Inläggav freddemalte » 25 apr 2012 10:56
cawi . . . Excusez mon français i det du nämnder om fraseringen jämt med citat-ordflödet, given utifrån ett visst perspektiv så tydlig men ändå outgrundlig har genom det flesta tankar dryftats en tydlighet som ej låter sig frammanas i vardagligt ljus utan ansträngning av vad intellekt och känsla kan förmana Givet en del av det som så lätt tas för givet i den stund vi tallar det språk som alla andra utan vidare förkastar ovetande i vilket dystopiskt och nihilistiskt synsätt som tydligast visar den mest grundläggande tanke Vilket alla säger (utan någon särkskild ordning eller temopökning) Nous avons tous notre image Således kan en tanke och viddraget från det inre i sig löpa längre än de väggar som vi ser där det sedda inte bara hörs utifrån utan även tas med i begripligheten av det solitärt gripbara dränkt i en fröjdens palimpsest Däri är stillheten bakbunden, rörelsen förmäten, sanden bortsköljd i förmån, till förmån för det innerst mest begripliga men otillämpliga Fastnaglade erfarenheter av kulturyttringarnas paradoxer humm . . och förmåner, förmånligheter och förmaningar Levandegjort sett från, inte bara den andre och de andra som ett kollektiv av klichéer som tagits in långsamt, malts ner till oigenkännlighet för att efteråt levandegöras i ett crescendo av hymner lika starka som de krafter som håller den mest avlägsna och väldiga galax lika hårt hållen som den minsta av alla pariklar Symmetrisk spegel, så tydligt som vår barndom sover inom oss För all del, kanske inte allt är ämnat att förstås vid sådan bild i vilken vi tar till oss andra fenomen, i vardagen inlindat i enkelheter Det mest intressanta (i dialogen med sig själv) torde då vara huruvida nonsens ger sens i sin rätta kontext, eller allena huruvida tolkningen av det så uppenbart randomiserade ger tolkningsföreträde hos den som tror sig veta mer, ger en bild Je répéterai: Nous avons tous notre image som lockar in denne i överhöghet till den grad att kollaps sker av egenvikt
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.