Varför Monogami?

[majakovskij]

[quote="Jonas Nystrom"]Och på vilken grund skulle man föranledas att göra det?

Att ha åsikten att kvinnan skulle finnas där, liksom naturen, till det så kallade manliga förnuftet att fritt utnyttja och exploatera måste ändå anses vara en rätt unken tanke?

[Jonas Nystrom]

Att ha åsikten att kvinnan skulle finnas där, liksom naturen, till det så kallade manliga förnuftet att fritt utnyttja och exploatera måste ändå anses vara en rätt unken tanke?

Tanken att naturen skulle finnas där till det så kallade manliga förnuftet att fritt utnyttja och exploatera tycks mig vara roten till det unkna.

jn, rotvårdare

[majakovskij]

Tanken att naturen skulle finnas där till det så kallade manliga förnuftet att fritt utnyttja och exploatera tycks mig vara roten till det unkna.

Då är vi överens du och jag.

lev väl

[Jonas Nystrom]

Då är vi överens du och jag.

Stopp och belägg! Vad hände då med frågan om det kvinnliga?

Som jag ser det så är roten till det obekväma med att se det kvinnliga som vårt släktskap med naturen just vårt unkna förhållande till naturen, inte till det kvinnliga.

Vårt unkna förhållande till det kvinnliga står i direkt proportion till vårt unkna förhållande till naturen.

Den moderna så kallade likhetsfeminismen vill kringgå den djupare frågeställningen kring vårt förhållande till naturen genom att dissociera det kvinnliga från naturen eller rentav förneka att det skulle finnas något specifikt kvinnligt (och det är där man tar till begreppsliga tillhyggen som "social konstruktion" och "tolkningsmodell" och hittar på saker som de kallar genusvetenskap och som finansieras med skattepengar och bedrivs på universitet och högskolor. Detta ser jag som en riktigt drypande blöt judaskyss. Supersofistikerad automisogynitet om man så vill.

Did I lose you now?

jn, gynofil

[majakovskij]

Den moderna så kallade likhetsfeminismen vill kringgå den djupare frågeställningen kring vårt förhållande till naturen genom att dissociera det kvinnliga från naturen eller rentav förneka att det skulle finnas något specifikt kvinnligt (och det är där man tar till begreppsliga tillhyggen som "social konstruktion" och "tolkningsmodell" och hittar på saker som de kallar genusvetenskap och som finansieras med skattepengar och bedrivs på universitet och högskolor. Detta ser jag som en riktigt drypande blöt judaskyss. Supersofistikerad automisogynitet om man så vill.

Nu är det ju så att genusvetare just jobbar med frågeställningar kring det sociala könet, till skillnad från tex biologer. Det skiljs ut genom att det kallas genus, och inte kön. Genus är alltså det av sociala konventioner bestämda manliga/kvinnliga. Att pojkar ska ha blått är ju inget som våra gener bestämmer. Just begreppen kön och genus är viktiga att skilja på.
Vidare så finns det faktiskt en mängd olika feminismer: tex särartsfeminism osv. Att ditt sociala kön (genus) byggs upp av en rad påtvingade normer är väl något som du måste hålla med om? Eller ligger blått i dina gener? Att det sedan verkligen finns rent biologiska skillnader är en annan sak.

[Makterna]

Ett generellt svar på frågan känns inte angeläget att finna, eftersom alla borde få agera på det sätt som passar just dem. För vissa är polygami rätt, för andra är monogami rätt. För- och nackdelar behöver jag antagligen inte rabbla upp, de är rätt uppenbara.

En angelägen slutsats kan dock bli att staten borde sluta att sätta upp regler på hur vi undersåtar "ska" leva våra liv. Legalisera polygami och låt var och en leva som den vill! Krossa maktapparaten som bygger på att maktgalna moralister ska påtvinga medmänniskor sina "rätta" värderingar. Staten ska vara till för folket, inte tvärtom.

/Makterna (liberal)

[Johan Ågren]

Tanken om kvinnan som på något sätt skulle vara närmare den så kallade naturen är verkligen en riktigt gammal tanke, och lika unken som den är gammal.

Att kvinnan är mer förankrad i naturen har att göra med att det är hon som tvingas bära barnet, medan mannen där är friare att ägna sig åt abstraktioner som avlägsnar sig från naturen. Kvinnan kan endast göra samma sak i den mån detta inte får negativa följder för hennes havandeskap. Mannen kan överge barnet innan det ens blivit fött. Kvinnans moderlighet är således förankrad i naturen mer än något annat, medan mannens faderlighet saknar samma direkta reglering. Det är lättare för en man att tappa bort sina faderskänslor än det är för en kvinna att förlora sina moderskänslor. Dessa känslor är koherenta med vad vi kallar natur och förblir intakta så länge vi inte ersätter dem med andra föreställningar.

I grunden skiljer sig inte mannen och kvinnan åt så mycket, men genom dårens frihet så förmår mannen att avlägsna sig längre bort från naturen. Därför blir kvinnan generellt en naturens arketyp för mannen; en möjlighet till återkoppling. Samtidigt kan det vi idag kallar manligt analyseras och reduceras till en nivå där könsskillnaderna inte har samma karaktär som de har idag, utan där kommer att uppstå stora likheter mellan män och kvinnor. Det är mycket den uppblåsta manligheten som förskjutit kvinnan till hennes nuvarande kvinnlighet, en kvinnlighet som även står främmande inför moderskapet. Så en rening resulterar nog i något som inte är så uppdelat som idag, men att vissa funktioner ändå utkristalliserar sig som särskiljer män från kvinnor då vi inte är identiska av naturen.

Vad vi är under alla lager visar sig ofta inte vara så enkelt och uppdelat som vi först vill kategorisera. Genom rening blir vi naturliga karaktärer snarare än kulturella schabloner. Vad jag tycker är olyckligt är att kvinnor eftersträvar att bli likadana som dessa förvirrade män, och då är vi dubbelt förlorade. Vare sig kvinnorollen eller kvinnans revolt blir sund. Så det är en himla röra som inte kan redas ut föränn vi var och en (genom psykosyntes) analyserat våra impulser och vilka kulturella luftslott vi konstruerat tillsammans. Det sorgliga är att vi snart har bränt alla broar som på ett enkelt sätt kan återknyta oss till oss själva. Det är snart enbart själva förlossningsögonblicket som ger oss en lätttillgänglig transcendental upplevelse, men det är så kortvarigt. Till och med den sexuella akten börjar bli schablonmässig. Vi blir helt döva inför vårt själslivs impulser. Våra kroppar är annars bra verktyg för att återknyta. Tankens förmåga är jag skeptisk till, inte minst med tanke på hur den redan löpt amok.

Johan

[Jonas Nystrom]

Jag gillar ditt sätt att använda ordet rening.

Vill du utveckla det en smula för en gammal reningsfetischist?

jn, katar

[majakovskij]

Att kvinnan är mer förankrad i naturen har att göra med att det är hon som tvingas bära barnet, medan mannen där är friare att ägna sig åt abstraktioner som avlägsnar sig från naturen.

1. Detta är en smula förvirrande. Vad menas? Att kvinnor skulle sakna förmåga att tänka abstrakt på grund av att de har en livmoder?arn

2. Varför skulle förmågan att föda barn vara mer förankrad i den så kallade naturen än, säg att sova, äta bruka jorden, jaga djur eller samla nötter?

Det är just den föreställningen jag vänder mig mot: kvinnor har länge varit ren natur till skillnad från männens påstådds förnuft som har stått utanför och över naturen.

lev väl

[Johan Ågren]

1. Detta är en smula förvirrande. Vad menas? Att kvinnor skulle sakna förmåga att tänka abstrakt på grund av att de har en livmoder?

Absolut inte. Vad jag skrev var att kvinnan begränsas i sin frihet att tänka och agera abstrakt i den mån detta inverkar negativt på graviditet och det som relaterar till graviditeten. Mannen i sin tur har (framförallt har) och kan fortfarande frigöra sig från denna naturliga aspekt i mycket högre grad. Av denna anledning är kvinnan rotat i naturen och hennes egen natur mer än mannen. Mannen kan utgå från helt existentialistiska villkor som helt bygger på abstraktioner i högre grad just därför att han inte tvingas tillbaka till verkligheten som en graviditet innebär. Denna kluvenhet aktualiseras mer och mer idag och mannen som länge värderat sin person utifrån abstrakta referenser tas alltmer ner på jorden. Det är bra att mannen börjar bli mer delaktig i det som kvinnan förut helt dominerade. Det finns visserligen en rad problem i detta. Männen är tafatta, och kvinnorna är inte tillåtande, detta går hand i hand. Det här är en dold jämställdhetsfråga som många ännu inte talar om. Det krävs en hel del förtrolighet för att män ska våga tala om hur de blir behandlade i hemmen och framförallt i föräldrarollen.

2. Varför skulle förmågan att föda barn vara mer förankrad i den så kallade naturen än, säg att sova, äta bruka jorden, jaga djur eller samla nötter?

Sova är visserligen naturligt, men det är en omedveten process som verkar oberoende av vad vi gör i vardagen. De andra exemplen är också naturliga inslag som är en del av våra genetiska impulser, MEN som dagens kultur alltmer alienerar sig ifrån. Just graviditeten är en påtaglig återknytning samtidigt som den är omfattande och har begränsat kvinnan i betydligt större utsträckning än mannen. Denna begränsning ser jag är av godo i den bemärkelsen att jag ifrågasätter de abstraktioner som är byggmaterial till vår kultur.

Det är just den föreställningen jag vänder mig mot: kvinnor har länge varit ren natur till skillnad från männens påstådds förnuft som har stått utanför och över naturen.

Vårt kultur är skapad av män, för män, och den är konstruerad utifrån manliga abstraktioner. Män har dominerat i historien, och dikterat villkor för kulturens utformning. Jag ifrågasätter i högsta grad de dominanta kulturer jag ser i världen. Det är inte "mannens förnuft" jag talar om utan den kunskap och de föreställningar som männen utformat och som vi idag ser resultatet av. Det är måttet av abstraktioner oavsätt om de utformas av män eller kvinnor som är det oppositionella till naturen och som kan ifrågasättas. I detta fall så är det männen som gjort den dominanta insatsen i kulturens utformning, medans kvinnan i större utsträckning bevarats intakt. Idag svänger dessa trender fram och tillbaka, och dagens kvinna är inte mycket bättre än mannen, i alla fall inte innan hon fått barn.

Jag säger inte att kvinnan är "ren natur", bara det att det finns en starkare koppling till naturen som kan gå männen förbi. Det finns en mängd återkopplingsmöjligheter till naturen, men det är inte alltid vi väljer dessa, och tvånget är då en möjlighet; som att förlisa med sitt skepp och tvingas överleva på en öde ö. En graviditet är som ett skeppsbrott på abstraktionernas hav.

jn,

rening ja. Att finna sig själv, gå djupare, psykosyntes, att upptäcka att man inte finns alls, att låta kroppen och naturen genljuda, att förvandla jaget till ett underordnat redskap i kroppens och naturens tjänst. Meditationen som avslöjar kausaliteten; de karmiska impulserna. Att sparka ut existentialisten och höra sina celler tala. Vi har en massa vilja, och det finns orsaker, och att se dessa orsaker befriar oss och vi underkastar oss något annat som kan kallas sanning. Rening från lögner. Att bli ett fungerande maskineri med klar syn för livets skeenden, och låta sin kropp bli större och en del av ett sammanhang man först inte såg.

Johan

[Drawing Down The Moon]

Johan Ågren,

"Vad vi är under alla lager visar sig ofta inte vara så enkelt och uppdelat som vi först vill kategorisera. Genom rening blir vi naturliga karaktärer snarare än kulturella schabloner. Vad jag tycker är olyckligt är att kvinnor eftersträvar att bli likadana som dessa förvirrade män, och då är vi dubbelt förlorade. Vare sig kvinnorollen eller kvinnans revolt blir sund. Så det är en himla röra som inte kan redas ut föränn vi var och en (genom psykosyntes) analyserat våra impulser och vilka kulturella luftslott vi konstruerat tillsammans. Det sorgliga är att vi snart har bränt alla broar som på ett enkelt sätt kan återknyta oss till oss själva. Det är snart enbart själva förlossningsögonblicket som ger oss en lätttillgänglig transcendental upplevelse, men det är så kortvarigt. Till och med den sexuella akten börjar bli schablonmässig. Vi blir helt döva inför vårt själslivs impulser. Våra kroppar är annars bra verktyg för att återknyta. Tankens förmåga är jag skeptisk till, inte minst med tanke på hur den redan löpt amok."

Väl talat.

"Att kvinnan är mer förankrad i naturen har att göra med att det är hon som tvingas bära barnet, medan mannen där är friare att ägna sig åt abstraktioner som avlägsnar sig från naturen. Kvinnan kan endast göra samma sak i den mån detta inte får negativa följder för hennes havandeskap. Mannen kan överge barnet innan det ens blivit fött. Kvinnans moderlighet är således förankrad i naturen mer än något annat, medan mannens faderlighet saknar samma direkta reglering. Det är lättare för en man att tappa bort sina faderskänslor än det är för en kvinna att förlora sina moderskänslor. Dessa känslor är koherenta med vad vi kallar natur och förblir intakta så länge vi inte ersätter dem med andra föreställningar."

Du beskriver en naturlig följd. Varför skulle resultatet (mannens "abstraktioner") bli mindre naturligt på vägen?
Det är ett _naturligt_ samspel och således är båda lika rotade i den.

[Johan Ågren]

Drawing Down The Moon,

Menar du hur ett tänkande kan bli "onaturligt"? Våra tankar och föreställningar behöver inte vara rotade i realiteter utan kan uppstå utifrån antaganden som saknar motsvarighet i verkligheten. Många av människans abstrakta modeller av verkligheten kan t.ex härledas tillbaka till religiösa tolkningar. Vi skördar idag också konsekvenser av tidigare vetenskap som format vårt sätt att tänka och agera men som påverkat på ett indoktrinerande sätt. På det hela taget har civilicerade kulturer som vår uppstått utifrån dominanta trosföreställningar i olika former, och jag kallar då detta för "abstrakt" då det dominanta inslaget varit det reflekterande förnuftet snarare än en direkt närhet och känslighet för naturen omkring oss och i oss. Tendensen har snarast varit en frånsträvan från naturen och ett demoniserande, och har psykologiskt bestått av hämningar och förnekande.

Tanken blir fartblind och distansierar sig från sina uppgifter. Jaget blir oproportionerligt - gör feltolkningar - och alienerar sig från våra kroppar.

Johan

[hovnarr]

Det är måttet av abstraktioner oavsätt om de utformas av män eller kvinnor som är det oppositionella till naturen och som kan ifrågasättas. I detta fall så är det männen som gjort den dominanta insatsen i kulturens utformning, medans kvinnan i större utsträckning bevarats intakt. Idag svänger dessa trender fram och tillbaka, och dagens kvinna är inte mycket bättre än mannen, i alla fall inte innan hon fått barn.

Det här skulle jag gärna vilja utveckla. Först måste vi åtminstone ha några exempel på kultur och dess utformning. T.ex. matkultur, underhållning och mode - tre kulturyttringar som påverkar oss varje dag.

Först till matkulturen. Traditionellt har ju kvinnans roll i hemmet varit att bland annat stå för matlagningen, men i toppen på matkulturhierarkin - bland de berömda kockarna - hittar vi historiskt sett mest män. Har ni förresten tänkte på att sysslor i allmänhet som till vardags varit kvinnodominerade historiskt, ändå blir ledda av män när de kommer upp till en tillräckligt "fin" nivå? Kvinnor syr, men de mest aktade sömnadskunniga är skräddarna. Kvinnor tar hand om barnen, men högst upp i vårdtoppen sitter Läkaren. Kvinnor uppfostrar sina barn men vilket kön hittar vi genomgående på lärarna om vi går några år bakåt i tiden?

Så när det gäller kultur får vi reflektera över om vi menar den vardagliga kulturen eller högkulturen. Och där är det tyvärr så att det blir allt mer abstrakt ju högre upp i toppen vi kommer, och ju "mansrikare" det blir. Det mest abstrakta sättet att inta föda är också det mest kulturella, nämligen att gå på en fin restaurang. Abstraktionen syftar till att vi inte ska bli påminda om det lätt motbjudande faktum att vi behöver äta levande varelser. När jag betraktar de korslagda sparrisarna över såsspegeln finns det inget som får mig att koppla köttbiten på min tallrik till ett tidigare levande väsen. Och det var väl bra! Skål och välkommen!

Den andra kulturella abstraktionen jag tänkte nämna är underhållningsbranschen. Att även den har varit mansdominerad (t.ex. är kvinnor på scen relativt nytt) är välbekant. Den (på ett negativt sätt) abstrakta underhållningen i vår tid exemplifieras av dokusåpan. Vissa tycker kanske detta låter konstigt: En dokusåpa måste ju vara en så konkret (jfrt. med verkliga livet) underhållningsform man kan tänka sig! Själv tycker jag raka motsatsen. Det som saknas i dokusåpan för att det skulle kunna återspegla det verkliga livet, det är just det Verkliga. Det är ett helt artificiellt liv. Abstraktionen består av att man liksom observerat livet som om det vore ett ting snarare än något levande, och sedan försökt härma detta under lagom kontrollerade former.

Sist men inte minst: Mode. Inte heller där är toppskiktet kvinnodominerat, trots att fler kvinnor än män är modeintresserade än idag. Enligt en undersökning jag hörde talas om har man dock funnit att de kvinnliga modellerna i modebranschen lider av en genetisk störning i 10 ggr högre utsträckning än övriga befolkningen, nämligen en trippel könskromosomuppsättning av typen XXY. Dessa kvinnor har ofta rakare former, mindre bröst och ett manligare utseende och är mycket smala. När man undersöker själva modeskaparna - dvs. männen - finner man att de i mycket högre grad än övriga befolkningen är homosexuella, och finner sannolikt manligt präglade kvinnliga former mer tilldragande. Till grund för det mode som vi matas med genom reklam, ligger alltså ett kvinnligt skönhetsideal som i sin tur grundar i homosexuella mäns uppfattning av kvinnlig skönhet och personifieras av kvinnor som i skrämmande hög grad har störda kromosomuppsättningar. DET är artificiellt.

Så, vad säger ni, har vi något att vinna på en återgång till det naturliga? Vad skulle då det vara och hur skulle vi bära oss åt?

[Johan Ågren]

Så, vad säger ni, har vi något att vinna på en återgång till det naturliga?

Har man något val när man inte längre kan förföras av rökridåerna? Det blir snarare ett fall än en "återgång". Det är klart man kan fortsätta att trampa vatten för de fördelar det ger, men uppfyllandet och meningsfullheten är förtagen. Då söker man hellre en väg direkt till fördelarna och då reduceras en hel del utfyllnad bort; en hel "kultur". Sedan har vi det här med att vi har förstört vissa förutsättningar. Om vi drar ut tänderna på en varg så har han fått ett visst dilemma. Därmed inte sagt att vi inte kan ta ut riktningen för framtiden och kommande generationer.

Johan

[Tatjana]

Det är egoistiskt och själviskt att ha trekanter eller förhållande med flera samtidigt.
Att gifta mig med två män skulle vara absurdt, varför skaffa två halvkassa när man kan hitta en helbra?

Det enda det handlar om är egoism-egen sexuell njutning.
Vilket har blivit ett mantra. Jag tycker inte min välfärd=min sexuella tillfredställelse går över allting annat. Jag behöver inte ryckas med av varenda mode-nyck som går i samhället och förmedlas genom söndagsbilagan.
(jag läste en fruktansvärd check-lista i tidningen Solo.
30 saker att göra innan du fyller 30, du ville inte ha moralaspekter... svårt.)
Men de sexuellt överförbara sjukdomarna har ökat, aborterna har ökat,
tonåringar som skadats i sexlekar ökar. HIV ökar. Nya STD utan botemedel dyker upp...
Vad skall du göra när det blivit vardag att ha sex med tjejen och hennes kompis då?
Leta nya kickar?
porrbranchen ökar, sex säljer som aldrig förr, våldtäkterna ökar, gruppvåldtäkter....våldtäkter på kvinnor och män...tidelag... pedofili... name it

Jag har en vän som tänder på att strypa sin partner och sedan liva upp henne...
Om du alltid hittar på nya grejer blir det en jakt, men nya grejer blir oxå slitna.... och trista och vem kan gå tillbaka till tradiga missionären??...