finns - DJÄVULEN?

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21302
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Ljus och mörker

Inläggav Algotezza » 04 sep 2006 10:46

Anders H skrev:Beläggen för djävulens existens är varken bättre eller sämre än beläggen för Guds existens. Tror man på Gud borde man följaktligen tro på satan.


Tror Gud och Djävulen på varandra? Eller förnekar de varandra - och upprätthåller varandras existens genom sitt ömsesidiga förnekande?

Mörkret är inte detsamma som ondska, mörkret är bara tillvarons källare, det vi inte vill kännas vid för tillfället och därför har kastat undan. Det finns ett ljus som bländar - är det godhet?

Man kan inte undersöka eller lära känna mörkret genom att tända ljuset.

Läs för övrigt Mare Kandres bok och Gud och Djävulen!

A

Rising
Moderator
Inlägg: 1100
Blev medlem: 03 jul 2006 15:00
Ort: Stockholm

Inläggav Rising » 04 sep 2006 10:47

Xeper skrev:Den entiteten finns ju faktiskt beskriven i så gott som varje religion. Satan/djävulen inom kristendom, judendom och islam (med vissa skillnader), hinduism (Kali) o.s.v.


Å så har vi hinduismen där kaos istället är en nödvändig motvikt till ordning för att skapa harmoni, och gnostiker som menar att det istället är skapelsen som är det onda; samt de många kristna som inte tror på någon djävul och som inte menar att entropi skulle vara ont, utan som menar att eventuell ondska istället härstammar från oss människor.

Detta borde ju vara mardrömmen för den som skapat kosmos och upprätthåller det. Då anser jag också att det finns en stark kraft som motarbetar kosmos.


Personligen anser jag att de fysiska lagar som möjliggör entropi är en del av kosmos. Nå, i vilket fall som helst har jag svårt att koppla det till djävulen. När jag har varit kall och värmt mig vid en brasa, då upplever jag inte värmen från brasan som en kraft från djävulen. Visst är det kaos; energin stannar ju inte kvar hos brasan utan flödar in i mig och omgivningen, men jag upplever det som skönt. Och på samma sätt tycker jag det är bra att solen inte behåller sin energi för sig själv, för i så fall skulle ju allt annat i vårt solsystem vara jättekallt. Jag upplever det alltså inte som en kraft från djävulen att vi har entropi, och jag förstår inte varför du försöker belägga din tes med argument utifrån fysiken.

Anders H skrev:Beläggen för djävulens existens är varken bättre eller sämre än beläggen för Guds existens. Tror man på Gud borde man följaktligen tro på satan.


Njae... Det låter lite krasst. Även om belägen för dem båda saknas, så fyller trosuppfatningarna ändå olika grader av funktion. Jag har inget som helst belägg för att tro att den söta tjejen i min klass skulle tycka om mig (det ligger ungefär på samma trovärdighetsindex som teorin om att jorden skulle vara platt och bäras av elefanter ståendes på ett sköldpaddsskal, rentutav) men den trosuppfattningen kan göra mig lite mer optimistisk och få mig att anstränga mig mer i fråga om hur jag ska bete mig på föreläsningarna. En annan trosuppfattning; såsom att jag slösar bort min tid på kursen; den är mycket mer trovärdig. Men jag försöker mota den i grind eftersom den är självuppfyllande: Anstränger jag mig inte så får jag definitivt inte ut något av den här terminen.

Så tron på en djävul i sig kan inte verifieras, men nyttan av en sådan tro kan just detta. Därför tycker jag inte att bara för att man tror på Gud, Hammarby eller på att den söta flickan i klassen är intresserad av en; så skall man därmed också automatiskt tro på Satan, Jultomten och John Frum.

Användarvisningsbild
Anders H
Inlägg: 411
Blev medlem: 31 jul 2006 20:37
Kontakt:

Inläggav Anders H » 04 sep 2006 11:23

Rising skrev:Njae... Det låter lite krasst. Även om belägen för dem båda saknas, så fyller trosuppfatningarna ändå olika grader av funktion. Jag har inget som helst belägg för att tro att den söta tjejen i min klass skulle tycka om mig (det ligger ungefär på samma trovärdighetsindex som teorin om att jorden skulle vara platt och bäras av elefanter ståendes på ett sköldpaddsskal, rentutav) men den trosuppfattningen kan göra mig lite mer optimistisk och få mig att anstränga mig mer i fråga om hur jag ska bete mig på föreläsningarna. En annan trosuppfattning; såsom att jag slösar bort min tid på kursen; den är mycket mer trovärdig. Men jag försöker mota den i grind eftersom den är självuppfyllande: Anstränger jag mig inte så får jag definitivt inte ut något av den här terminen.

Så tron på en djävul i sig kan inte verifieras, men nyttan av en sådan tro kan just detta. Därför tycker jag inte att bara för att man tror på Gud, Hammarby eller på att den söta flickan i klassen är intresserad av en; så skall man därmed också automatiskt tro på Satan, Jultomten och John Frum.


Lek med tanken att du tror på Gud. Var har du i så fall fått det ifrån? Kan det inte vara så att nyttan till trots, så är en urkund som vittnar om djävulen en viktigt faktor här? Oavsett vad vi pratar om inom kristendomen, så finns ju Bibeln, fylld av obekväma texter, som urkund för mycket mer än bara Gud.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21302
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 04 sep 2006 14:34

Anders H skrev:
Rising skrev:Njae... Det låter lite krasst. Även om belägen för dem båda saknas, så fyller trosuppfatningarna ändå olika grader av funktion. Jag har inget som helst belägg för att tro att den söta tjejen i min klass skulle tycka om mig (det ligger ungefär på samma trovärdighetsindex som teorin om att jorden skulle vara platt och bäras av elefanter ståendes på ett sköldpaddsskal, rentutav) men den trosuppfattningen kan göra mig lite mer optimistisk och få mig att anstränga mig mer i fråga om hur jag ska bete mig på föreläsningarna. En annan trosuppfattning; såsom att jag slösar bort min tid på kursen; den är mycket mer trovärdig. Men jag försöker mota den i grind eftersom den är självuppfyllande: Anstränger jag mig inte så får jag definitivt inte ut något av den här terminen.

Så tron på en djävul i sig kan inte verifieras, men nyttan av en sådan tro kan just detta. Därför tycker jag inte att bara för att man tror på Gud, Hammarby eller på att den söta flickan i klassen är intresserad av en; så skall man därmed också automatiskt tro på Satan, Jultomten och John Frum.


Lek med tanken att du tror på Gud. Var har du i så fall fått det ifrån? Kan det inte vara så att nyttan till trots, så är en urkund som vittnar om djävulen en viktigt faktor här? Oavsett vad vi pratar om inom kristendomen, så finns ju Bibeln, fylld av obekväma texter, som urkund för mycket mer än bara Gud.


Bibeln är ju dessutom obekväm även för de troende som vill göra något slags "helhetssyntes" av Bibelns texter och Gudssyn. Hur skulled etta kunna vara möjligt med texter som spretar åt precis alla håll, texter som ibland utmålar Gud som fridsfurste allförlåtande, ibland som en hämndlysten, blodtörstig himmelsk patriark som inte drar sig för att låta barn och kvinnor slitas i stycken? Bibeln kan fungera som källa för mycket av den litteratur som producerats sedan den såg dagens ljus och tillvåra dagar, den kan fungera ltie som historisk propagandurkund, men är väl knappast helt tillförlitglig som saklig och objektiv historisk källa. Man kan stärka sin tro eller sin ateism genom att läsa Bibeln, alltefter hur man tolkar det skrivna.

Tron på Gud sitter djupare än att man läst Bibeln. Bibeln är uttryck för detsamma som vår tro: att vi anar att det finns något bortom det synliga, det omedelbart upplevbara, något oceaniskt bortom vardagen. Bibeln och Gudstron svarar mot inre behov. Det fanns en Gudstro innan det fanns några nedksrivna elelr mutnlgit traderade urkunder, olika sätt att förhålla sig till "det andliga" som vi alltid anat finns bortom "det omedelbart givna".

När vi tröttnat på "den gamle frälsaren" kallar vi honom djävul. Djävulen invigde Adam och Eva i kunskapssökandets mysterier, efter att deras fria vilja väckts, något som senare tiders kristna kyrka tolkat om som något beklagligt och onödigt och ett brott mot Gud. Ett brott mot tidigare tanketraditioner, ja,  att styras av sin djuriska instinkt i djurrikets paradis, men ej ett brott mot utvecklingens lag, medvetandets utveckling. När vi bröjar tröttna på den väg- och mätbara kunskapens väg, söker vi vidare.

A

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21302
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 04 sep 2006 14:35

Anders H skrev:
Rising skrev:Njae... Det låter lite krasst. Även om belägen för dem båda saknas, så fyller trosuppfatningarna ändå olika grader av funktion. Jag har inget som helst belägg för att tro att den söta tjejen i min klass skulle tycka om mig (det ligger ungefär på samma trovärdighetsindex som teorin om att jorden skulle vara platt och bäras av elefanter ståendes på ett sköldpaddsskal, rentutav) men den trosuppfattningen kan göra mig lite mer optimistisk och få mig att anstränga mig mer i fråga om hur jag ska bete mig på föreläsningarna. En annan trosuppfattning; såsom att jag slösar bort min tid på kursen; den är mycket mer trovärdig. Men jag försöker mota den i grind eftersom den är självuppfyllande: Anstränger jag mig inte så får jag definitivt inte ut något av den här terminen.

Så tron på en djävul i sig kan inte verifieras, men nyttan av en sådan tro kan just detta. Därför tycker jag inte att bara för att man tror på Gud, Hammarby eller på att den söta flickan i klassen är intresserad av en; så skall man därmed också automatiskt tro på Satan, Jultomten och John Frum.


Lek med tanken att du tror på Gud. Var har du i så fall fått det ifrån? Kan det inte vara så att nyttan till trots, så är en urkund som vittnar om djävulen en viktigt faktor här? Oavsett vad vi pratar om inom kristendomen, så finns ju Bibeln, fylld av obekväma texter, som urkund för mycket mer än bara Gud.


Bibeln är ju dessutom obekväm även för de troende som vill göra något slags "helhetssyntes" av Bibelns texter och Gudssyn. Hur skulled etta kunna vara möjligt med texter som spretar åt precis alla håll, texter som ibland utmålar Gud som fridsfurste allförlåtande, ibland som en hämndlysten, blodtörstig himmelsk patriark som inte drar sig för att låta barn och kvinnor slitas i stycken? Bibeln kan fungera som källa för mycket av den litteratur som producerats sedan den såg dagens ljus och till våra dagar; den kan fungera lite som historisk propagandaurkund, men är väl knappast helt tillförlitglig som saklig och objektiv historisk källa. Man kan stärka sin tro eller sin ateism genom att läsa Bibeln, alltefter hur man tolkar det skrivna.

Tron på Gud sitter djupare än att man läst Bibeln. Bibeln är uttryck för detsamma som vår tro: att vi anar att det finns något bortom det synliga, det omedelbart upplevbara, något oceaniskt bortom vardagen. Bibeln och Gudstron svarar mot inre behov. Det fanns en Gudstro innan det fanns några nedskrivna eller muntligt traderade urkunder, olika sätt att förhålla sig till "det andliga" som vi alltid anat finns bortom "det omedelbart givna".

När vi tröttnat på "den gamle frälsaren" kallar vi honom djävul. Djävulen invigde Adam och Eva i kunskapssökandets mysterier, efter att deras fria vilja väckts, något som senare tiders kristna kyrka tolkat om som något beklagligt och onödigt och ett brott mot Gud. Ett brott mot tidigare tanketraditioner, ja,  att styras av sin djuriska instinkt i djurrikets paradis, men ej ett brott mot utvecklingens lag, medvetandets utveckling. När vi bröjar tröttna på den väg- och mätbara kunskapens väg, söker vi vidare.

A

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- Provokation!

Inläggav * KYREUS * » 04 sep 2006 14:42

Någon sa, någon gång, någonstans - vill jag minnas. Kanske för att provocera? GUD och Djävulen är de samma!


    Frågan för dagen: är GUD och Djävulen de samma, på så sätt
                               att godheten och ondskan
                                - är två sidor på SAMMA MYNT??
Tro inte; sök!
DETECTUM * VERITATUM * PAXUM


  /*Dies hodiernus amicus tuus
      - dies hesternus conscientia tua *

   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.

    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21302
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: - Provokation!

Inläggav Algotezza » 04 sep 2006 14:54

(c) KYREUS skrev:Någon sa, någon gång, någonstans - vill jag minnas. Kanske för att provocera? GUD och Djävulen är de samma!


    Frågan för dagen: är GUD och Djävulen de samma, på så sätt
                               att godheten och ondskan
                                - är två sidor på SAMMA MYNT??


Gud - när Allmakten vänder sitt ansikte till oss.

Djävulen - när Allmakten vänder oss ryggen (som i naturen; Pan = Fan)

Gott och ont är två sidor av Myntet Tillvaron - men behöver inte för den skull vara två sidor av begreppet Gud om vi inte menar att Gud = tillvaron... Är inte Gud snarare tillvarons skapare och vårdare?

För att tillvaron skall vara i balans krävs kanske att (minst) två motsatta principer får sköta om den (härja i den?)...

Om vi menar att Gud är den enda andemakt som finns och Djävulen är ren inbillning eller om vi menar att Gud och Djävulen är samma gestalt, blir inte tillvaron väldigt grå och utslätad då, en menlös dröm i grått? Men det är klart, har vi sinnen som kan uppleva nyanserna "i den grå gröten" så låt gå...

A

Användarvisningsbild
Xeper
Inlägg: 9
Blev medlem: 22 mar 2006 20:00

Inläggav Xeper » 04 sep 2006 22:08

Rising skrev:
Å så har vi hinduismen där kaos istället är en nödvändig motvikt till ordning för att skapa harmoni, och gnostiker som menar att det istället är skapelsen som är det onda; samt de många kristna som inte tror på någon djävul och som inte menar att entropi skulle vara ont, utan som menar att eventuell ondska istället härstammar från oss människor.


Sant, jag delar dock inte den vanliga hinduiska eller kristna bilden, däremot den gnostiska.

Rising skrev:Personligen anser jag att de fysiska lagar som möjliggör entropi är en del av kosmos. Nå, i vilket fall som helst har jag svårt att koppla det till djävulen. När jag har varit kall och värmt mig vid en brasa, då upplever jag inte värmen från brasan som en kraft från djävulen. Visst är det kaos; energin stannar ju inte kvar hos brasan utan flödar in i mig och omgivningen, men jag upplever det som skönt. Och på samma sätt tycker jag det är bra att solen inte behåller sin energi för sig själv, för i så fall skulle ju allt annat i vårt solsystem vara jättekallt. Jag upplever det alltså inte som en kraft från djävulen att vi har entropi, och jag förstår inte varför du försöker belägga din tes med argument utifrån fysiken.



Egentligen försöker jag inte belägga min tro med hjälp av entropin, utan jag tycker mest det är en intressant jämförelse, då teorin om att alltet konstant är påväg tillbaka mot kaos, som det engång uppstod ur, påminner om den ökande entropin. Kaos genomsyrar hela tiden kosmos och drar det tillslut till den nivån att kosmos rasar samman.
Jag tror då att det är ett aktivt motstånd mot den demiurg som skapat alltet.

Linn Anderson
Inlägg: 15
Blev medlem: 23 aug 2006 12:20

Inläggav Linn Anderson » 10 sep 2006 09:20

Raderat

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21302
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 10 sep 2006 14:51

Linn Anderson skrev:Om det stämmer att djävul betyder baktalare, satan betyder motståndare och att Gud är Kärleken så finns Djävulen.
Kärleken är både baktalad och har motståndare.

Linn


Finns han som "andlig person/fallen ängel" eller som princip?  Eller är det samma sak?

A
Algotezza aka Algotezza

Katana

Inläggav Katana » 11 sep 2006 09:34

raderat

Katana

Inläggav Katana » 11 sep 2006 09:37

raderat

Katana

Inläggav Katana » 11 sep 2006 09:45

raderat

Katana

Inläggav Katana » 11 sep 2006 09:48

raderat

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21302
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: finns - DJÄVULEN?

Inläggav Algotezza » 11 sep 2006 09:49

Katana skrev:Den yttersta godheten och den yttersta ondskan existerar ja. Och det är som sagt två slags energier som tar form via människan yes. Så 'djävulen' finns och givetvis även då 'Gud', skaparen.

De som påstår att ondskan/'djävulen' inte finns är nog i ondskans dimma själva  :wink: Inte att människan skulle vara ond, bara det att han skulle sprida denna energi på ett eller annat vis eftersom allt går via oss. In som ut om vi inte vet skillnaderna.

-Katana-


Några möjliga betraktelsesätt

1. Gott och ont beror på betraktarens perspektiv. Gott och ont är perspektiviska beskrivningar av existensen. Gott för en är ont för en annan. Kallar sig Satan själv ond? Satan ser Gud som ond. Gud ser Satan som en förvillad ängel.

2. Är gott och ont två olika energiformer - och finns det därmed något absolut ont och absolut gott? Vad kännetecknar ond energi resp. god energi? Destruktivitet, konstruktivitet? Du kan inte bygga upp en sak utan att rasera en annan. Är ont och gott alpha och omega? Ont - oren energi, gott -ren energi...

3. Ont skulle jag vilja kalla en livets dissonans, när det skär sig, står stilla på ett inkrökande sätt, medan godhet är när det råder balans, harmoni, också en balanserad förändring...


A
Algotezza aka Algotezza


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster