Medvetandet

[Sceptisk]

Proposition 1:
1. Medvetandet existerar bara där det existerar liv
2. Medvetandet härrör från det levande och kan endast existera hos något levande

Proposition 2:
1. Medvetandet är inte statiskt
2. Liv är inte statiskt

Både liv och medvetande befinner sig i en rörelse och uppstår i en rörelse. Det följer av detta att om liv och medvetande existerar som rörelse, då när denna rörelse ebbar ut så försvinner både liv och medvetande. Eftersom rörelsens början sker innan liv och medvetande uppstår så kan inte medvetandet begripa hur detta kan vara möjligt. Den första rörelsen och dess orsak befinner sig redan långt bortom medvetandets begreppssfär och därför kan medvetandet inte förstå varifrån det kommer annat än att det är och dess eget utplånande uppfattas som lika absurt som dess tillkomst.

Detta tyder på att medvetandet härstammar från något som ligger utanför "sig självt" och därför inte kan kommunicera med det. Liksom hur en våg tar sin början i en omätbar ocean så bildas medvetanden som skum i vågorna och detta skum undrar hur det uppstod, varifrån det kom och var det är på väg. Men i ett vidgat perspektiv så är det inte skummet som är på väg, utan vågen som är på väg mot stranden... men i ett ännu vidare perspektiv så är inget på väg någonstans, allt är omätbart och det vi mäter och begriper uppstår endast i korta ögonblick.

[Smisk]

Proposition 1:
1. Medvetandet existerar bara där det existerar liv
2. Medvetandet härrör från det levande och kan endast existera hos något levande

Proposition 2:
1. Medvetandet är inte statiskt
2. Liv är inte statiskt

Jag tycker detta verkar stämma. I alla fall om man med medvetandet menar den typen av medvetande vi känner till.

Angående våra möjligheter att förstå saker tror jag det finns mycket att säga. Allt vi känner till uppstår genom förgänglighet och i relation till tidigare existens som bygger allt i relation till det som är nu. Skum som existerar i relation till havet behöver inte vara begränsat för att förstå sin eller havets natur.

Någontings beståndsdelar eller första orsak behöver inte förklara nuets tillstånd alls. Medvetandet är det enda vi känner till som troligen kan förstå något på riktigt över huvud taget skulle jag säga.

men i ett ännu vidare perspektiv så är inget på väg någonstans, allt är omätbart och det vi mäter och begriper uppstår endast i korta ögonblick.

Detta ser jag ingen grund för?


/Smisk