Antic skrev:Det enda man behöver är empati, kärlek till sina medmänniskor, djur och natur. Något annat behövs inte för att hoppa över att göra onda gärningar.
Det är när människan saknar empati som det blir riktigt farligt, som i fallet psykopat där personer har en psykisk störning som gör att de inte kan känna empati med sina medmänniskor men i övrigt är lika normala som du och jag.
Empati, moral och självgranskning är spärrarna som skall hindra oss att begå ont och har föga med enbart förnuft att göra där enbart förnuft lika gärna kan betyda att lämna någon i sticket för att rädda sig själv.
Finns det människor som aldrig någonsin i någon situation kan känna empati med en annan levande varelse?
Finns det människor som alltid är empatiska och aldrig någonsin skulle kunna t.ex. hämnas mot någon annan genom sarkasm eller vass ironi för att såra den man retat sig på?
Jag vet att jag sagt och gjort saker för att såra, psykiskt-emotionellt plåga eller såra någon annan utan annat syfte än att just såra, ofta med en känsla av s.k. rättmätig vrede i sinnet och för att ge igen. Det har väl alla gjort - och gör i situationer där någon annan sårat en eller gjort något som verkligen irriterar en.
Det är ju inte så att antingen är man psykopat eller Jesus. Om det nu är onda handlingar att avsiktligt såra eller tillfoga någon annan smärta, är det väl något de flesta kan begå, inte hela tiden men när det hettar till.
Men i de fall där man känner att man står inför ett val och inte agerar ohejdbart snabbt och instinktivt, kan man välja att göra det onda i ovan angiven mening eller - förlåta. Människan kan välja i egenskap av människa, i egenskap av djur följer vi instinkten.
/Algotezza