriget och fick
kontakt med en föreståndare för ett koncentrationsläger och han talade
om sina aktiviteter och målade upp sin ideologi? Skulle du klara av
att "metaaspekta" då också?

Klarar du av att bevittna att någon planerar självmord eller mord
och bara "metaaspekta"?

Klarar du av att se en flicka svälta sig själv utan att markera det farliga i situationen och bara göra en intresserad analys av situationen - även om flickan ifråga var myndig?


Agnostica



Ahh! Nu börjar vi nog komma till pudelns kärna? Dina sista frågor om man "bör" säga ifrån osv och om jag klarar av att göra intellektuella analyser av hur en självsvältande flicka kommunicerar etc. Ja alltså jag får erkänna att jag HAR svårt för att säga "du får inte". Jag gör det aldrig. Ibland önskar jag att jag kunde och kan tycka att tillvaron vore lättare om jag kunde göra det. Att jag inte gör det beror inte på något ställningstagande att man inte BÖR göra så utan helt enkelt på att jag inte fungerar så. Jag har haft stora problem med min yngste son under flera år. Naturligtvis försökte jag (och min man) att påverka honom så att han till exempel skulle gå till skolan men vi har aldrig haft "åsikter" eller moraliserat. Själv är jag alldeles för "förstående" för att klara av det. jag BLIR faktiskt avundsjuk på dem för vilka rätt och fel är enkelt. Jag tror också att det hade varit bättre för min son om han inte haft så extremt pragmatiska föräldrar så det handlar absolut inte om något ställnngtagande utan bara om hur jag fungerar. jag KAN inte moralisera helt enkelt, jag har alldeles för många invändningar i huvudet mot alla självklarheter. Jag vet inte vad "säga ifrån" är. Naturligtvis diskuterar jag med nynazister om jag stöter på dem och försöker penetrera deras resonemang och komma åt vad som haltar men jag skulle aldrig kunna säga "du får inte tycka som du tycker för det får man inte tycka". jag önskaribland att jag kunde det, som sagt, men så är det...

Att söka känslor och upplevelser för känslans egen skull, tja gör vi inte det hela tiden?

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Tore » 30 aug 2004 10:45

Fann skrev:Moderatledaren Fredrik Reinfeldt och biskop Caroline Krook förkastar den traditionella synen att endast sex mellan två levande personer är det normala. Relationer mellan levande och döda anser de ha samma status som dem mellan levande personer. Men det är viktigt att de och alla andra som offentligt attackerar sexualitet mellan levande som norm gör klart vad de vill ersätta den med. De bör tala om hur de ser på exempelvis homosexualitet och polygami, i de fall dessa böjelser inte leder till att någon kommer till skada. Det finns inga argument för att just nekrofiler skall särbehandlas, skriver professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö.

Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt med denna omskrivning. Hade verkligen Fredrik Reinfeldt och Caroline Krook förespråkat nekrofili hade säkert Tännsjö kunnat skriva under på motsvarande debattartikel om nekrofili. Varför inte? Saken är ju bara den att Reinfeldt och Krook aldrig skulle komma på tanken att offentligt förespråka något sådant, och Tännsjö ställer frågan varför. Ligger det ett genomtänkt moralteoretiskt ställningstagande bakom eller bara politisk opportunism? Eller något annat? Det hade varit intressant att få veta svaret på den frågan.

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Fann » 30 aug 2004 10:54

Tore skrev:
Fann skrev:Moderatledaren Fredrik Reinfeldt och biskop Caroline Krook förkastar den traditionella synen att endast sex mellan två levande personer är det normala. Relationer mellan levande och döda anser de ha samma status som dem mellan levande personer. Men det är viktigt att de och alla andra som offentligt attackerar sexualitet mellan levande som norm gör klart vad de vill ersätta den med. De bör tala om hur de ser på exempelvis homosexualitet och polygami, i de fall dessa böjelser inte leder till att någon kommer till skada. Det finns inga argument för att just nekrofiler skall särbehandlas, skriver professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö.

Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt med denna omskrivning. Hade verkligen Fredrik Reinfeldt och Caroline Krook förespråkat nekrofili hade säkert Tännsjö kunnat skriva under på motsvarande debattartikel om nekrofili. Varför inte? Saken är ju bara den att Reinfeldt och Krook aldrig skulle komma på tanken att offentligt förespråka något sådant, och Tännsjö ställer frågan varför. Ligger det ett genomtänkt moralteoretiskt ställningstagande bakom eller bara politisk opportunism? Eller något annat? Det hade varit intressant att få veta svaret på den frågan.




det jag tyckte att min omskrivning visade (men den kanske inte håller) var att argumentationen så som Tännsjö lade upp den inte fungerar, de kategorier han ställer upp som jämförbara med varandra är inte jämförbara. Jag tyckte man kunde se det när man bytte ut "homosexuella" mot "nekrofiler". Även den felaktiga slutledningen att "tillåta böjelser" har att göra med "rätt att gifta sig". Det rör sig om två helt olika typer av resonemang men det låtsas Tännsjö inte om. Varför skulle Krook och Reinfeldt tala om nekrofiler annat än om de hade Tännsjös icke-skada som utgångspunkt? han tar för givet att de har den men andra mer rimliga perspektiv nämns inte alls.

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Tore » 30 aug 2004 12:14

Fann skrev:det jag tyckte att min omskrivning visade (men den kanske inte håller) var att argumentationen så som Tännsjö lade upp den inte fungerar, de kategorier han ställer upp som jämförbara med varandra är inte jämförbara. Jag tyckte man kunde se det när man bytte ut "homosexuella" mot "nekrofiler". Även den felaktiga slutledningen att "tillåta böjelser" har att göra med "rätt att gifta sig". Det rör sig om två helt olika typer av resonemang men det låtsas Tännsjö inte om. Varför skulle Krook och Reinfeldt tala om nekrofiler annat än om de hade Tännsjös icke-skada som utgångspunkt? han tar för givet att de har den men andra mer rimliga perspektiv nämns inte alls.

Ok. Jag uppfattar inte alls Tännsjös artikel på det sättet. Jag tror att du kanske fokuserar lite väl mycket på enstaka formuleringar i ingressen, som ju Tännsjö knappast själv har skrivit. Läser man själva debattartikeln hittar jag inte de formuleringar, slutledningar och förgivettaganden du talar om ovan. Kanske finns de där ändå. Du får i så fall gärna peka ut dem för mig.

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Fann » 30 aug 2004 12:31

Tore skrev:Kanske finns de där ändå. Du får i så fall gärna peka ut dem för mig.



"Då Andreas Carlgren vädjar om att den Svenska kyrkan ska viga också homosexuella par bör han klargöra om han fortfarande har en normativ syn på sexualiteten. Är hans ärende bara att homosexuella ska betraktas som lika normala som heterosexuella? Är hans ståndpunkt förenlig med att andra former av sexualitet nedvärderas? Hur motiverar han i så fall denna särbehandling av homosexuella?
Eller inrymmer hans vädjan också ett krav om att syskon ska kunna vigas av kyrkan? Vill han, i likhet med de resonemang som förts inom liberal ungdom, att också gruppäktenskap ska bli möjliga? "

Även om man hoppar över ingressen så bygger resonemanget på att han likställer nekrofiler med homosexuella samt kopplar tanken bakom rätten att gifta sig som homosexuell med "nedvärderingan" (icke accepterandet) av nekofiler etc. I ciatet ovan tycker han att Carlgren måste klargöra om han har normativitet som utgångspunkt och om han inte har det så ska han klargöra varför andra grupper "nedvärderas". Efetrsom nekrofiler FÅR gifta sig med varandra nedvärderas de ju inte om det var rätten att ingå äktenskap det handlade om.

En mer rimlig utgångspunkt är som jag ser det att tänka sig att det som inte accepteras är att man anser att nekrofili är kränkande och oanständigt. Om homosexuella anses ha rätt att gifta sig har inget att göra med ställningstaganden om att de skulle skada varandra genom sitt levnadssätt utan precis som Tännsjö säger att man tex uppfattar att sexualitetens natur är fortplantning. Att man skulle kunna ha samma argument för att vända sig mot nekrofiili betyder inte att det är det argumentet som är det rimliga i just detta sammanhang. Nog förstår jag att Tännsjös aviskt är att avslöja förgivettagandeen och få oss att tala om moralfilosofi men sättet han lägger upp det hela på är förrädiskt.

Användarvisningsbild
Tore
Inlägg: 614
Blev medlem: 09 apr 2004 21:16

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Tore » 30 aug 2004 14:07

Fann skrev:Även om man hoppar över ingressen så bygger resonemanget på att han likställer nekrofiler med homosexuella samt kopplar tanken bakom rätten att gifta sig som homosexuell med "nedvärderingan" (icke accepterandet) av nekofiler etc. I ciatet ovan tycker han att Carlgren måste klargöra om han har normativitet som utgångspunkt och om han inte har det så ska han klargöra varför andra grupper "nedvärderas". Efetrsom nekrofiler FÅR gifta sig med varandra nedvärderas de ju inte om det var rätten att ingå äktenskap det handlade om.

Ja du. Det är ungefär som att säga att homosexuella FÅR gifta sig med varandra - så länge den ena är man och den andra kvinna - och att de därför inte nedvärderas... Nej, nekrofiler får inte gifta sig med objektet för sin attraktion. Samtidigt är ditt fokus på nekrofili och äktenskap missvisande, då det inte alls är huvudsaken i Tännsjös artikel. Din argumentation tycks mig därför falla på eget grepp.

Fann skrev:En mer rimlig utgångspunkt är som jag ser det att tänka sig att det som inte accepteras är att man anser att nekrofili är kränkande och oanständigt.

Men det förnekar inte heller Tännsjö! Du ger ju bara Tännsjö rätt i att Carlgren förmodligen har en normativ syn på sexualiteten och vill ersätta en norm med en annan (snarare än att ersätta den med hedonistisk normlöshet). Tännsjös fråga är då hur denna norm ser ut, mer i detalj, och hur den kan motiveras.

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav Fann » 30 aug 2004 14:37

Tore skrev:
Fann skrev:Även om man hoppar över ingressen så bygger resonemanget på att han likställer nekrofiler med homosexuella samt kopplar tanken bakom rätten att gifta sig som homosexuell med "nedvärderingan" (icke accepterandet) av nekofiler etc. I ciatet ovan tycker han att Carlgren måste klargöra om han har normativitet som utgångspunkt och om han inte har det så ska han klargöra varför andra grupper "nedvärderas". Efetrsom nekrofiler FÅR gifta sig med varandra nedvärderas de ju inte om det var rätten att ingå äktenskap det handlade om.

Ja du. Det är ungefär som att säga att homosexuella FÅR gifta sig med varandra - så länge den ena är man och den andra kvinna - och att de därför inte nedvärderas... Nej, nekrofiler får inte gifta sig med objektet för sin attraktion. Samtidigt är ditt fokus på nekrofili och äktenskap missvisande, då det inte alls är huvudsaken i Tännsjös artikel. Din argumentation tycks mig därför falla på eget grepp.

Fann skrev:En mer rimlig utgångspunkt är som jag ser det att tänka sig att det som inte accepteras är att man anser att nekrofili är kränkande och oanständigt.

Men det förnekar inte heller Tännsjö! Du ger ju bara Tännsjö rätt i att Carlgren förmodligen har en normativ syn på sexualiteten och vill ersätta en norm med en annan (snarare än att ersätta den med hedonistisk normlöshet). Tännsjös fråga är då hur denna norm ser ut, mer i detalj, och hur den kan motiveras.


Jag håller med om att analogin med nekrofiler och "få gifta sig" inte håller men det medför inte att resoenamnget inte gör det. Det är fortfarande konstigt att dra slutsatsen att eftersom man tycker att homosexuella ska få gifta sig så bör man ta ställning till "tillåtandet" av pedofili, sadism osv. Du kan ha rätt i att nekrofiler inte får gifta sig med lik likjsom människor inte får gifta sig med grisar men det var knappast rätten att gifta sig Tännsjö avsåg när han talade om nedvärdering, sadister får ju hursomhelst gifta sig med masochister. Hur som helst så har jag inget emot att ge mig nu. Jag ids inte gräva i detta mer, så viktigt känns det inte.

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 30 aug 2004 15:26

Har nu skummat igenom de tre sidorna ni presterat under helgen. Min tanke är att jag nog ids gräva mer i det, men då just sakfrågan: Hur definiera skada? Följande ur Agnosticas inlägg i begynnelsen:

Allt detta är, enligt den rent
hedonistiska ståndpunkten i sin ordning, så länge någon njuter av
det - och så länge ingen tar skada av dessa företeelser


Vad som krävs för att man ska ta ställning till det som Tännsjö skriver
är rimligen att man vet vad man menar med "skada".
Sadismen går ju ut på att skada - masochismen på att skada sig
själv. Skall frivilligt skadande bejakas? Om vi verkligen gör det -
var hamnar vi då? Ska vi t.ex. inte längre bry oss om dem som försöker
ta livet av sig?
Fysiska skador är lätta att identifiera men hur fastställer man vad som
är psykisk eller social skada?


Nå. Vad skulle motsatsen till skada kunna vara? Kanske helning. Man kan tänka sig ett naturligt tillstånd och skada är en verkan som går emot det naturliga tillståndet. Läkande är när skadeverkan försvinner och återgången till ett naturligt tillstånd, som kan vara annorlunda än den första jämvikten. Hugger man ett jack i ett träd, så skadas det. Så småningom återgår det till grundtillståndet - ett helt träd, men det är ärret rikare.

Är en fysisk skada som i längden leder till en mental eller emotionell helning en skada? Ja, det tycker jag. Men det är en fysisk skada, vars skadeverkan bidrar till emotionell helning. Varken mer eller mindre, om det nu är det den är. Således är frågan "Vad är skada?" skild från "Vad är icke önskvärd skada". Men jag tror att det är den sistnämnda frågan agnostica skulle vilja besvara. Jag skulle då svara så här:

"Icke önskvärd skada är sådan som inte kan leda till helning."

Om vi delar upp ett skeende, såsom universum, i historiska epoker, en nutid, vårt liv, vår nuvarande livssituation, idag, idag på jobbet, fikapausen, 15:19 osv. i mindre och mindre och mindre delar och försöker utvärdera ett allt mindre nu kan vår bedömning av detta nu skilja sig betydande från bredare definitioner av skeendet. Man kan tänka sig att man går igenom ett visst lidande just nu för att kunna ha det bättre sedan. Eller att man utsätter sig själv för ett långvarigt lidande (arbete) för att möjliggöra solglimtar (resor och annat som fordrar pengar). Man kan se att skada eller lidande gott kan leda till helning.

När kan den inte det? Ja, om en människa dör är ju åtminstone denna resa över. Skada som leder till döden, är ett exempel på skada som inte leder till helning - åtminstone inte här. Det finns säkert otaliga andra exempel, men de är inte lika allmängiltiga som detta dödsdiktum. De måste nog definieras utifrån situationen. Skada som exempelvis leder till ett skadeberoende utan en väg för vidare utveckling måste ses som icke önskvärt betraktat i sin helhet. Finner man däremot en väg ut - en positiv utveckling kan skadeberoendet i efterhand ses som ett steg i utvecklingen. Men beroendet kan ha gjort det steget onödigt långt osv.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Re: Tännsjös kategorier

Inläggav J R Auk » 30 aug 2004 23:26

agnostica skrev:Som jag ser det utifrån vad sm-sympatisörer förmedlar i alla fall är det väl varken orsak eller verkan.

Smärtan är ett led därimellan.
Eller vad menar du med orsak och kan man ta etiska ställningstaganden
enbart utifrån en orsak?


Det är för mig ointressant huruvida en handling orsakar skada eller inte. Det centrala man bör bedöma situationen efter är väl vad meningen, orsaken, till handlingen var. Vem är vi att bedömma andras känslor.

Vad händer tex om någon skadar någon annan utan att veta om det?
Finns det en gräns då för graden av missbedömning, som någon får tolka en situation utifrån?
Kliniskt sätt kan man väl knappast hävda att en nekrofil skadar någon, förutsatt att det sker i det dolda. Eller nerverna kanske kan känna genitala kittlingar in i livet efter? Jag skulle nog inte bry mig, snarare garva.

Vad händer om någon skadar sig själv utan att veta om det?

Om någon vill dö, varför ska vi inte tillåta det.
-I helvetet ska du hållas fången tills synden dig har förlåtit. Ett brott mot guds helighet det vore att släcka ditt eget liv, bleeeheh.
Eller det kanske egentligen är ganska soft här, för den som vill dö. Dom kanske alltid har fel, per definition.
Jag skulle iallafall fråga om den självmördande var säker på sin sak. Om han/hon så vore; so be it!

Live and let die.

Och döm efter uppsåt (jag menar här inte slugluckan som polisen smyger in).
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 30 aug 2004 23:35

hovnarr skrev:Nå. Vad skulle motsatsen till skada kunna vara? Kanske helning. Man kan tänka sig ett naturligt tillstånd och skada är en verkan som går emot det naturliga tillståndet. Läkande är när skadeverkan försvinner och återgången till ett naturligt tillstånd, som kan vara annorlunda än den första jämvikten. Hugger man ett jack i ett träd, så skadas det. Så småningom återgår det till grundtillståndet - ett helt träd, men det är ärret rikare.


Allt som har lett fram till en gynnsam position har slutat påverkas av en negativ historia.

Den människa som kan säga sig vara nöjd med sig själv kan inte säga sig haft en negativ historia. Vad som har hänt, har skapt den person som i en stund då förnöjdhet innfinner sig kan uppleva det.
Varför försvinner den upplevelsen när negativa minnen tränger sig på?
Personen är inte nöjd med sig själv.
Personen lever i det som har hänt istället för att vara det som är.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 31 aug 2004 00:47

Det centrala man bör bedöma situationen efter är väl vad meningen, orsaken, till handlingen var.


Det tycker Kant också. Första meningen i Foundations of the Metaphysics of Morals är:

Nothing can possibly be conceived in the world, or even out of it, which can be called good, without qualification, except a good will.


http://www.swan.ac.uk/poli/texts/kant/kanta.htm


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 25 och 0 gäster