Vertumnus skrev:xion skrev:Vertumnus skrev:
Kanske kan man se det så att tid och rum i själva verket är egenskaper hos materien. Gravitationen som ju utgår från materien skapar ,det vet vi,en slags topologisk struktur hos rymden som gör varje punkt unik. Man kan på så vis se det som att rymden spänns upp över gravitationen.
Det vi mäter med tid är förändring, med klockan skapar vi en norm som transcenderar all annan förändring. Är det nu så att rummet uppstår ur materien och att materia och rum befinner sig i ständig rörelse och förvandling så skulle vi kunna dra slutsatsen att tiden är en egenskap hos materien och därmed också hos rummet
Någon sådan slutsats ser jag inte att man kan dra.
Tiden är ingen egenskap hos vare sig materien eller rummet.
Tiden är enbart en kvantifiering av förändringar hos dessa vad gäller hastighet och varaktighet.
Rum, tid och materia av olika typer samt ekvivalensen energi är vad universum består av, allt detta befinner sig sedan begynnelsen i oavbruten förvandlig, i fritt fall. Du säger att tiden enbart är en kvantifiering av förändringar vad gäller hastighet och varaktighet. Så vad är det då som bestämmer denna hastighet, varför sker inte allt med kausalitetshastigheten? Kan det vara så att tiden som del av universum och som egenskap hos materien i själva verket utgör en barriär eller broms mot förändringar? Utan denna tröghet hos det skapade hade avstånd saknat innebörd och universum hade försvunnet i samma ögonblick som det skapades.
Varför materien beter sig som den gör är ingen filosofisk fråga.
Det handlar mera om fysik och relativitetsteori. krökta rummet och sådana frågor som en filosof sällan har kunskapstäckning för.
En fysiker kanske skulle ha bättre möjligheter att räta ut sådana frågetecken.