Informationsteknologins framgång bygger på elektroniska kretsar med transistorer för att ta hand om elektriska signaler. Livets teknologi började med kretsar för kemiska reaktioner som finns istället för nervsystem och hjärna hos bakterier och som reagerar på vad som är giftigt respektive nyttigt för bakterien.
Det är ett rudimentärt sinnessystem för att kunna skilja på olika kemiska substanser och reagera på dem. Sinnet och reaktionen utvecklas tillsammans därför att de inte har något överlevnadsvärde var för sig. Det som förbättrar sin överlevnadschans är naturligtvis de genkoder som kodar för dessa kemiska kretsar. Genkoder som gör de kemiska reaktionerna beroende på omgivningen är ett bra överlevnadsknep.
Genkoder som överlevt genom livets alla skiften och är gemensamma för samtliga levande organismer är koder för ribosom-RNA. En ribosom består till största delen själv av ribosom-RNA och är en del av det kemiska maskineri som läser av RNA-meddelandenas signaler.
Koder för ribosom-RNA i vårt DNA är ett minne vi alla har av livets ursprung. Minne är en förutsättning för intelligens. Att kunna reagera fördomsfullt, att ha förutfattade meningar om omgivningens fortsatta inkommande signaler, är vad det krasst handlar om – även våra mest begåvade och intelligenta gissningar.
Fördomsfullhet är intelligens
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Fördomsfullhet är intelligens
Jag vet inte om jag är beredd att hålla med.Lennart skrev:Minne är en förutsättning för intelligens. Att kunna reagera fördomsfullt, att ha förutfattade meningar om omgivningens fortsatta inkommande signaler, är vad det krasst handlar om – även våra mest begåvade och intelligenta gissningar.
Jag funderar kring, kognitiva processer, lärande och beslutsfattande, Krishnamurti , Reaktivt&kreativt svar, feedbackloopar, meditation, hjärnvågor, exempel på hur stora beslutsfattare fattar beslut, intuition, meningskapande e.t.c.
Och jag tänker inleda inlägget med ett citat av Krishnamurti:
Krishnaurti skrev:Seeing the truth of it is intelligence. Such intelligence is not reason, logic, or the very careful dialectical explanation; the latter is merely the exposition of thought in various forms; and thought is never intelligent. The perception of the truth is intelligence; and in that intelligence there is complete security. That intelligence is not yours or mine; that intelligence is not conditioned - we have finished with all that. We have seen that thought in its very movement creates conditioning and when you understand that movement, that very understanding is intelligence. In that intelligence there is security, from that there is action.
Här är en simpel modell över våran kognitiva apparatur:
En av mina böcker i kognitiv psykologi skrev:Human information processing model:
1.Input or stimuli -> 2.Encoding -> 3.Comparision -> 4.Resonse selection -> 5.Respons execution -> 6.Output or response
Krishnamurti påpekar att tanken arbetar alltid i ett slutet system, där upplevelsen jämförs med tidigare upplevelser - minnen.
Han säger även att Intelligens är levande, tanken är mekanisk. Och vad menar han med detta egentligen? (Flera saker: men en specifik sak är intressant, intelligensen är som störst när vi sälpper den fri. Det totala spontaniteten och nyfikenheten: att vara fri att samlar intryck, energi och information och inte jämför med tidigare intryck, tidigare regler. Den största kreativa intelligensen uppkommer när hjärnan slutar att jämföra upplevelsen genom konceptet/bilden av "jaget", då är hela hjärnan fri att arbeta och utvecklas hur som helst.... Tanken är däremot mekansik. Om vi hela tiden mekansisk jämför saker, så uppkommer hela tiden konflikter, av olika anledningar, dels att vi har flera viljor skapade av olika koncept/regler inom oss som står i konflikt med varandra (1. jag borde diska 2. jag har igen lust), dels att våran tankesystem aldrig blir kompletta eftersom de hela tiden utvecklas - det finns en tidsaspekt med i bilden ..--)
Jag har länge funderat vad som intelligens innebär. Jag uppfattar att intelligens nära sammanhängande med två aspekter: 1.lärande och kreativitet, men även 2. problemlösning. Och jag uppfattar det som det krävs öppenhet/utrymme/"space" (krishnamurti, precis som zen pratar mycket om space)för att kunna skapa nya intryck. Så hur skapar man denna öppenhet eller utrymme i hjärnan, för att öppna upp för lärandet?
(Space nämns även på andra ställen, inom kognitiv psykologi pratar man om att skapa en "problemrymd". )
Krishnamurti pratar om hur Choiceless awareness skapar obegränsad rymd:
Choiceless awareness is to be aware both externally and inwardly, without any choice. Just to be aware of the trees, the mountains, nature, just to be aware. Not choose, saying, "I like this", "I don't like that", or "I want this", "I don't want that". It is to observe without the observer. The observer is the past, which is conditioned, always looking from that conditioned point of view, therefore there is like and dislike and so on. To be choicelessly aware implies observing the whole environment around you, the mountains, the trees, also the ugly world and the towns; just to be aware, observe and in that observation there is no decision, no will, no choice.
In attention there is no centre, there is no me attending. When there is no me which limits attention then attention is limitless; attention has limitless space.
En tes jag har funderat kring på senaste taget, är att det vi kan göra för att få våran hjärnan ta in mera och lär sig mera, är om vi väljer att stanna vid steg 1. Input. (detta är syftet med meditation, och krishnamurti kallar det choiceless awareness. för att uppnå icke-dualism - alltså en sammansmältning mellan subjekt och objekt). Då bearbetar vi inte informationen genom våra tidigare vi värderingar, tidigare minnen (eftersom detta är de senare stegen). Vi skapar inte något analysobjekt skillt från subjektet.
Det är alltså två aspekter - "lärande" (stanna vid steg 1., och möjligen gå till 2 och 3) och "problemlösning" (gå från steg 1 till 6). Ofta vill vi gärna tro att vi kan lösa ett problem utan att först försöka förstå det, men i alla problemsituationer är det viktigt att stanna vid 1-3 så länge som möjligt - att skaffa information. (Tänk t.ex. om en läkare som inte vill skaffa information, utan direkt valde att handla... utan att förstå problemet...)
Men att endast vara inriktad på prodblemlösning leder inte till lärande och kreativitet, utan endast reaktion - utifrån tidigare minnen - totalt obenägen att lära sig något nytt.
Läs mera här (väldigt intressant) http://www.fwbo.org/sangharakshita/reac ... ative.htmlsangharakshita, buddhist skrev:By the reactive mind is meant our ordinary, everyday mind, the mind that most people use most of the time. Or rather, it is the mind that uses them. In extreme cases, indeed, the reactive mind functions all the time, the creative mind remaining in complete abeyance.
Så det kreativa sinnet är alltså öppet för nya intryck, värderar inte, utan accepterar, vilket är samma sak som kärlek.
Det reaktiva sitter skapar, värderar, upprätthåller och stärker intryck och feedbackloopar.
Det reaktiva sinnet är till stor del beroende på och styrs av yttre intryck och blir det väldigt stor obalans i yttre intrycken så leder det till att det reaktiva sinnet slutar i inre kaos och förvirring.
Begreppet feedback är även relevant i sammanhanget...
Från http://www.ansers.com (sök på feedback loops)feedback
In cybernetics and control theory, feedback is a process whereby some proportion or in general, function, of the output signal of a system is passed (fed back) to the input. Often this is done intentionally, in order to control the dynamic behaviour of the system. Feedback is observed or used in various areas dealing with complex systems, such as engineering, economics, and biology.
Feedback loop
In diagrams that depict information flow in a system, arrowed lines are usually drawn, directed from input through the system and to output. The feedback is shown by another arrowed line, directed from output outside the system to an input, resulting in a loop on the diagram, called feedback loop. This notion is important; for example, the feedback loop is a convenient place for a control device.
Types of feedback
Main articles: Negative feedback, Positive feedback
Feedback may be negative, which tends to reduce output, or positive, which tends to increase output. Systems which include feedback are prone to hunting, which is oscillation of output resulting from improperly tuned inputs of first positive then negative feedback. This is audio feedback.
En intressant notis angående reaktivt/kreativt.
Från: http://www.corante.com/brainwaves/archives/002387.htmlShe then performed functional neuroimaging experiments on a dozen of these creative minds, concluding that creative individuals had significantly higher activation in the right and left cerebellum, frontal and temporal lobes, while they performed creative tasks.
Creativity research has important implications for business innovation and investment. While standard IQ tests and college entrance exams focus on convergent thinking, i.e. finding the right answer, creative individuals excel at divergent thinking, i.e. discovering multiple potential solutions. The typical behaviors of creative individuals, such as novelty seeking and harm avoidance, as well as, high emotional, sensual and physical over-excitability, often result in the abandonment of projects.
Meditation handlar om att inte svara på imulserna, att inte följa upp feedbacken. Att låta de gå för sig själva, så hjärnaktiviteten lugnar ner sig. Att stanna på steg 1. Och vilken del av hjärnan är den mest centrala i sammanhanget? Jo frontalloberna
frontal lobe
Function
In the human brain, the precentral gyrus and the related cortical tissue that folds into the central sulcus comprise the primary motor area, which controls voluntary movements of specific body parts associated with areas of the gyrus.
Frontal lobes have been found to play a part in impulse control, judgement, language, memory, motor function, problem solving, sexual behavior, socialization and spontaneity. Frontal lobes assist in planning, coordinating, controlling and executing behavior. People who have damaged frontal lobes may experience problems with these aspects of cognitive function, being at times impulsive; impaired in their ability to plan and execute complex sequences of actions; perhaps persisting with one course of action or pattern of behaviour when a change would be appropriate (perseveration).
A report from the National Institute of Mental Health says a gene variant that reduces dopamine activity in the prefrontal cortex is related to poorer performance and inefficient functioning of that brain region during working memory tasks, and to slightly increased risk for schizophrenia.
Meditationen bidrar alltså med att att skapa motsatsen till schizofreni.
Det finns endel skrivet om meditaion, speciellt om transcendental meditation http://home.swipnet.se/tmdoctors/forskpop.htm
Jag börjar även tänka på olika detta tas i uttryck av olika typer av hjärnvågor. Meditation förändrar hjärnaktiviteten,
Från http://www.crystalinks.com/medbrain.htmlElectrical activity emanating from the brain is displayed in the form of brainwaves.
There are four categories of these brainwaves. They range from the high amplitude, low frequency delta to the low amplitude, high frequency beta. Men, women and children of all ages experience the same characteristic brainwaves. They are consistent across cultures and country boundaries.
BETA - 13-30 cycles per second - awaking awareness, extroversion, concentration, logical thinking - active conversation. A debater would be in high beta. A person making a speech, or a teacher, or a talk show host would all be in beta when they are engaged in their work.
ALPHA - 7-13 cycles per second - relaxation times, non-arousal, meditation, hypnosis
THETA - 4-7 cycles per second - day dreaming, dreaming, creativity, meditation.
Så vad säger stora beslutsfattare?
En av de alla böcker jag läser nu är "The Contrarian's Guide to Leadership" http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0787967076 och den är skriven av en person som har anknytningar till personer som varit rådgörare åt flera amerikanska presidenter. Detta är alltså en bok om beslutsfattade för beslutsfattare. Vad börjar Sample (författaren) med att ta upp i boken, ju ett begrepp som han kallar "att tänka grått", (ganska dåligt namn på ett begrepp) men begreppet innebär att vänta så lång tid som möjligt innan ett beslut fattas, så att så mycket intryck som möjligt kan tas med i beränkningen. Detta kontrasterar Sample med vad han kallar det "svart/vita tänkandet" som gärna och fort tar sida i en beslutsfattandeprocess.
Komplexitetsteori och emergence
Jag börjar även fundera lite över komplexitetsteori, att komplexitet sambandet mellan ordning och oordning. Då det svart/vita tänkandet kan representeras som överdriven läggning mot ordningspolen.
Det totalt relativistiska tänkandet fungerar inte så bra i ett beslutsfattande sammanhang, eftersom det innebär motsatsen - kollaps av struktur, total oordning och anarki.
Appropå komplexitet, en annat intressant område jag nyligen stötta på var Kognitiv Semantik. Kanske inte är så relventant till just intelligens, men utan snarare meningskapande... Fast det finns ju även en koppling mellan intelligens och meningsskapande....
Six Tenets of Cognitive Semantics, page 160
i) Meaning is a conceptual structure in a cognitive system (not truth conditions in possible worlds)
ii) Conceptual Structure are embodied (meaning is not independent of perception or of bodily experience).
iii) Semantic elements are constructed from geometrical or topological structures (not symbols that can be composed according to some system of rules).
iv) Cognitive models are primarily image-schematic (not propositional). Image-schemas are transformed by metaphoric and metonymic operations (which are treated as exceptional features on the traditional views).
v) Semantics is primary to syntax and partly determines it (syntax cannot be described independently of semantics).
vi) Concepts show prototype effects (instead of showing the Aristotelian paradigm based on necessary and sufficient conditions).
Och att mening har nära anknytningar till komplexitet.
Andra modeller som jag skulle kunna ställa in i sammanhanget är Wilbers modeller över medvetandets utveckling och Spiral dynamics, en väldigt sofistikerad modell som beskriver olika människors perspektiv, i beslutsfattande (inkluderar attityder, ytliga&djupa värderingar m.m.) Men jag förstår att inlägget redan är extremt rörigt och grötigt som det är.
Kortfattat så uppfattar jag det som att hela frågan rör sammanhanget hur vi använder våran kognitiva apparatur i vardagen, allså vårat perspektiv, våran relation till våra tolkningar av våra intryck i våran vardag.
Intelligens handlar även om intuition. men jag får gå in på det i ett senare tillfälle.
Kortfattat så innebär det intuitiva tänkandet ett konstruktivt förhållningsätt till sin egna begreppsvärld.
Hoppas du fick ut något vettigt ur inlägget, jag ursäktar att det är EXTREMT rörigt, men jag ville få med så många aspekter som möjligt. Och jag har egentligen inte tid att sitta och skriva om inlägget just nu....
Re: Fördomsfullhet är intelligens
"Livets teknologi började med kretsar för kemiska reaktioner som finns istället för nervsystem och hjärna hos bakterier och som reagerar på vad som är giftigt respektive nyttigt för bakterien.[/quote]"
Sådana kretsar hos den mänskliga organismen tycks då vara ganska perifert fungerande. Hade de haft något större genomslag på det mänskliga beteendet vore det svårt att förklara mycket i det moderna samhället. Tobak, alkohol, ett antal livsmedelstillsatser, ett antal läkemedel, miljöförstöring i stort etc. etc. Eller ligger förklaringen i att vi (ännu) inte är genetiskt programmerade att reagera fördomsfullt mot de faror vi utsätter oss för, i och genom vår livsföring?
"Minne är en förutsättning för intelligens. Att kunna reagera fördomsfullt, att ha förutfattade meningar om omgivningens fortsatta inkommande signaler, är vad det krasst handlar om – även våra mest begåvade och intelligenta gissningar.[/quote]"
Är det responser av typen kamp-flykt du syftar på? Skulle då individer med ex. ångestsyndrom, fobier och hög stresskänslighet vara bäst rustade evolutionärt?
När du säger "minne", vad syftar du då på? Något slags genetiskt (medfött) minne, eller inlärda (ex. episodiska, procedurella, semantiska) dito? Är det "minne" på art eller individnivå?
För att vara funktionella så bör väl minnen vara inlärda och organiserade på något sätt, så att selektering, inkodning, framplockning, igenkänning osv. underlättas? Är det "fördomarna" som bör vara styrprincip här?
När du säger "reagera fördomsfullt", syftar du då på förmågan att snabbt kategorisera och värdera nya situationer utifrån stereotypbaserade tumregler, eller är det något slags intuitiva bedömningar, reflexer etc?
Sådana kretsar hos den mänskliga organismen tycks då vara ganska perifert fungerande. Hade de haft något större genomslag på det mänskliga beteendet vore det svårt att förklara mycket i det moderna samhället. Tobak, alkohol, ett antal livsmedelstillsatser, ett antal läkemedel, miljöförstöring i stort etc. etc. Eller ligger förklaringen i att vi (ännu) inte är genetiskt programmerade att reagera fördomsfullt mot de faror vi utsätter oss för, i och genom vår livsföring?
"Minne är en förutsättning för intelligens. Att kunna reagera fördomsfullt, att ha förutfattade meningar om omgivningens fortsatta inkommande signaler, är vad det krasst handlar om – även våra mest begåvade och intelligenta gissningar.[/quote]"
Är det responser av typen kamp-flykt du syftar på? Skulle då individer med ex. ångestsyndrom, fobier och hög stresskänslighet vara bäst rustade evolutionärt?
När du säger "minne", vad syftar du då på? Något slags genetiskt (medfött) minne, eller inlärda (ex. episodiska, procedurella, semantiska) dito? Är det "minne" på art eller individnivå?
För att vara funktionella så bör väl minnen vara inlärda och organiserade på något sätt, så att selektering, inkodning, framplockning, igenkänning osv. underlättas? Är det "fördomarna" som bör vara styrprincip här?
När du säger "reagera fördomsfullt", syftar du då på förmågan att snabbt kategorisera och värdera nya situationer utifrån stereotypbaserade tumregler, eller är det något slags intuitiva bedömningar, reflexer etc?
It is a mistake to think you can solve any major problems just with potatoes.
(Douglas Adams)
(Douglas Adams)
Re: Fördomsfullhet är intelligens
Krishnamurti påpekar att tanken arbetar alltid i ett slutet system, där upplevelsen jämförs med tidigare upplevelser - minnen. quote]
Minnen är alltid sekvenser. Sekvenser fungerar som förutsägelser lika mycket som minnen. Däri ligger vår vilja. Vår fria vilja ligger i sekvenser som inte stämmer, men som visar sig ha nytta.
Minnen är alltid sekvenser. Sekvenser fungerar som förutsägelser lika mycket som minnen. Däri ligger vår vilja. Vår fria vilja ligger i sekvenser som inte stämmer, men som visar sig ha nytta.
Re: Fördomsfullhet är intelligens
[quote="M
När du säger "reagera fördomsfullt", syftar du då på förmågan att snabbt kategorisera och värdera nya situationer utifrån stereotypbaserade tumregler[/quote]
Ja, ungefär så. Sedan har vi människor en enorm hierarki av sådana.
När du säger "reagera fördomsfullt", syftar du då på förmågan att snabbt kategorisera och värdera nya situationer utifrån stereotypbaserade tumregler[/quote]
Ja, ungefär så. Sedan har vi människor en enorm hierarki av sådana.
Intellligens..
ja vad som är intelligens och vad som inte är intelligens, och vem som är intelligent och vem som inte är intelligent. Är som sagt inte lätt!
Jag vill dock påminna om att någon amerikan vem det nu är ( kaffe) har identifierat minst 8 olika typer av intelligens.
ex. abstrakt tänkande. Som den här diskussionen handlar mycket om. Logiskt tänkande..
men spela fotboll är också en intelligens, det kräver viss motorik och en spelförståelse.. osv.
Sedan så kan man blanda in arv och miljö i det hela, samt att många olika typer av inteligenser blandas ihop.
Intelligensbegreppet går knappast att sammanfatta på ett par sidor, utan kräver en empirisk undersökning av människor- hur de handlar, tänker osv..
Jag vill dock påminna om att någon amerikan vem det nu är ( kaffe) har identifierat minst 8 olika typer av intelligens.
ex. abstrakt tänkande. Som den här diskussionen handlar mycket om. Logiskt tänkande..
men spela fotboll är också en intelligens, det kräver viss motorik och en spelförståelse.. osv.
Sedan så kan man blanda in arv och miljö i det hela, samt att många olika typer av inteligenser blandas ihop.
Intelligensbegreppet går knappast att sammanfatta på ett par sidor, utan kräver en empirisk undersökning av människor- hur de handlar, tänker osv..
Är jag galen? Tveklöst inte. Men visst tusan lever man i en galen och underbar värld =)
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster
