I boken "Filsofiska frågor - Äventyr i tankens värld; Utbildningsradion AB" skriver Staffan Carlshamre i ett avsnitt "det finns till och med filosofer som specialiserat sig på sportens, sexualitetens eller filmens filosofi" Vilka filosofer som har specialiserat sig på sport har jag ingen aning om, men skulle gärna det veta, någon som vet? Vad gäller sexualitet förmodar jag att Carlshamre tänker särskilt på filosoferna Freud, Lacan och Foucault och Bergson, Barthes och Deleuze vad gäller film.
På ett annat ställe säger Carlshamre att "Under filosofins historia har frågor både kommit till och fallit ifrån - och frågor som fortfarande låter likadant kanske nu betyder något annat än när de först formulerades"
Frågor som kommit till inom filosofin upplever jag att vi har de fyra strömningarna att tacka; existentialismen (Bergson, Heidegger, Jaspers, Camus, Gadamer, Sartre, Beauvoir, Ricoeur, Merleau-Ponty, Lévinas, Arendt, Löwith, Jonas, Buber etc.) Frankfurtskolan (Adorno, Marcuse, Horkheimer, Löwenthal, Benjamin, Habermas, Apel etc.) poststrukturalismen/postmodernismen (Barthes, Foucault, Derrida, Lacan, Lévi-Strauss, Deleuze, Bataille, Bourdieu etc.)
semiotiken/semiologin/narratologin (Saussure, Pierce, Kristeva, Greimas, Propp, Jacobson, Bremond etc.)
Liksom allting ryms på kultursidorna nuförtiden som en djupanalys av Terminatortrilogin, tycks allting kunnas rymma inom filosofin idag. Jag vet inte om vidgningen av filosofin beror på att filosofer blivit öppnare för vad som kan göras föremål för filosofi eller kan det bero på att de nyare filosoferna tvingats hitta nya nischer för att överhuvudtaget kunna leva som filosofer. Hitta nya svar på de gamla filosofiska frågorna är väl ganska svårt? Då är det väl lättare att filosofera om saker som ingen filosoferat om förut.
Jag är medveten om att jag kanske blundat för andra filosofiska strömningars bidrag till filosofin? Någon som kan få mig att intressera mig för andra filosofer och andra strömningar än de jag räknat upp? Någon som tycker att någon speciell strömning eller filosof förtjänar uppmärksamhet?
Till sist någon som känner till några bra hemsidor på internet om Deleuze, Bataille eller Barthes? (vilka jag för tillfället intresserar mig för) Kan deras verk finnas elektroniskt må tro eftersom deras verk är svårt att få tag i på bibliotek eller på marknaden?
/Warum
Frågor om filosofiska frågor
Moderator: Moderatorgruppen
Råkar känna till en idrottsfilosof vid namn Claudio Tamburrini, han förespråkar bl a fri dopning och uppluckring av könsseparationen, läs mer på: http://www.friktion.se/67/c.html
I ett gammalt nummer av "Bleck" förklarar han också varför långdistans är intressantare än sprinterlopp...
ligger nog något i det, tyvärr. Själv finner jag de "gymnasiala" frågorna de mest intressanta, å andra sidan ser jag mig inte som filosof.
tycker ickevästerländska filosofiska traditioner borde uppmärksammas på ett helt annat sätt än de gör idag, upplever vår tradition som eurocentrisk (funderar på att öppna en tråd om det, vi får se...förövrigt verkar denna bok intressant, någon som läst den: http://www.amazon.com/exec/obidos/tg/de ... s&n=507846)
Var skulle du placera in frågor som rör förhållandet kropp-sinne, oerhört intressant och viktigt ämne, inte minst i dessa "fängelse kontra sluten psykiatri" -dagar?
I ett gammalt nummer av "Bleck" förklarar han också varför långdistans är intressantare än sprinterlopp...
Hitta nya svar på de gamla filosofiska frågorna är väl ganska svårt? Då är det väl lättare att filosofera om saker som ingen filosoferat om förut.
ligger nog något i det, tyvärr. Själv finner jag de "gymnasiala" frågorna de mest intressanta, å andra sidan ser jag mig inte som filosof.
Någon som tycker att någon speciell strömning eller filosof förtjänar uppmärksamhet?
tycker ickevästerländska filosofiska traditioner borde uppmärksammas på ett helt annat sätt än de gör idag, upplever vår tradition som eurocentrisk (funderar på att öppna en tråd om det, vi får se...förövrigt verkar denna bok intressant, någon som läst den: http://www.amazon.com/exec/obidos/tg/de ... s&n=507846)
Var skulle du placera in frågor som rör förhållandet kropp-sinne, oerhört intressant och viktigt ämne, inte minst i dessa "fängelse kontra sluten psykiatri" -dagar?
-
Warum
Intressant artikel du tipsade mig om, och framför allt fick jag namnet på en sportfilosof som jag önskade. Då kan jag söka vidare; filosofer har alltid kollegor inom samma fack, ska ta reda på vilka Tamburrinis medfilosofer är.
Du har rätt att österlandets visdom har många viktiga aspekter som inte uppmärksammas tillräckligt. Jag fascineras av yoga, buddhism och asiaters förmåga till stoiskt lugn och fredliga sinnelag och positiva livssyn.
Jag tycker dock att existentialismen har många beröringspunkter med de östasiatiska länderrna. Heideggers språkbruk påminner mycket om de meditativa elementen inom österländsk filosofi, Schopenhauers koppling till buddhismen är ju också känd. Bergsons analys av skrattet kan leda fram till den österländska inställningen som rymmer både det appolloniska och dionysiska attityden till livet, vilket kom mig att tänka på Nietzsche en annan existentialist.
Kropp-sinne (kropp-själ; antar jag) Merleau-Ponty behandlar ju mycket kroppen dubbelnatur och i viss mån Foucault med makt/kunskap-relationen överfört på kroppen som verkningfält och ännu mer Bordieu med habitus, slutligen också Gadamer som i sin bok "Den gåtfulla hälsan" behandlar kroppen ur patientens, läkarens och människans perspektiv. Patienten är sin kropp och har därför tolkningsföreträde jämte läkaren, som dock genom sin tolkningsförmåga sprungen ur sitt yrkeskunnande har en viktig del i omvårdnadskommunikation. Människans insikt över att kroppen är lika svårtolkad som någonting annat, och därför så problematisk för det är ju människan som har ansvar för dess hälsa eller ohälsa. Kroppens tillstånd inverkar på själens tillstånd som sammantaget inverkar på hela livets tillstånd. Denna aspekt tar Gadamer också upp.
Adler-Karlsson menar att i våra dagar när vår yttre frihet blir mindre och mindre p.g.a. att vi stänger in oss i städer, i kommunikationsmedel, i en allt mer sjukare miljö och fullare miljö, så menar han att varje individ måste lära sig drömma, fantisera eller meditera, särskilt som vi verkligen inte kan få det vi vill. 6 miljarder människor på jorden blir ett himla väsen, det tar på krafterna och här måste nutidsmänniskan hitta en överlevnadsstrategi. Asiaterna vet redan mycket om konsten att leva på en minimal yta med miljoner andra.
Du har rätt att österlandets visdom har många viktiga aspekter som inte uppmärksammas tillräckligt. Jag fascineras av yoga, buddhism och asiaters förmåga till stoiskt lugn och fredliga sinnelag och positiva livssyn.
Jag tycker dock att existentialismen har många beröringspunkter med de östasiatiska länderrna. Heideggers språkbruk påminner mycket om de meditativa elementen inom österländsk filosofi, Schopenhauers koppling till buddhismen är ju också känd. Bergsons analys av skrattet kan leda fram till den österländska inställningen som rymmer både det appolloniska och dionysiska attityden till livet, vilket kom mig att tänka på Nietzsche en annan existentialist.
Kropp-sinne (kropp-själ; antar jag) Merleau-Ponty behandlar ju mycket kroppen dubbelnatur och i viss mån Foucault med makt/kunskap-relationen överfört på kroppen som verkningfält och ännu mer Bordieu med habitus, slutligen också Gadamer som i sin bok "Den gåtfulla hälsan" behandlar kroppen ur patientens, läkarens och människans perspektiv. Patienten är sin kropp och har därför tolkningsföreträde jämte läkaren, som dock genom sin tolkningsförmåga sprungen ur sitt yrkeskunnande har en viktig del i omvårdnadskommunikation. Människans insikt över att kroppen är lika svårtolkad som någonting annat, och därför så problematisk för det är ju människan som har ansvar för dess hälsa eller ohälsa. Kroppens tillstånd inverkar på själens tillstånd som sammantaget inverkar på hela livets tillstånd. Denna aspekt tar Gadamer också upp.
Adler-Karlsson menar att i våra dagar när vår yttre frihet blir mindre och mindre p.g.a. att vi stänger in oss i städer, i kommunikationsmedel, i en allt mer sjukare miljö och fullare miljö, så menar han att varje individ måste lära sig drömma, fantisera eller meditera, särskilt som vi verkligen inte kan få det vi vill. 6 miljarder människor på jorden blir ett himla väsen, det tar på krafterna och här måste nutidsmänniskan hitta en överlevnadsstrategi. Asiaterna vet redan mycket om konsten att leva på en minimal yta med miljoner andra.
skall kolla upp Gadamer och "den gåtfulla hälsan", verkar intressant (arbetar själv en del inom sjukvården), tänkte annars mer på teorier om hur information överförs från sinnet till kroppen och tvärtom.
Och visst finns beröringspunkter mellan västerländsk och österländsk filosofi, det håller jag med dig om.
Och visst finns beröringspunkter mellan västerländsk och österländsk filosofi, det håller jag med dig om.
-
Warum
Jag kan rekommendera "Den gåtfulla hälsan" av Gadamer finns på svenska på Dualis Förlag. Eftersom jag inte visste att man kunde filosofera över hälsa, innan jag läste boken, så har denna bok blivit en favorit för mig och perspektivvidgare.
Hälsan är fascinerande eftersom den kan ses både naturvetenskapligt och humanvetenskapligt. Hälsoområdet är väl ett av få områden som naturvetare och humanvetare kommer överens eller erkänner den andres perspektiv. Man talar både om medicinsk kunskap som terapeutisk, kommunikativ kunskap inom hälsovetenskapen.
Jag kan skicka dig en fil om "Fysik och häls" som jag skrivit och som förenar de båda perspektiven, natur och kultur.
Jesus kanske inte räknas som en österländsk tänkare, han är i alla fall österländsk till viss del, det måste han ju vara eftersom han levde i Mellanöstern.
Jag erkänner att jag vet för lite om österländsk filosofi. Däremot vet jag att inom läkarvetenskapen så är österländsk medicin på frammarsch och därför också det tänkande som hör till den.
Yoga, akupunktur, meditation, massage etc är behandlingsmetoder eller hälsotips man kan få från sin doktor mot stress etc.
Jag har läst pyttelite österländsk filosofi ett problem som uppstår är att man översätter till sin västerländska förståelsehorisont. Nirvana blir "autenticitet". Språket är också ett hinder i sig. Hur många kan kinesiska, japanska, hindi, sanskrit etc. ? Det är en hel vetenskap transkription och översättningar från dessa språk till västerländska språk.
Eftersom man spår Kina och Indien bli världens kommande stormakter till och med USA kommer te sig smått så kommer väl österländsk kultur spridas mer än vad det gör.
Hälsan är fascinerande eftersom den kan ses både naturvetenskapligt och humanvetenskapligt. Hälsoområdet är väl ett av få områden som naturvetare och humanvetare kommer överens eller erkänner den andres perspektiv. Man talar både om medicinsk kunskap som terapeutisk, kommunikativ kunskap inom hälsovetenskapen.
Jag kan skicka dig en fil om "Fysik och häls" som jag skrivit och som förenar de båda perspektiven, natur och kultur.
Jesus kanske inte räknas som en österländsk tänkare, han är i alla fall österländsk till viss del, det måste han ju vara eftersom han levde i Mellanöstern.
Jag erkänner att jag vet för lite om österländsk filosofi. Däremot vet jag att inom läkarvetenskapen så är österländsk medicin på frammarsch och därför också det tänkande som hör till den.
Yoga, akupunktur, meditation, massage etc är behandlingsmetoder eller hälsotips man kan få från sin doktor mot stress etc.
Jag har läst pyttelite österländsk filosofi ett problem som uppstår är att man översätter till sin västerländska förståelsehorisont. Nirvana blir "autenticitet". Språket är också ett hinder i sig. Hur många kan kinesiska, japanska, hindi, sanskrit etc. ? Det är en hel vetenskap transkription och översättningar från dessa språk till västerländska språk.
Eftersom man spår Kina och Indien bli världens kommande stormakter till och med USA kommer te sig smått så kommer väl österländsk kultur spridas mer än vad det gör.
Hälsans filosofi är ju en av grunderna i filosofin. Grekernas filosofi utgick ju i från helheten det gällde att balansera hälsa, dygder mm, "Sofrosyne". Och det var ju inte bara Hippokrates som skrev om hälsan och balansen mellan de fyra kroppsvätskorna utan även filosofer som ville bryta mot det traditionella tänkandet och samhället. Platon bröt ju i mot den demokratiska tanken när han skrev staten ( vad ändanmålet med texten var tänker jag inte spekulera i) I stället för att medborgaren skulle nå balans och vara dygdig för att just kunna vara den "fria medborgaren" så talar han om individens hälsa i staten för att kunna få t.ex. en maximal väktarklass. Där gäller en helt annan hälsa och självteknologi vars balans skall stå i analogi med den fungerande staten. Statens hälsa är individens hälsa och vise versa.
Aristoteles filosofi är också en hälsans filosofi. Kant har ju skrivit om hälsan. Detta är alltså inget nytt utan är förbundet med den tidigaste metafysiken.
Mycket av dagens filosofi, vilken i sverige till största delen är analytisk har glömt att utgångspunkten för filosofin är människan så som just människa. Människan så som just i-världen-varo. Man har även glömt Kants kopernikanska vändning (vilket snarare är en återgång till det grekiska ursprunget) där det männskliga perpektivet blir det som ställs i fokus just genom att vara det som fokuserar. Världen utan människan är ingen värld för oss.
Det är kul att någon läst Gadamers den gåtfulla hälsan i stället för t.ex. tännsjös vårdetik vilket verkar vara normen. I stället för en utilitaristisk vårdetik så kanske det är dags att komma med ett hermeneutiskt/fenomenologiskt alternativ.
Aristoteles filosofi är också en hälsans filosofi. Kant har ju skrivit om hälsan. Detta är alltså inget nytt utan är förbundet med den tidigaste metafysiken.
Mycket av dagens filosofi, vilken i sverige till största delen är analytisk har glömt att utgångspunkten för filosofin är människan så som just människa. Människan så som just i-världen-varo. Man har även glömt Kants kopernikanska vändning (vilket snarare är en återgång till det grekiska ursprunget) där det männskliga perpektivet blir det som ställs i fokus just genom att vara det som fokuserar. Världen utan människan är ingen värld för oss.
Det är kul att någon läst Gadamers den gåtfulla hälsan i stället för t.ex. tännsjös vårdetik vilket verkar vara normen. I stället för en utilitaristisk vårdetik så kanske det är dags att komma med ett hermeneutiskt/fenomenologiskt alternativ.
-
Warum
Gadamer hänvisar nästan hela tiden till antik filosofi i "Den gåtfulla hälsan". Nu förstår jag lite bättre varför.
Har Kant ägnat något fullständigt verk åt hälsan, eller nämner han bara hälsan i något av sina verk, som ett mindre inslag?
I vårdutbildningar både praktisk och filosofisk är Tännsjös bok ofta referenslitteratur, men likaså Gadamers bok. Inom vårdsektorn har Gadamer åtminstone etablerats och godtagits som en viktig källa. Jag har surfat runt på ganska många kurssidor så det är den uppfattningen jag har.
Jag anser mig inte vara extremt okunnig däremot anser jag mig inte vara extremt kunnig och därför försöker jag läsa extrem bildningslitteratur som jag blir extremt bildad av.
Jag uppskattar att någon filosof filosoferat om hälsa, så att jag kunnat bli lite bildad på det området. Jag hade nog inte börjat intressera mig för hälsa annars.
Det är det jag menar med extrem bildningslitteratur; att den gör sitt ämne rättvisa, intresseväckande och kunskapsmättat
Jag tror inte jag hittat något ämne som ingen filosof inte filosoferat om. Vissa ämnen behandlas inte så mycket av filosoferna vilket är synd.
Har Kant ägnat något fullständigt verk åt hälsan, eller nämner han bara hälsan i något av sina verk, som ett mindre inslag?
I vårdutbildningar både praktisk och filosofisk är Tännsjös bok ofta referenslitteratur, men likaså Gadamers bok. Inom vårdsektorn har Gadamer åtminstone etablerats och godtagits som en viktig källa. Jag har surfat runt på ganska många kurssidor så det är den uppfattningen jag har.
Jag anser mig inte vara extremt okunnig däremot anser jag mig inte vara extremt kunnig och därför försöker jag läsa extrem bildningslitteratur som jag blir extremt bildad av.
Jag uppskattar att någon filosof filosoferat om hälsa, så att jag kunnat bli lite bildad på det området. Jag hade nog inte börjat intressera mig för hälsa annars.
Det är det jag menar med extrem bildningslitteratur; att den gör sitt ämne rättvisa, intresseväckande och kunskapsmättat
Jag tror inte jag hittat något ämne som ingen filosof inte filosoferat om. Vissa ämnen behandlas inte så mycket av filosoferna vilket är synd.
tack för alla tipsen och skicka mig gärna den där texten om "fysik och hälsa".
varsågod, fältet ligger öppet, gör en välgärning och gräv djupt, inspirerande för oss alla andra
. Jag menar att alla dessa tankegångar som formulerats och gjorts tillgängliga för oss ger inspiration att fortsätta undersökningen och dela med oss av resultaten.
Vissa ämnen behandlas inte så mycket av filosoferna vilket är synd.
varsågod, fältet ligger öppet, gör en välgärning och gräv djupt, inspirerande för oss alla andra
Ja Gadamer följer sin mästare Heidegger troget, och dety antika grekland är ju filosofins vagga så det är ju en given utgångspunkt.
Har tyvärr inte ännu hunnit läst den gåtfulla hälsan men skall ge mig på den snarast.
Översatt till svenska finns Kants "Tanke och hälsa: om själens förmåga att genom blotta föresatsen bliva herre över sina sjukliga känslor" från 1862 ( fast då står det blifva och öfver osv) och en senare revidering från 1924 vilken kanske är att föredra.
Jag vet inte hur mycket mer han har skrivit om hälsan, men jag har hört om fler texter, men då bör man kunn a tyska ( vilket undertecknad inte är något vidare på) eller möjligt finns det i Camebridge utgåvan av hans sammtliga (vet ej om det verkligen är alla) på engelska. Att läsa Kant på engelska är dock inget vidare, språken är för olika.
Hmm har inte sett Gadamers bok, det var i och för sig ett tag sedan jag kollat. Men det är ju trevligt om det är så.
Har tyvärr inte ännu hunnit läst den gåtfulla hälsan men skall ge mig på den snarast.
Översatt till svenska finns Kants "Tanke och hälsa: om själens förmåga att genom blotta föresatsen bliva herre över sina sjukliga känslor" från 1862 ( fast då står det blifva och öfver osv) och en senare revidering från 1924 vilken kanske är att föredra.
Jag vet inte hur mycket mer han har skrivit om hälsan, men jag har hört om fler texter, men då bör man kunn a tyska ( vilket undertecknad inte är något vidare på) eller möjligt finns det i Camebridge utgåvan av hans sammtliga (vet ej om det verkligen är alla) på engelska. Att läsa Kant på engelska är dock inget vidare, språken är för olika.
Hmm har inte sett Gadamers bok, det var i och för sig ett tag sedan jag kollat. Men det är ju trevligt om det är så.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster
