Tripartiell modell av viljan

[Sceptisk]

Enligt denna tripartiella modell av människan så har människan tre aspekter, den naturliga, den kulturella och den rationella. Utvecklingen från naturlig till rationell kallas här för "andlig" eller "själslig" utveckling. Så i denna text betyder ande/själ inte samma sak som en 'odödlig själ' eller är begränsat till att man yttrar insiktsfulla citat, är konstnärlig eller musikalisk - utan betyder att man utvecklas rationellt.

Den naturliga människan är precis som naturen själv helt och hållet deterministisk, hon är bunden till orsak och verkan och kan inte se sammanhanget hon befinner sig i. Hon är historielös då hon är så mycket en del av historien och detta för att hon inte har uppnått den kulturella nivån av att befinna sig i ett kulturellt sammanhang. Den naturliga människan är en kedja av obrutna biologiska processer som av nödvändighet leder till olika slutmål såsom hunger, köld, mättnad, ålder, död. Natur betyder "född" dvs det som är "fött" av de biologiska och fysiska deterministiska processerna.

Den kulturella människan har en begynnande frihet och har en större handlingsfrihet, friheten i att vara en social varelse men är ändå socialt begränsad och har inte något eget tankeliv och är därför att betrakta som socialt predeterminerad. Exempel kan vara sonen eller dottern som ges en yrkesroll för att det är ett yrke som gått i arv i generationer. Den kulturella människan klarar inte av att ta egna beslut i frågor som ligger ovanför den kulturella/sociala sfären, sådana frågor lämnar denne över åt andra/äldre. Den kulturella människan kan kontrollera sina drifter (och väljer ibland att inte kontrollera dem) men är förutbestämd till sitt sociala öde. Om den kulturella människan inte uppnår rationell nivå så kommer hon att slutföra detta öde oavsett hur hon mår och känner.

Den rationella människan har den största friheten då denne har uppnått ett eget tankeliv, kan själv resonera och ta egna beslut. Friheten hos den rationella människan är att kunna se var saker leder och ta ett beslut innan någon rörelse mot målet initierats. Den rationella nivån tar mest tid att utveckla men när man har uppnått den nivån så kan man ta beslut på kortast tid. Man behöver inte längre leva sig igenom varje händelse för att förstå var saker leder någonstans. En person som befinner sig på den här nivån kan se att ett visst agerande kommer att oavlåtligen ha sin egen naturliga form och slutmål och kan därför välja vad som är bäst att göra i given situation.

Jämfört mot den naturliga människan som är på djurets nivå och har ingen eller ytterst liten kontroll över sina drifter. Det skulle aldrig falla denne in att göra saker som den kulturella människan skulle göra, så som att vilja göra sin familj glad, intressera sig för vad andra tycker, eller lära sig något yrke. Det ligger bortom den naturliga människans begreppsförmåga. Den kulturella människan är också underställd och i stort omedveten om den rationella människans sfär. Den kulturella människan kan beundra den rationella människan som kan ta egna beslut men kan inte sätta fingret på vad det är som gör att den rationella människan vågar ta de beslut denne gör och förstår sällan också varför den rationella människan tar de beslut han eller hon gör.

Då tänkande inte är blixtsnabbt så får man nog erkänna att även tänkande involverar en materiell process och är därför även den bunden till naturens ordning, men den rationella människan behöver inte gå igenom hela händelseförloppet själv för att förstå vad saker och ting har för öde. Så den rationella människan kan uppfattas som svår och butter av de som befinner sig på de undre nivåerna som inte förstår varför inte den rationella människan är glad över samma saker som de gläds över.

Viljan kan därför uppfattas som inte vara av ett enda slag utan ha att göra med en människas själsliga mognad. Viljans frihet borde alltså därför också vara av åtminstone tre olika slag. Den naturliga viljan, att tillfredställa sina behov och begär. Den kulturella viljan, att uppnå social tillfredställelse och slutligen den rationella viljan som strävar efter att uppnå det som är logiskt och förnuftigt. När man betraktar viljan på detta sätt så får man komma ihåg att viljan inte är ett föremål eller objekt som går att plocka upp och lägga i en vågskål, utan en medveten rörelse mot ett mål. Viljans frihet bör alltså förstås i fråga av vad den rör sig mot och måste därför betraktas utifrån personens egen mognad.

Q&A:

- Varför skulle människan ha tre mognadsnivåer?
- Dessa mognadsnivåer är abstrakta och teoretiska och avsiktligt skarpa i konturerna för att lättare styra tanken till ett formellt betraktelsesätt av problemet med vilja. Det är inte avsett att innebära att dessa tre typer existerar i världen, i realiteten är varje person en blandning av dessa tre olika typer. Det är få som är antingen eller.
- Men skulle inte det innebära att människor saknar integritet?
- Integritet uppnås endast hos den helt rationella människan och är slutmålet för all själslig mognad och det är få som uppnår en sådan nivå av andlighet.

- Påstår du att människan saknar fri vilja?
- Än så länge så väntar vi alla med spänning på en tillfredställande definition av "fri vilja". Vad jag menar är att människan har "friheter" och att vissa har större frihet än andra beroende på deras mognadsgrad och andliga utveckling. Frihet är relativt och existerar inte som något absolut.

- Varför kallar du det för "andlig mognad/utveckling"?
- För att vi traditionellt brukar benämna vårt eget inre liv för "andlighet". "Andlig" inbegriper så mycket mer än endast de biologiska processerna som är involverade. Det är ett mer respektfullt uttryck att säga "ande" eller "själ" eftersom man då inte reducerar ner en människa till atomer utan visar hänsyn till en person med en egen vilja.

- Vad har rationalitet med vilja att göra?
- Människan har behov att uppnå olika saker och vilja handlar alltid om att uppnå ett mål, rationalitet är det mest effektiva sättet att uppnå mål på.

- Om frihet inte är något absolut utan något relativt, innebär inte det determinism?
- Talar man om målsättningar så spelar frihet och determinism inte någon större roll i sammanhanget. Den relevanta frågan är hur man ska göra för att uppnå sin målsättning och vad som är den effektivaste strategin för detta. Viljan är inte något mystiskt bihang som gör lite som den vill (även om den verkar bli betraktad så av filosofin) utan är det som gör att vi kan uppnå de mål vi företar oss, oavsett om dessa mål räknas som blind nödvändighet i fråga om att tvingas äta för att överleva, eller förhoppningsfullt risktagande som i att satsa pengar på en lottorad eller spralligt risktagande i att dyka i havet från en hög klippavsats eller ett noga övervägt och rationellt val som till exempel att välja att spela ett specifikt schackdrag.
- Så hur skulle du definiera vilja?
- Som en yttring av en förening i tanke och kropp, alltså en medveten rörelse, till att uppnå ett uppsatt mål.

- Men kan inte människan välja att vara irrationell?
- En människa kan bara förneka sådant hon inte förstår och kan därför inte förneka sig själv om hon inte redan vore irrationell men då skulle hon inte kunna välja något annat. Få är dock helt rationella eller helt irrationella, de flesta finns någonstans i mitten men klart är att irrationalitet är vanligare än rationalitet men detta kan ocksp vara en kunskapsbegränsning.

- Så du menar att det i princip är människans kunskapsnivå som bestämmer hur fri hennes vilja är?
- Ja men inte på ett symmetriskt vis. Det går inte att förutspå en vilje-yttring i förhållande till kunskapsmängd. En sak kan jag veta väldigt lite om men vilja väldigt mycket, något annat kan jag veta väldigt mycket om men inte vilja alls. Samtidigt kan jag vilja något annat just för att jag vet så mycket om det, men inte vilja något annat trots att jag inte vet mycket om det alls - men kravet är ändå att jag måste åtminstone kunna tänka mig det för att kunna vilja det. Så det finns ett assymetriskt, eller kanske hellre ett indeterministiskt förhållande mellan kunskap och vilja. Dessutom så har vi förhållandet mellan den naturliga, den den kulturella och den rationella aspekten av människan och detta gör att oförutsägbarheten ökar dramatiskt vilket jag tror ger upphov till en illusion av att ha en helt och hållet fri vilja.

[holoteist]

Mycket välskrivet. Jag återkommer senare med svar.