Känner mig så omogen men förstår inte vad jag ska göra

[PopJimmy]

Alltså en sak jag funderat på ett tag är att jag är en handlingsförlamad världsfrånvänd självupptagen idiot, men inte tycks veta vad jag ska göra åt det.


Jag brukar även fundera på alla teoretiska möjligheter man har att rycka upp sig, men att man på något sätt inte har någon förankring i gränser.

Jag tänker aldrig "Nu får det vara nog", jag har helt enkelt inga gränser. Det är antagligen för att jag aldrig fick några gränser. Jag är ganska ofta ängslig. Jag är lat. Jag kan inte planera min vardag. Inte ens fem minuter frammåt i mitt liv. Jag har lärt mig laga mat när jag är hungring, men knappt mer än det. Jag vet att jag mår dåligt av det, men är på något sätt så handligförlamad. Jag är så fast i mina vanor och jag hatar att leva med mig själv.

Jag önskar jag kunde få hjälp av någon som kunde bidra med lite struktur och uppmuntring i mitt liv, men människor säger till mig att jag är en vuxen människa. Jag är inte vuxen, jag känner mig extremt omogen.

Jag har ingen glöd eller struktur.


Jag känner mig även så låst i mitt sätt att tänka, men förstår inte hur jag ska komma ifrån det. Jag är matad med så mycket skit och jag har växt snett. Det suger.

Jag vet att det finns människor som lyckas rycka upp sig när de nått botten, men att andra människor inte lyckas. Jag har länge velat förstå detta. Men jag fattar ärligt talat ingenting.

Jag tror det handlar om någon slags balans, och att jag aldrig haft någon. Det är så lätt att gnälla på att man haft dåliga förälrar, men jag förstår inte vad jag ska göra.

Förut var mitt störta problem att jag var förvirrad, att jag hela tiden försökte förstå och tänka mig ur saker, men jag har med åren insett hur tänkandet bara skapar mer förvirring. Jag vet inte. Jag fattar inte vad jag håller på med längre. Det känns som att jag inte har kontroll över min kropp längre. Inte att jag är schizo eller nått, men bara att jag inte har någon psykologisk viljestyrka och att kroppen på något sätt kör på någon slags autopilot åt helvete. Det senaste 365 dagarna i mitt liv har varit ett stort skämt. Mitt liv suger och jag känner att det är mitt eget fel. Jag är väll helt enkelt dum i huvet.

[PopJimmy]

Jag känner mig ärligt talat som världens största idiot. Det finns säkert andra idioter på detta jordklot, men på något sätt så verkar det som dessa människor förnekar detta för dem själva. Jag är helt enkelt den största idioten jag någonsin stött påp, som inte förnekar att han själv är en idiot.



Jag erkänner också att jag är en buddhistglidare, jag är inte autentisk, ´jag har en väldigt bra insikt i vad det handlar om, men jag är nog inte så bra på att manifestera läran.

Jag är helt enkelt en väldigt opraktisk människa som intresserar sig för en väldigt praktisk filosofi.

[PopJimmy]

Känt mig så rastlös senaste tiden. Jag orkar inte ens tänka hur jag ska formulera mina inlägg.

[Abu Abbas]

Det är inte kul att läsa dina inlägg, för man lider med dig.

Vet inte vad jag ska säga. Fortsätt skriv, det hjälper om man får sånt här ur sig.

[Fication]

Varför är du handlingsförlamad? Rädd för att misslyckas? Rädd att göra bort dig?

[gurka]

Pratar du med andra om dina problem? Det är nog som föregående säger att det hjälper att prata/skriva om det. Kanske hjälper det att prata med kurator eller psykolog. Jag har haft det jobbigt själv och känner igen mig i dina tankar men det har inte alltid varit som du beskriver för min del. Skriv igen, du får gärna skicka privat meddelande om det känns bättre.

[Angelina]

Jag känner mig ärligt talat som världens största idiot. Det finns säkert andra idioter på detta jordklot, men på något sätt så verkar det som dessa människor förnekar detta för dem själva. Jag är helt enkelt den största idioten jag någonsin stött påp, som inte förnekar att han själv är en idiot.

Välkommen till klubben.

[Johan Ågren]

Jag känner mig ärligt talat som världens största idiot. Det finns säkert andra idioter på detta jordklot, men på något sätt så verkar det som dessa människor förnekar detta för dem själva. Jag är helt enkelt den största idioten jag någonsin stött påp, som inte förnekar att han själv är en idiot.



Jag erkänner också att jag är en buddhistglidare, jag är inte autentisk, ´jag har en väldigt bra insikt i vad det handlar om, men jag är nog inte så bra på att manifestera läran.

Jag är helt enkelt en väldigt opraktisk människa som intresserar sig för en väldigt praktisk filosofi.

Ja det går inte att tänka sig fram till insikt. Du har tänkt dig fram till vettiga slutsatser av vad du bör göra, sedan är det meditationen som måste ta vid. Om du fortsätter att tänka alla dessa tankar, och skriva dessa meningar som börjar med "jag", så kommer du bara att förstärka motståndet mot meditationen. Om du är för rastlös för att meditera så förlorar du. Det är heller inte du som ska meditera utan din kropp.

Johan

[Lars]

Det är rätt ofta man känner igen sig i dig, Jimmy. Kanske inte i varje formulering men man kan lätt sympatisera med de sinnesstämningar du försöker beskriva.

Jag har varit i det förvirrade stadiet ett tag och försökt greppa visdom och insikt med tankebilder och strukturer. Ganska dumt, men relativt roligt att sitta och klura på. Ett argument som en polare till mig kom fram till efter vi hade suttit och pratat om energi och ingenting icke existens:

1. Allt är energi (E=mc2)
2. Energi är rörelse
3. Allt är rörelse

Slutsats: Aktivera dig! Spring runt, gör grejer, gå på promenad, hjula på gräsmattan eller vad som helst.

[Chardonnay]

Det låter som att du saknar ett enande mål i livet. Tänk dig en biograf innan filmen börjar. Vad gör folk? Snackar sinsemellan, äter popcorn, pratar i telefon; alla gör olika saker. Vad händer när filmen startar? Alla vänder uppmärksamheten mot filmen och blir helt absorberade. Likadant är det med alla tankar och viljor som härjar i en rastlös människas sinne.

Så: Hitta ditt mål i livet. Det kan ta fem minuter eller fem år...men jag tror att ett bra sätt att göra det är genom att återuppleva sitt förflutna genom att sitta ner en hel dag och bara skriva.

Det är egentligen allt du behöver göra. Men jag kan ge ett tips till: Börja med styrketräning eller någon annan aktivitet som får igång det neuromuskulära systemet och hjärt-lungsystemet.

[Fication]

Jag känner mig ärligt talat som världens största idiot. Det finns säkert andra idioter på detta jordklot, men på något sätt så verkar det som dessa människor förnekar detta för dem själva. Jag är helt enkelt den största idioten jag någonsin stött påp, som inte förnekar att han själv är en idiot.

Välkommen till klubben.

Eller som Mr Myagi skulle säga: Good feeling!

[Skogsälvan]

Jag kan lova dig att jag är en betydligt större idiot än dig, alltid något att ha på meritlistan Allvarligt talat ser jag det som en tillgång att erkänna sina begränsningar. Att töja på gränser kan lätt få lite... olustiga konsekvenser. Vad sjunger hon?... typ: "Freedom´s just an other word for nothing left to lose."
Jag har läst flera av dina frekvent förekommande inlägg på sista tiden, vilka griper mig. Eftersom du är så öppen med din problematik väljer jag att vara lika öppen i mitt svar och jag hoppas att du inte tar illa upp för det. Genomgående tycker jag mig se som en röd tråd att du vill känna gemenskap och att du är väldigt sorgsen för att du har sprängt dina gränser och har ett såpass öppet sinne. En gång sa jag åt dig att stanna i rummet. Det var av välvilja fast du blev irriterad på mig. Det förstår jag. Nu tycker jag rent objektivt att Johans råd med meditation tål att tänkas på då jag har den högsta respekten för Johan, men det är inte det råd jag vill ge dig. Jag tycker inte att du ska vända dig ändå mer inåt. Vi har fått ett liv som jag anser att vi bör leva. Och jag tycker du ska Leva, jimmy, i nuet. Jag tycker att du ska smyga ut på en lekpark och gunga. Jag tycker du ska blåsa såpbubblor och palla äpplen. Kommer du till skåne får du gärna följa med mig och min vovve på en skogspromenad, hoppa och skutta lite, låta honom söka reda på oss (det killar jättemysigt i magen när man försöker hålla andan och står blixtstilla och hör hur det prasslar i löven när han galopperar fram och det är en sådan kick när han hittar en), ta en picknick och uppleva hur vacker vår värld är. Vår värld är en genial skapelse. Kanske du till och med har någon i din omgivning som kan ge dig kraft? Ibland krävs det kombinationer för att skapa en helhet. Vatten, jimmy - du behöver Vatten och du kan inte få Vatten på egen hand - vilket du vet. Det är det som plågar dig tror jag. Ge det lite tid, tålamod. Du har gått så långt, men jag tror att du kommer dit du vill i sinom tid. Notera att det här är vänskapligt och vällvilligt menat från min sida. Det är inte bara du som bryr dig om andra och är genuint ärliga i sina handlingar. Det finns många underbara människor och jag hoppas att allt ordnar sig för dig.

[Varney]

jag tror problemet är kärlek.
i en eller annan form.
så är det för mig iaf - men eftersom _alla_ ju känner igen sig i jimmy, så är det ju inte säkert att det är det..men men ^^

[Djens]

Jag har skrivit detta i en överlägsen jag-vet-bäst-ton som om jag skulle känna dig bättre än vad du själv gör. Jag är så gott som säker på att du känner igen nedanstående, jag skriver det i alla fall. Jag är inte särskilt ödmjuk.



1 Sluta prata till dig själv med negativa ordalag. Tänk på hur du hade kännt dig om du var riktigt lycklig och bete dig efter det, sätt ramen i huvudet till något positivt istället för något negativt.

2 Sluta fråga varför. Ställer du frågan "varför känner jag mig miserabel?" kommer ditt undermedvetna automatiskt ta reda på svaret åt dig. Ställer du dig istället frågan "hur kan jag göra bättre?" kommer även de svaren till dig.

3 Du kan aldrig förändra något i forntiden. Det finns en tid när du kan sätta en ny rikting på tillvaron, det är nu. Att skylla sin missär på andra och på saker som redan har hänt är löjligt.

4 Hur är PopJimmy när han är som bäst? Hur beter sig den PopJimmy som du allra helst skulle vilja identifiera dig med? Är han rak i ryggen med putsade kängor? Bli dig själv!

5 Livet är en möjlighet, ingen begränsning. Kroppen, även om den ibland känns ivägen är en möjlighet. Att däremot inte ta hand om kroppen och livet, där ligger begränsningen.

6 Att inte göra saker av lathet är vidrigt. Jag gör det till och från, däremot känner jag varje gång att ångesten över att jag inte gjorde något är bra mycket värre än den insats jag skulle fått bemöda mig med för att istället "bara göra det" Jag väljer tillfredställelse över ångest de allra flesta dagar.

7 Gör din värld till din och tyck om den. I min värld är PopJimmy lika barnslig som Djens var för ett inte så långt tag sedan. Min värld är inte din, skapa dig en egen värld där det är du som är i centrum.

8 Låt inte egocentriska idioter som jag förstöra din fragila bild av världen. Låt dem aldrig sätta käppar i hjulet för dig. Att sätta sig på en pedestal och förrakta dem är inte fel. Med dina insikter är jag övertygad om att det kommer en punkt då du kan se det på ett annat sätt.

9 "Pity is a drug"


Jag tror inte det är bra att sätta sin tillit till att andra skall skapa struktur åt mig. Jag tror att mognad sker bäst i mötet med världen. Jag tror inte man lär sig leva genom teori!

[Fication]

Det här med handlingsförlamning är intressant. Man sitter och tänker och tänker "Hm, hur ska jag tänka för att komma igång och handla istället för att tänka?"

Alltså, hur tänka för att sluta att tänka?

Sen kommer man på det:
"Aha!! SÅ ska man ju tänka!"
"Fan, vad smart jag är!! Jag är bäst."

"Jag är så smart, så smart, så smart!!"

Två veckor senare:

"Jag är så smart, jag lyckades tänka ut hur man handlar istället för att tänka! Så smart..."

Ytterligare två veckor senare:

"Jag är så smart, så... oj vad är det där? Betalningsanmärkning? Hur fan??"