Jag blev nyligen utsatt för ett "skämt" under en filminspelning (filmskola). Jag hade tilldelats rollen som regissör för en idé jag kommit med, och står i färd att förklara för skådisen vad han ska göra, då jag plötsligt märker hur det blir blött i baken. Jag vänder mig om och ser hur en i min grupp står med den blomvattnare jag tagit med för att skapa artificiell svett och sprutar på mig. Han springer kvickt runt och sprutar vid mitt skrev varpå han skrattande proklamerar att det ser ut som om jag kissat på mig... Alla skrattar, förutom jag då.
När jag känner mig kränkt och säger åt dem att sluta skratta, frågar vad som är så roligt, så möts jag av fler skratt; detta kändes inte särskilt roligt...
Jag tog upp saken två dagar senare och förklarade att jag inte tolererade sådant betéende, att det är helt respektlöst och att man framför allt inte fortsätter att skratta om man märker att någon tar illa upp (alla gör vi barnsliga saker). Då får jag höra av en i gruppen att jag faen måste bjuda på mig själv. När jag argt frågar varför det är jag som ska bjuda på mig när det är något som är på min bekostnad får jag samma svar och att han inte ens orkar ta den diskussionen eftersom det är så självklart...
Är det det?
Att bjuda eller inte bjuda på sig själv
Moderator: Moderatorgruppen
jo så jag känner, men man blir ju aningen förvirrad när ingen i gruppen höll med en. Jag känner personligen att man oftast ska respektera den "drabbade", dvs om man skämtar på någons bekostnad måste man respektera om denne inte tycker det är kul. Samma sak gäller trakasserier, ska jag säga till en kvinnlig anställd som upplever att hon blir sexuellt trackasserad att "ja men du måste ju bjuda på dig själv!"...
Det är självklart inte så allvarligt vad jag blev utsatt för, men logiken är densamma
Det är självklart inte så allvarligt vad jag blev utsatt för, men logiken är densamma
...
Jag förstår ditt dilemma. Du kan dock inte göra mer än på ett vuxet och allvarligt sätt säga åt dem. Om du vacklar eller låter som om du inte menar det (vilket är fullt förståeligt eftersom man inte vill bli exkluderad från gruppen) kan det uppfattas som grönt ljus till att fortsätta hålla på. Fråga dig själv om du verkligen tog illa upp eller om du reagerade så som man borde reagera, enligt normen. Om du verkligen tog illa upp och sa det på ett allvarligt sätt så är det gruppen som missar något här, då får man ha ett seriöst möte om det.
Jag tycker du gjorde helt rätt. Man kan vara barnslig och retas med varandra men om man inte fattar när man gatt för langt da förtjänar man heller inget medhall. Det handlar inte om att bjuda pa sig själv när man blir behandlad respektlöst, den andre personen gjorde fel och det är upp till honom att be om ursäkt, inte du.
Ska och borde och rätt och etik och hur gammal osv...
Jo, så kan man resonera. Det var omoget gjort, det kan vi slå fast. Men kärnan är väl egentligen hur du mår, hur dom andra i filmskolan mår och i vilken mån ni är utvecklande och uppbyggliga för varandra, i era relationer.
Alltså: om han har roligt på din bekostnad kvarstår faktum att han har roligt och du känner dig kränkt, hur mycket medhåll du än får av oss.
Jag hade nog skrattat tillbaka och sagt nåt hyperpretto/bergmanaktigt i stil med "Hur ska jag kunna prestera som regissör när jag kissat på mig? Nu kommer demonerna". Och när det var min kamrats tur att regissera hade jag inhandlat en skumraket med cocosflarn och tryckt upp i ansiktet på honom, och skrattat hysteriskt.
I gymnasiet hade jag en lång vendetta med av mina bästa vänner. Jag skruvade isär hans bänk och gömde hans böcker (ritade en skattkarta åt honom så han kunde hitta dem igen), han kastade en bakpotatis på mig när jag satt på muggen, och jag gav honom en denniskorv-förgiftad "choklad"-boll och så vidare.
Varför inte hälla lite ketchup i håret på din vän i gruppen. Skratta gott och honom och säg att du förstår nu. Han hade rätt! Man måste bjuda lite på sig själv. Fan vad löjlig du ser ut, med ketchup i håret, hahaha!
Det som vid första anblicken ser ut som en omogen gest kan i själva verket vara mycket moget om den medvetet strävar efter att lära ut en viktig livsprincip som inte kan läras ut på annat sätt. Så att ni kan gå vidare i er relation, och göra om revirpinkande till tillit. Det är så karma fungerar. Lycka till!
Jo, så kan man resonera. Det var omoget gjort, det kan vi slå fast. Men kärnan är väl egentligen hur du mår, hur dom andra i filmskolan mår och i vilken mån ni är utvecklande och uppbyggliga för varandra, i era relationer.
Alltså: om han har roligt på din bekostnad kvarstår faktum att han har roligt och du känner dig kränkt, hur mycket medhåll du än får av oss.
Jag hade nog skrattat tillbaka och sagt nåt hyperpretto/bergmanaktigt i stil med "Hur ska jag kunna prestera som regissör när jag kissat på mig? Nu kommer demonerna". Och när det var min kamrats tur att regissera hade jag inhandlat en skumraket med cocosflarn och tryckt upp i ansiktet på honom, och skrattat hysteriskt.
I gymnasiet hade jag en lång vendetta med av mina bästa vänner. Jag skruvade isär hans bänk och gömde hans böcker (ritade en skattkarta åt honom så han kunde hitta dem igen), han kastade en bakpotatis på mig när jag satt på muggen, och jag gav honom en denniskorv-förgiftad "choklad"-boll och så vidare.
Jag tog upp saken två dagar senare och förklarade att jag inte tolererade sådant betéende, att det är helt respektlöst och att man framför allt inte fortsätter att skratta om man märker att någon tar illa upp (alla gör vi barnsliga saker). Då får jag höra av en i gruppen att jag faen måste bjuda på mig själv. När jag argt frågar varför det är jag som ska bjuda på mig när det är något som är på min bekostnad får jag samma svar och att han inte ens orkar ta den diskussionen eftersom det är så självklart...
Varför inte hälla lite ketchup i håret på din vän i gruppen. Skratta gott och honom och säg att du förstår nu. Han hade rätt! Man måste bjuda lite på sig själv. Fan vad löjlig du ser ut, med ketchup i håret, hahaha!
Det som vid första anblicken ser ut som en omogen gest kan i själva verket vara mycket moget om den medvetet strävar efter att lära ut en viktig livsprincip som inte kan läras ut på annat sätt. Så att ni kan gå vidare i er relation, och göra om revirpinkande till tillit. Det är så karma fungerar. Lycka till!
Andlig föda
gråa hår skrev:Det är ju du själv som ska bjuda på dig själv och inte andra som ska bjuda på dig...
Barnsligt att folk uppför sig sån, men var han gammal egentligen?
Bara sociala kannibaler bjuder på sig själva och hoppas få uppskattning för de mumziga bitarna. Andra bjuder bara ut sina tankar, sina tankebarn, att dissekeras, konsumeras och digesteras av andra.
A
Algotezza aka Algotezza
Re: Andlig föda
Katana skrev:Men nu så va ju inte det som beskev så allvarligt. Det KUNDE vart kul också. Men eftersom 'offret' inte digga läget så ska man inte digga det som hände. Det är i övrigt normalt att ha skoj, men det finns gränser och dem går hos den på vars bekostnad man har det på.
Nä, det är inte schysst när andra får betala ett pris för ens skojfriskhet, eller vad det skall kallas. När det ibland händer, man skojar till det - men andra är inte med på noterna, kan dessa lätt uppfatta att man är ute för att göra bort dem, blåsa upp sig själv och göra sig bred på deras bekostnad.
A
Algotezza aka Algotezza
Jag är (sorgligt nog) yngst i den gruppen, 19 år, de andra är 20-23 (han som spruta vatten är 20 och fyller 21, den som tyckte jag skulle bjuda på mig själv är 21 tror jag).
Hovnarr jo jag tänkte faktiskt göra något sådant (kanske inte lika grovt), men samtidigt trodde jag nog ändå att det skulle gå att göra sig förstådd, om inte på plats så i efterhand. Uppenbarligen inte...
Samtidigt leder det väl egentligen ingen vart förutom att jag känner mig elakt förfriskad när jag gör något "dumt" tillbaka, snarare lär alla i gruppen vända sig mer mot mig. Jag får ju som tur är byta grupp efter jul och det ska bli skönt.
Det som stör mig mest är hur någon kan säga att "du måste bjuda på dig själv"... Jaha, det ska han avgöra liksom. Killen röstade på FI, vilket gör det svårt för mig att förstå hur han resonerar. Jag menar samma logik kan föras när en kvinna känner sig kränkt på sin arbetsplats... "Vafan gör du?!... "Äh du måste ju faen bjuda på dig själv! He he he"
Problemet är ju också att jag inte känner dessa människor, de är inte mina vänner så att säga. Hade någon jag känt gjort det hade jag antagligen inte tyckt det var så jätteskoj men jag hade väl på min höjd suckat och fortsatt jobba på. Det som var mest kränkande här var alltså inte själva handlingen utan att ingen brydde sig om att jag sa "lägg av att skratta, det är inte kul!". Då får jag istället höra "Jo det var ganska roligt faktiskt..."
Hovnarr jo jag tänkte faktiskt göra något sådant (kanske inte lika grovt), men samtidigt trodde jag nog ändå att det skulle gå att göra sig förstådd, om inte på plats så i efterhand. Uppenbarligen inte...
Samtidigt leder det väl egentligen ingen vart förutom att jag känner mig elakt förfriskad när jag gör något "dumt" tillbaka, snarare lär alla i gruppen vända sig mer mot mig. Jag får ju som tur är byta grupp efter jul och det ska bli skönt.
Det som stör mig mest är hur någon kan säga att "du måste bjuda på dig själv"... Jaha, det ska han avgöra liksom. Killen röstade på FI, vilket gör det svårt för mig att förstå hur han resonerar. Jag menar samma logik kan föras när en kvinna känner sig kränkt på sin arbetsplats... "Vafan gör du?!... "Äh du måste ju faen bjuda på dig själv! He he he"
Men nu så va ju inte det som beskev så allvarligt. Det KUNDE vart kul också. Men eftersom 'offret' inte digga läget så ska man inte digga det som hände. Det är i övrigt normalt att ha skoj, men det finns gränser och dem går hos den på vars bekostnad man har det på.
Problemet är ju också att jag inte känner dessa människor, de är inte mina vänner så att säga. Hade någon jag känt gjort det hade jag antagligen inte tyckt det var så jätteskoj men jag hade väl på min höjd suckat och fortsatt jobba på. Det som var mest kränkande här var alltså inte själva handlingen utan att ingen brydde sig om att jag sa "lägg av att skratta, det är inte kul!". Då får jag istället höra "Jo det var ganska roligt faktiskt..."
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 2132 och 0 gäster