I George Bataille "Den fördömda delen" så framkommer ett samband som jag tycker är värd en egen tråd:
Bataille stödjer sig på Weber när han kopplar kapitalismens framväxt och blomstring med kalvinismen eller över huvud taget reformationen.
Om jag inte tolkat alldeles galet så skulle kalvinismens inställning: att människan ska arbeta häcken av sig för att nå en frälsning som hon inte är värd, men ändå kan få genom Guds nåd, som endast tillfaller den som strävat tillräckligt i sin förtappelse. De frukter som kommer ut av att arbeta har människan inte rätt till på grund av sin syndighet eller frukterna nedvärderas för de skatter som finns i himmelen. På detta vis skapade kalvinismen en arbetskraft villig till arbete men ovillig till "den fördömda delen" eller profiten som gjorde att kapitalisterna fick monopol på profiten och kunde tjäna grovt på det.
När arbetarna sedan började göra anspråk på profiten avtog också arbetsmoralen och gudstron. Människor gav sig själva åter rätten att förfoga över "den fördömda delen".
Kalvinism och kapitalism
Moderator: Moderatorgruppen
Jag trodde Kalvinismen till stor del handlade om synen att Gud har bestämt våra öden i förväg.
Dvs den som är framgångsrik är utvald av gud. Utan att vara utvald av gud kan du inte nå framgång.
Så självklart vill folk nå framgång så att dom inte är predestinerade att hamna i helvetet.
Det känns som att det är här den stora värdeföskjutningen sker kring arbete och produktion.
Dvs den som är framgångsrik är utvald av gud. Utan att vara utvald av gud kan du inte nå framgång.
Så självklart vill folk nå framgång så att dom inte är predestinerade att hamna i helvetet.
Det känns som att det är här den stora värdeföskjutningen sker kring arbete och produktion.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 32 och 0 gäster