Guds existens är självklar

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Kotten
Inlägg: 176
Blev medlem: 29 jan 2007 13:04
Ort: Linköping

Inläggav Kotten » 03 mar 2011 00:26

Zokrates skrev:
Kotten skrev:Utifrån min grund jag står på med lite "moore" argument kanske på att sanningen ska vara konkret och greppbar...


Det där är väl ändå bara en i raden av vanföreställningar, jag tror att du blandar ihop apriorisanningar med
aposteriorisanningar bland alla postulat.


Det kallas situationsanpassad sanning, mycket tillämpbart ^^
Jag menar nog snarare att jag hade en liten mer jordnära inställning att "jag ser händerna" -> Det kan jag köpa. Som att empiri är en del av sanningssökandet. Precis som en annan a priori sanning skulle vara "jag känner gudsnärvaro" om man nu köper det som sant, men att jag inte når dit, var nog min tanke.

Det var inte min avsikt att blanda ihop dessa sanningar om det framstod så av sammanhanget.

runeb
Avslutat konto
Inlägg: 60
Blev medlem: 24 feb 2011 13:04
Ort: rune b nilsson
Kontakt:

Inläggav runeb » 03 mar 2011 10:37

Hej Fredrik!

Tack för din förfrågan om klarläggelse!

Jag tycker att Guds existens är självklar för mig och jag hade kanske en tanke på att jag skulle få fler som tyckte som jag. Det var ju ett misstag som jag får acceptera. För den som inte ser det så med de argument jag har gett finns det knappast möjlighet att "bevisa" något för.

Likaså att se Gud som tanken bakom allt. Jag erkänner att det inte är lätt att bara ta till sig sådär.

Jag får upp i hjärnan Jesu ord "Den som har öron han höre".

Jag vill tillägga att Martinus talar om människans begränsade möjligheter till att använda sin "fria vilja".
Våra liv på jorden styrs av den karma som vi föds med och som beror på hur väl vi har lyckats att uppfylla Guds vilja i föregående liv.

Varje liv har ett syfte och en plan. Speciellt för de människor som är långt utvecklade i förmågan till kärlek. Martinus kallar det "humanism".

Martinus är väldigt tydlig på att alla kommer att så småningom få uppleva att bli "ett med Gud".

Inte så dumt budskap tycker jag. Även om det låter flummigt och kanske lite hotande.

Det är en av mina uppgifter i detta liv att försöka lära människor att finna sitt sanna jag. Oftast har människor precis som jag på olika sätt "dresserats" att passa in i ett familjesystem som de inte känner sig "bekväma" med.

I mitt fall var det till och med mycket obekvämt men smärtsamt och lärorikt.

Innerst inne är många människor helt annorlunda än de är på "ytan".

Ett tecken på utveckling förutom humanismen är det stora intresset för konst av olika slag.

Till Kotten: Tappa inte modet! Det finns mycket att lära sig av det som har hänt och det är inget "fel" på dig. Fundera och förändra skulle vara mitt råd.

Vänliga hälsningar
runeb

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21352
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 03 mar 2011 11:53

Kan Guds existens vara annat än en subjektivt upplevt självklar sanning?

Kan det bli en truism/tautologi på annat sätt än t.ex. via lämplig definition - där Guds existens ingår från början?

/Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 03 mar 2011 12:20

Hej runeb

Tack själv, intressant läsning. Några kommentarer och tankegångar kring det du skriver.

runeb skrev:Jag tycker att Guds existens är självklar för mig och jag hade kanske en tanke på att jag skulle få fler som tyckte som jag.

Ok, då förstår jag. Att det är självkart för dig bygger ju på hela din kontext och det du upplever som koherent i din världsbild. Det handlar om din logik (så som du uppfattar logik), din känsla, ditt perspektiv. Den klargörelsen var betydelsefull för att ge tråden den substans som den, i mitt tycke, delvis saknade. Det finns nog många som ser på världen på det sätt som du har redovisat här. Det är inte tu tal om det. Att däremot räkna med att få ett entydigt medhåll på ett filosofiforum kanske är för mycket begärt. Troligtvis håller de flesta med dig i delar av det du vill förmedla, men kanske inte hela den bild du presenterar. För övrigt ställer jag mig tveksam till om det i alla lägen har ett så stort värde att alla tycker samma sak? Kan det inte finnas en både intressant och nyttig dynamik i att människor ser saker ur olika perspektiv, bär olika erfarenheter och hanterar situationer på olika vis. Vissa kärnvärden kan nog vara bra att ha gemensamt så som att vi alla bör sträva efter att göra världen så bra som möjligt, vara trevliga, omtänksamma etc, men det kräver nödvändigtvis inte en tro på Gud, även om jag misstänker att det, i vissa fall, kanske underlättar (en del människor kanske måste vara godhjärtade de dicto istället för de re).

runeb skrev:Det var ju ett misstag som jag får acceptera. För den som inte ser det så med de argument jag har gett finns det knappast möjlighet att "bevisa" något för.

Huruvida det är ett misstag eller inte kan diskuteras, men det kan säkert vara både bra, nyttigt och givande ändå. Vad gäller bevisen du talar om samt argumentationen för dessa, är jag benägen att hålla med dig (alltså att bevisföring inte kan hanteras på det sättet).

runeb skrev:Likaså att se Gud som tanken bakom allt. Jag erkänner att det inte är lätt att bara ta till sig sådär.

Det handlar inte om hur lätt eller svårt det är, utan hur rimligt. Antingen väljer vi att ha ett epistemologiskt fundament som vi utgår ifrån när vi bygger upp vår världsbild, eller så skippar vi detta. Utifrån det epistemologiska system som vi till vardags använder oss av för att förstå vår omgivning (empiri, kontext, koherens, intellekt, induktion, deduktion etc) ges det inte någon uppenbar plats för en Gud i den traditionella mening som Gud har presenterats hittills. Om man dock omdefinierar Guds-begreppet till att i princip referera till allt, livet, upplevelse, varat, tanken, världen - ja då finns ju naturligtvis Gud och då är Gud självklar. Men i samma stund har vi gått från en ren och skär ontologisk dennoterad Gud till en semantisk konnoterad Gud.  

runeb skrev:Jag får upp i hjärnan Jesu ord "Den som har öron han höre".

Ja, och de som har hjärna har fantasi.

runeb skrev:Jag vill tillägga att Martinus talar om människans begränsade möjligheter till att använda sin "fria vilja".

Detta går ej att kommentera på ett vettigt sätt utan att fördjupa sig i begreppet fri vilja, vilket har diskuterats i mängder på detta forum. Om detta tvistar de lärde och först när vi kommit fram till vad som egentligen avses med fri vilja, kan jag återkomma till detta.

runeb skrev:Våra liv på jorden styrs av den karma som vi föds med och som beror på hur väl vi har lyckats att uppfylla Guds vilja i föregående liv.

Samma sak här. Omöjligt att kommentera eftersom hela den meningen bygger på begrepp som, minst sagt, inte är fullt ut vedertagna eller säkerställda vad avser dess giltighet.

runeb skrev:Varje liv har ett syfte och en plan. Speciellt för de människor som är långt utvecklade i förmågan till kärlek. Martinus kallar det "humanism".

Det enda syftet med livet som kan säkerställas genom vanlig logik och empiri är syftet för egen del (dvs om man själv upplever sitt liv som meningsfullt) samt syftet för andra (dvs om andra upplever det meningsfullt att man existerar). Men skulle även kunna tala om en viss funktionalitet, dvs att jag, som en del av det ekologiska systemet har en viss funktion. Det är dock inte nödvändigt så av den enkla anledningen att den inte behöver finnas någon mening med det ekologiska systemet som sådant.

runeb skrev:Martinus är väldigt tydlig på att alla kommer att så småningom få uppleva att bli "ett med Gud".

Det är mycket möjligt att Martinus påstår detta. Det finns säkert de som påstår något annat.

runeb skrev:Inte så dumt budskap tycker jag. Även om det låter flummigt och kanske lite hotande.

Visst, även fabler kan ha intressanta sensmoraler och mycket att lära.

runeb skrev:Det är en av mina uppgifter i detta liv att försöka lära människor att finna sitt sanna jag. Oftast har människor precis som jag på olika sätt "dresserats" att passa in i ett familjesystem som de inte känner sig "bekväma" med.

Det låter som en stor uppgift och det finns inte mycket att säga om det, mer än att du har att göra.

runeb skrev:Innerst inne är många människor helt annorlunda än de är på "ytan".

Att människor har ett känsloliv, tankar och idéer som de inte ger uttryck för är säkert korrekt. Att det skulle ha en direkt koppling till gudstro (eller rättare sagt Guds existens) är mindre troligt.

runeb skrev:Ett tecken på utveckling förutom humanismen är det stora intresset för konst av olika slag.

Säkert!

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Inläggav Lill-Leif » 03 mar 2011 14:22

runeb skrev:Jag har slutat att finna mig i att människor analyserar mina beteenden utifrån sina egna idéer eller åsikter och talar om för mig hur min verklighet ser ut. Utan att i stället fråga mig om hur min verklighet ser ut.


runeb skrev:Oftast har människor precis som jag på olika sätt "dresserats" att passa in i ett familjesystem som de inte känner sig "bekväma" med.


Hjälp mig lite på traven här, men generaliserade du just inte hur människor "oftast" inte känner sig bekväma i något slags familjesystem? Då utgår du ju just från dina egna idéer och åsikter/erfarenheter istället för att fråga dem. Det jag tror upplevs som en bit trubbigt i din argumentation att du i såpass hög grad utgår från dig själv för att sedan bli upprörd över att någon annan gör likadant?

runeb
Avslutat konto
Inlägg: 60
Blev medlem: 24 feb 2011 13:04
Ort: rune b nilsson
Kontakt:

Inläggav runeb » 03 mar 2011 15:15

Hej Lill-Leif!
Du har helt rätt. Jag borde ha skrivit "ofta" i stället för "oftast".
Jag gick i grupp terapi och där träffade jag ju på det ofta. Det var väl ett hundratal tillsammans.
Fast jag talade ju inte om för dom hur jag upplevde deras "programmering".

Hälsningar
runeb

runeb
Avslutat konto
Inlägg: 60
Blev medlem: 24 feb 2011 13:04
Ort: rune b nilsson
Kontakt:

Inläggav runeb » 23 mar 2011 07:47

Jag lämnar forumet

All lycka till er!
runeb

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Inläggav Rorschach » 23 mar 2011 10:53

runeb skrev:Jag lämnar forumet

All lycka till er!
runeb


Tråkigt att du lämnar forumet och tack för trevliga texter.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster