Ras

[holoteist]

Enligt min uppfattning, vad den nu är värd så finns det fyra aspekter till "ras/etnicitet":

1. Den synliga
Att vi ser olika ut. Detta är den mest självklara och kanske mest kraftfulla faktorn. Småbarn är bland annat kända för att vara väldigt uttalade gällande fysiska karaktärsdrag.

2. Den "kulturella"
Traditioner, rasspecifika preferenser

3. Den kulinariska
Matkultur. Hur många afrikanska vegetarianer har ni träffat?

4. Den emotionella
Raserna och etniciteterna har olika känslouppsättningar.

5. Nån?

Kalla mig rasist, men jag tror det ovanstående faktiskt stämmer.

[Anders]

Om vi sen vidgar detta till "främlingsfientlighet" så blir det hela begripligt. Väldigt få bryr sig i om någon har den och den rasen, könet eller vad det nu kan vara. Det man bryr sig i är om man personligen berörs av att någon annan kommer, att sannolikheten för att ens egen säkerhet eller trygghet skulle påverkas. Och i trygghet finns för många att man känner igen sig i de kulturella mönster som gäller. För de allra flesta är den andra personens utseende egalt, mer än som någon slags kuriosa eller irritationsmoment, i alla fall fruktansvärt minor relativt hur man bedömer den egna situationen.

[Zokrates]

I en egentlig mening så finns det bara en människoras, människa. Det finns både genetiska och kulturella skillnader,
men variationerna är alla likväl bara en definition på människan.

Jag föredrar att istället använda god respektive dålig kultur. Att sitta och bara tänka på sig själv, sina egna barn,
släktingar, sin egen klan gick kanske an när människor levde i mindre utsatta grupper, idag är samma beteende
extremt skadligt om de som sysslar med det samtidigt befinner sig i en maktposition där deras avgöranden
inverkar menligt på ett flertal andra människors liv och hälsa. Varifrån eller vilken kultur de då har är av mindre
betydelse än det faktum att de tänker både kortsiktigt och egoiskt, de är verkligen skitmänniskor.

[freddemalte]

[...]Kalla mig rasist, men jag tror det ovanstående faktiskt stämmer.

Hej holoteist

Att notera skillnader mellan olika människor vad avser såväl utseende som sätt att leva är ej rasism - det är enbart ett konstaterande. Rasism (i vårt moderna språkbruk) är att, (implicit eller explicit, direkt eller indirekt) agera som eller anse att man ska behandla människor olika samt ser ner på vissa, eller värderar människor olika i kraft av dessa skillnader så som t ex slaveriet, apartheidsystemet som rådde i Sydafrika eller det tidiga 1900-talets Mississippi i USA med Ku Klux Klan i spetsen - vilka delvis är aktiva än idag, men dock i betydlig mindre skala. Alltså en helt annan sak.

Förr refererade rasismen även till fenomenet att man mer aktivt jämförde, mätte och till och med dödade människor i kraft av specifika skillnader och särdrag i dess fenotyp - genotypen hade man inte lika bra koll på då. Detta kallas rashygien och hölls aktivt under t ex Andra världskriget genom den positiva och negative eugeniken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Rashygien

Att kategorisera och dela upp olika fenomen i vår tillvaro är en funktion som antagligen är kopplad till överlevnad, men som i vissa sammanhang glider över till att istället fungera som fördomar, och grund för utstötning, hat och missriktat missnöje. Medicinen mot detta är upplysning, kunskap, kärlek och ett välmående samhälle där vi värnar om varandra och tar tillvara våra olikheter, förmågor och jobbar med att i den mån det är möjligt acceptera avvikelser och skillnader så länge de ej skadar andra. Vi har det i oss - att bygga upp grupperingar - sen spelar det egentligen ingen roll vad det rör sig om. Det gjordes någon psykologistudie (som jag ej, tyvärr kan hitta nu) där interner på ett fängelse i USA fick blå respektive orangea kläder. Det dröjde inte länge tills de blå var i en grupp och de orangea i en annan. Vanligast i USA är annars att färgade håller ihop och vita håller ihop var för sig. Detta handlar antagligen om att säkerställa ett visst form av skydd och familjekänsla - men också om tämligen avancerade neurofysiologiska, psykologiska och psykosociala mekanismer kopplat till kulturarv, utseende, beteende och mycket annat. Vi kan se liknande tendenser när det handlar om fotbollssupporters - som rent fysiskt ser tämligen lika ut och även beter sig lika, har samma kulturarv etc - men har fokuserat på olika fotbollslag. Samma fenomen ser vi hos olika religiösa grupper - som kanske fokuserar på någon skillnad i tolkning av den religiösa skriften - för att i kraft av detta skapa motsättningar och grupperingar. Den i vårt samhälle, i modern tid, mest omdebatterade grupperingsuppdelingen är den mellan könen, som till viss del antagligen är fiktiv, viss del reell. Detta är alltså inte ett fenomen som enbart är kopplat till hur man ser ut eller var man kommer ifrån - utan något som är en del av vårt sätt att tolka situationer och agera socialt. Vår gemensamma uppgift blir därför att ständigt ha koll på att det inte tar sig negativa uttryck utan att man istället gör något positivt av faktumet att vi alla är olika.

I vissa sammanhang är det nödvändigt att på olika sätt dela upp människor efter t ex ålder, längd, ursprung, kunskap, etc och när så sker är det viktigt att det kan motiveras moraliskt, praktiskt och känslomässigt på ett sådant sätt att det inte utgör diskriminering. Således har vi t ex åldersgränser för vissa aktiviteter i samhället, sjukhuset måste veta ens genetiska ursprung vid t ex blodgivning eller mottagande av blod, vi har längd- och viktgränser på nöjesparker och uppdelning av ålder i skolklasser eller kunskapsnivåer för att komma in på olika kurser på Universitetet. Balansgången mellan motiverad särbehandling och diskriminering samt rasism kan ibland antagligen vara svår att tolka och tyda. Men det är vår gemensamma uppgift och vårt gemensamma ansvar - även här - att ha förnuft nog att inse skillnaden. En öppen och ärlig dialog, som ej spårar ur, är en viktig ingrediens i detta.