99% av rikedomarna ägs av 1%
Moderator: Moderatorgruppen
99% av rikedomarna ägs av 1%
Siffrorna kanske är lite felaktiga men helt fel är de nog ej.
Är det ekonomiska systemet ett sätt att överföra rikedomar från massorna till några få?
Är det ekonomiska systemet ett sätt att överföra rikedomar från massorna till några få?
Re: 99% av rikedomarna ägs av 1%
jojoba skrev:Siffrorna kanske är lite felaktiga men helt fel är de nog ej.
Är det ekonomiska systemet ett sätt att överföra rikedomar från massorna till några få?
Robin Hood in reverse?
A
Algotezza aka Algotezza
Re: 99% av rikedomarna ägs av 1%
Algotezza skrev:
Robin Hood in reverse?
A
Yes!
Här är en studie från USA 2001 http://www.faculty.fairfield.edu/facult ... wealth.htm
"These data suggest that wealth is concentrated in the hands of a small number of families. The wealthiest 1 percent of households owns roughly 33.4% of the nation's net worth, the top 10% of households owns over 71%, and the bottom 40% of households owns less than 1%."
Räknar man globalt så borde väl värde koncentrationen öka mycket mer?
- Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Ett sätt som automatiskt överför värde som jag kommer att tänka på är räntan. Sveriges statsskuld är väl ca 1300 miljarder? Räntan varje år mellan 30-100 miljarder beroende på konjunkturen.
Men någon måste förstås trycka fram de pengarna och sälja dem dyrare, alltså med ränta. Usa "riksbank" Fed är faktiskt privatägd. Nu känner jag inte till exakt hur processen med pengaskapande fungerar men i praktiken så kan det väl översättas till att Fed trycker pengar gratis och säljer dem till folket? Folket betalar tillbaka genom beskattning.
Men någon måste förstås trycka fram de pengarna och sälja dem dyrare, alltså med ränta. Usa "riksbank" Fed är faktiskt privatägd. Nu känner jag inte till exakt hur processen med pengaskapande fungerar men i praktiken så kan det väl översättas till att Fed trycker pengar gratis och säljer dem till folket? Folket betalar tillbaka genom beskattning.
Mänskor med stora förmögenheter och vars arbetsinkomst är negligerbar kan även om de konsumerar en del ha en växande förmögenhet pga kapitalinkomster. Mänskor utan förmögenhet och en rätt liten arbetsinkomst måste däremot lägga hela inkomsten på konsumtion. Således växer de rikas förmögenhet, medan mänskor utan förmögenhet fortsätter att va utan.
Kom att tänka på Kalle Anka-serien där Ankeborg får ekonomiska problem eftersom Joakin von Anka sitter på alla kontanter så ingen kan handla något. Vilket givetvis oroar Joakim eftersom hans inkomster minskar. Tror att de trycker en sedel som är värd en fantastilion eller nått som han får så att pengarna kommer i rullning igen. En sedel som Joakim kommer att hata eftersom den är oanvändbar. Givetvis har ju ingen växel när han ska handla med den. 
Jag tycker det är givet att vi inte kan låta de ekonomiska system vi kallar för kapitalism och marknadsekonomi styra världen. De måste givetvis balanseras upp av andra system som kan garantera att de hålls balanserade och inte sticker iväg okontrollerat åt någon extrem riktning, så vi slipper se folk svälta till döds samtidigt som andra spenderar pengar på överflödig lyx. Givetvis kan lyx fungera som en drivkraft, men vi har idag många talande exempel på produkter genererade av den drivkraften som inte gynnar mänskligheten i stort, utan snarare det motsatta.
Exempel på en lösning är skatt, och att andelen skatt man betalar bör öka exponentiellt beroende på ens inkomst. Skatten används sedan åt att hjälpa oss alla, med större fokus på de som har det svårast.
Exempel på en lösning är skatt, och att andelen skatt man betalar bör öka exponentiellt beroende på ens inkomst. Skatten används sedan åt att hjälpa oss alla, med större fokus på de som har det svårast.
Jag ger samtliga rätten att fritt använda eller bygga vidare på allt eller delar av det jag skriver i mina foruminlägg, utan krav på att ange mig som upphovsman eller fråga mig om lov.
Wintran skrev:Exempel på en lösning är skatt, och att andelen skatt man betalar bör öka exponentiellt beroende på ens inkomst. Skatten används sedan åt att hjälpa oss alla, med större fokus på de som har det svårast.
Du har inte ägnat en tanke åt att just skatte- respektive bidragssystemet är strukturerat på så sätt att det ämnar bevara de redan drabbade människorna på samhällets absoluta botten?
Den som lever på socialbidrag kan aldrig förmå sig att ta ett arbete då en minimilön skulle innebära en ekonomisk belastning genom högre skatt, uteblivna bidrag och indraget bostadsbidrag. "Klivet upp" blir därigenom ett bisarrt "kliv ner", med minskat livsutrymme som följd; Sisyfosarbeten är inte belönande.
En struts - som i sin naivitet kastar mynt i en önskebrunn - borde ta ett djupt andetag innan hon lyfter huvudet därur.
Bidragen är utformade för en försörjning på existensminimum (enligt någon slags modern standard, som inkluderar tidning, TV etc). Detta för att vi inte vill se någon svälta, inte ha möjlighet att delta i samhällsdebatten eller vad vi nu finner är absolut nödvändigt för människan.
Problemet är att de lägsta lönerna också är utformade för en försörjning på existensminimum. Om arbete ska löna sig, måste bidragen minska under existensminimum och vi måste acceptera att folk svälter, eller så måste minimilönen öka.
Ett annat problem som ger samma effekt är att sjuka och arbetslösa som tidigare har varit medel/höginkomsttagare anses ha rätt att vara det resten av sitt liv med hjälp av A-kassa. För dem kommer arbete inte heller att vara ekonomiskt lönsamt.
Jag finner det orättvist med A-kassa och sjukpenning till viss del, därför att den bara utfaller till de som hunnit med att arbeta minst ett år. Blir du sjuk innan du hunnit ut på arbetsmarknaden får du inget. Är du arbetslös och tar ett initiativ genom att omskola dig riskerar du att bli av med A-kassan (i vissa fall är studietiden överhoppningsbar, men inte för alla och de pratar om att ta bort den regeln också, så att ingen får A-kassa efter studier).
Jag förespråkar medborgarlön (på existensminimum) och att alla höginkomsttagare som blir sjuka eller arbetslösa får rätta mun efter matsäcken, dvs leva på medborgarlönen eller besparingar/privata försäkringar. Att köpa t.ex. en villa som man bara har råd med så länge man har arbete, är att leva över sina tillgångar. Bidragssystemet ska vara till för att fånga upp dem som annars inte klarar ett normalt liv, det ska inte finansiera den "lyxigare" livsstil som höginkomsttagaren har valt.
Problemet är att de lägsta lönerna också är utformade för en försörjning på existensminimum. Om arbete ska löna sig, måste bidragen minska under existensminimum och vi måste acceptera att folk svälter, eller så måste minimilönen öka.
Ett annat problem som ger samma effekt är att sjuka och arbetslösa som tidigare har varit medel/höginkomsttagare anses ha rätt att vara det resten av sitt liv med hjälp av A-kassa. För dem kommer arbete inte heller att vara ekonomiskt lönsamt.
Jag finner det orättvist med A-kassa och sjukpenning till viss del, därför att den bara utfaller till de som hunnit med att arbeta minst ett år. Blir du sjuk innan du hunnit ut på arbetsmarknaden får du inget. Är du arbetslös och tar ett initiativ genom att omskola dig riskerar du att bli av med A-kassan (i vissa fall är studietiden överhoppningsbar, men inte för alla och de pratar om att ta bort den regeln också, så att ingen får A-kassa efter studier).
Jag förespråkar medborgarlön (på existensminimum) och att alla höginkomsttagare som blir sjuka eller arbetslösa får rätta mun efter matsäcken, dvs leva på medborgarlönen eller besparingar/privata försäkringar. Att köpa t.ex. en villa som man bara har råd med så länge man har arbete, är att leva över sina tillgångar. Bidragssystemet ska vara till för att fånga upp dem som annars inte klarar ett normalt liv, det ska inte finansiera den "lyxigare" livsstil som höginkomsttagaren har valt.
Offe!
Medborgarlönen är en mycket intressant och högst egalitär idé. Framställ det alster som bäst redogör för hur den finansieras. Vad är en lämplig ersättningsnivå? I min åsikt borde den även infalla vid avslutad grundskolegång (mellan 15 och 16 års ålder), till den befolkningsgrupp som utgör en distinkt konsumentkraft.
Den så kallade "svältgränsen" är en överdriven och dramatisk efterkonstruktion. Med tanke på att inte USA, Ryssland eller ens Sydafrika har en svältstatistik värd namnet, bara avgrundsdjupa ekonomiska klyftor, är diskussionen irrelevant att föra i svenska sammanhang.
Medborgarlönen är en mycket intressant och högst egalitär idé. Framställ det alster som bäst redogör för hur den finansieras. Vad är en lämplig ersättningsnivå? I min åsikt borde den även infalla vid avslutad grundskolegång (mellan 15 och 16 års ålder), till den befolkningsgrupp som utgör en distinkt konsumentkraft.
Den så kallade "svältgränsen" är en överdriven och dramatisk efterkonstruktion. Med tanke på att inte USA, Ryssland eller ens Sydafrika har en svältstatistik värd namnet, bara avgrundsdjupa ekonomiska klyftor, är diskussionen irrelevant att föra i svenska sammanhang.
medborgarlön skulle kosta 520 miljarder har jag för mig. och de kostnader för alla sorters bidrag som de skulle ersätta, skulle nog inte komma upp i mer än pass en tredjedel av den summan. kanske lite mer. knappast mer än hälften. det är mycket skatter (eller vad man nu ska hitta på) som återstår för att få till det (dessutom, tror man, från skattebetalare som sinar allt mer (med oss yngre generationer som inte har inpiskat i ryggen att göra "rätt" för oss) på medborgarlön. =D ..det kallar jag jobbig cirkel, eller har de fel? skulle "folket" faktiskt fortsätta att "driva på" produktionen trots medborgarlönen på ~7000/mån/socialbidragsnivå.)
Jag använde ordet "svälter" i meningen "leva under oacceptabla förhållanden". Jag tror inte heller att folk svälter ihjäl.
Jag har inte sett något finansieringsförslag, men jag har läst vaga uttalanden, som "de pengar som betalas ut i bidrag/A-kassa nu plus de besparingar som görs på administration när de behovsprövade bidragen försvinner".
Jag har inte sett något finansieringsförslag, men jag har läst vaga uttalanden, som "de pengar som betalas ut i bidrag/A-kassa nu plus de besparingar som görs på administration när de behovsprövade bidragen försvinner".
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster