Inlärning.. några konkreta lagar för varje människa?
Moderator: Moderatorgruppen
Inlärning.. några konkreta lagar för varje människa?
Hur fungerar inlärningen? Vad är det ultimata för varje individ att göra när det gäller inlärning av material? Nu menar jag alltså inte inlärningsstilar som att några gillar att lyssna, några läsa osv, utan några universiella lagar för inlärning.
-
Katana
Re: Inlärning.. några konkreta lagar för varje människa?
Hälsa, intresse, motivation, öppenhet, avspändhet.
Intresse. Plus den dopaminkick man får när man lär sig något (aha-upplevelse).
De andra sakerna tror jag inte är nödvändiga.
Intresse är absolut nödvändigt för en bra inlärning. Ett känt lärarknep är att ge eleverna instuderingsfrågor tillsammans med den text som ska läras in. Det fungerar inte, eleverna skummar texten på jakt efter svaren på frågorna, skriver av direkt från texten och lär sig ingenting. På liknande sätt undviker varje ointresserad elev lärarens försök att skapa artificiellt intresse.
Om ett naturligt intresse finns, kan underverk ske. Svenska 8-åringar läser Harry Potter-böckerna på originalspråket för att de inte har tålamod att vänta på den svenska översättningen. Vissa barn lär sig alla namnsdagar i almanackan utantill, eller tågtidtabellen, eller alla fakta om sin idol.
Skolan idag bygger på att man inte får välja vad man vill lära sig. Det betyder att de flesta elever inte har ett intresse för det de ska lära sig just då. Att spendera sin tid på att lära sig någon i politikerögon onyttig kunskap, är bättre än lägga tiden på att inte lära sig matematik. Därför tycker jag att eleverna ska ges större möjligheter till fria val.
De andra sakerna tror jag inte är nödvändiga.
Intresse är absolut nödvändigt för en bra inlärning. Ett känt lärarknep är att ge eleverna instuderingsfrågor tillsammans med den text som ska läras in. Det fungerar inte, eleverna skummar texten på jakt efter svaren på frågorna, skriver av direkt från texten och lär sig ingenting. På liknande sätt undviker varje ointresserad elev lärarens försök att skapa artificiellt intresse.
Om ett naturligt intresse finns, kan underverk ske. Svenska 8-åringar läser Harry Potter-böckerna på originalspråket för att de inte har tålamod att vänta på den svenska översättningen. Vissa barn lär sig alla namnsdagar i almanackan utantill, eller tågtidtabellen, eller alla fakta om sin idol.
Skolan idag bygger på att man inte får välja vad man vill lära sig. Det betyder att de flesta elever inte har ett intresse för det de ska lära sig just då. Att spendera sin tid på att lära sig någon i politikerögon onyttig kunskap, är bättre än lägga tiden på att inte lära sig matematik. Därför tycker jag att eleverna ska ges större möjligheter till fria val.
-
dobermanz
Jag tycker att man lär in saker bra om man är intereserad av ämne. För att väka interese för ämne är lärares roll i dagens skolor mycket viktigt. Det är lärare som ska presentera emnet för ellever på detta sättet så att elever tycker om det. Lektioner ska vara roliga för elever.
Man kan inte tvinga en att lära sig olika saker gör man det så är det stor risk att man bankar in saker inför provet och sedan glönmmer alting.
Man kan inte tvinga en att lära sig olika saker gör man det så är det stor risk att man bankar in saker inför provet och sedan glönmmer alting.
-
dobermanz
Jag anser att svenska akola get tillräcklig god val för elever. Det finns ämne som är nödvendiga här i livet. Exempelvis matematik, matematik är geund för dom flesta naturvetenskapliga ämne, fisyk, kemi och även biologi är ämne där man räknar matte. Mtematik utvecklar även logisk tänkande. Jag tycker att filosofi bör vara en av grundämnen i gymnasium därför att just i denna ämne lär man sig att tänka, att se kritiskt på saker och ting.
Alla här talar om motivation eller intresse, och jag håller med om att det är nummer ett. Påminner om något Ram Dass sa: Motivation percieves perception. Mycket kraftfullt tycker jag och följdfråga blir: Hur styr man motivation?
Mitt bästa inlärningsknep: Lär dig som om ditt liv hängde på det!
En annan detalj är kritiskt tänkande. Ju mindre, desto snabbare inlärning! Många kritiserar saker innan de har begripit, de sjösätter skutan innan bultarna satts fast. Sen när skutan sjunker så tycker de att det där var inget att ha!
Andra kritiserar läraren på felaktiga grunder, behandlar man en lärare som Gud allsmäktig och allvetande lär man sig snabbare. Man lär sig mycket snabbt när man har någon att bolla mot, ensam kan gå trögt.
Självkritik, svår detalj. En del har pissigt självförtroende och tror helt enkelt inte att det är möjligt att lära sig en sak, tex tjejer och matematik. En del vågar inte fråga och avslöja sin okunnighet pga osäkerhet eller kanske prestige.
Och slutligen:
Don't underestimate the power of korvstoppning!
Mitt bästa inlärningsknep: Lär dig som om ditt liv hängde på det!
En annan detalj är kritiskt tänkande. Ju mindre, desto snabbare inlärning! Många kritiserar saker innan de har begripit, de sjösätter skutan innan bultarna satts fast. Sen när skutan sjunker så tycker de att det där var inget att ha!
Andra kritiserar läraren på felaktiga grunder, behandlar man en lärare som Gud allsmäktig och allvetande lär man sig snabbare. Man lär sig mycket snabbt när man har någon att bolla mot, ensam kan gå trögt.
Självkritik, svår detalj. En del har pissigt självförtroende och tror helt enkelt inte att det är möjligt att lära sig en sak, tex tjejer och matematik. En del vågar inte fråga och avslöja sin okunnighet pga osäkerhet eller kanske prestige.
Och slutligen:
Don't underestimate the power of korvstoppning!
Tja, det var ju övergripande regler och principer som efterfrågades och inte tekniker. Om det hade handlat om knep för projektledning så hade motsvarande tips varit: Var helt övertygad om att du kommer att ro det i land, som om ditt liv hängde på det! 
När man jobbar med hundar så tycker jag en bra definition på inlärning är flera saker som händer samtidigt. Hunden hör kommando och utför momentet, tex sitt. Då associeras de båda beståndsdelarna och hunden utför momentet när kommandoordet hörs.
Dessutom bakas ju allt annat som händer in i associationen, tex hundens känslomässiga tillstånd, förväntan, hunger, stressnivå, koncentrationsnivå, yttre störningar, förhållande med flockledaren osv. En duktig hundtränare ser ju till att ha koll på dessa parametrar så att man lär hunden att jobba med rätt temperatur. Och framför allt timing!
Så även för oss gäller det att ha koll på fysiska och psykosociala parametrar när vi sätter oss ner med boken. Nyss läste jag en undersökning där man mätt hur barn utvecklas i samband med en flytt av en flygplats i Tyskland. Man kom fram till att den genomsnittliga tidpunkten för att lära sig läsa försenades med två månader per ökning med 5 dB i ljudnivå. Motsvarande förbättring visades för de barnen som blev av med flygplatsen. Liknande resultat har redovisats i undersökningar i England och Holland. Det är lite intressant. Ljudmiljöer har kommit upp på tapeten en del på siståne.
När det gäller människor och inlärning får man ju också ta med strukturen, det är inte bara fakta och rena associationer som ska bankas in. Man måste även ordna fakta gentemot varandra i någon slags struktur, dvs ta ut vad som är viktigt och hitta den vertikala dimensionen, kausalitet och styrande principer. Är det ett faktabaserat ämnesområde kallar man det djupinlärning, är det ett mera matematiskt ämne är det förståelse helt enkelt (är det juridik är det överkurs
). Frågan här är om man ska presentera strukturen först eller innehållet först. Alltså om man ska dela ut kulorna först och granen sist, eller om man ska dela ut granen först så att man kan hänga upp kulorna en i taget när man får dessa. Inte självklart tycker jag! Individuellt.
Att strukturera är just vad jag inte gjort här, jag bara spånar hej vilt!
När man jobbar med hundar så tycker jag en bra definition på inlärning är flera saker som händer samtidigt. Hunden hör kommando och utför momentet, tex sitt. Då associeras de båda beståndsdelarna och hunden utför momentet när kommandoordet hörs.
Dessutom bakas ju allt annat som händer in i associationen, tex hundens känslomässiga tillstånd, förväntan, hunger, stressnivå, koncentrationsnivå, yttre störningar, förhållande med flockledaren osv. En duktig hundtränare ser ju till att ha koll på dessa parametrar så att man lär hunden att jobba med rätt temperatur. Och framför allt timing!
Så även för oss gäller det att ha koll på fysiska och psykosociala parametrar när vi sätter oss ner med boken. Nyss läste jag en undersökning där man mätt hur barn utvecklas i samband med en flytt av en flygplats i Tyskland. Man kom fram till att den genomsnittliga tidpunkten för att lära sig läsa försenades med två månader per ökning med 5 dB i ljudnivå. Motsvarande förbättring visades för de barnen som blev av med flygplatsen. Liknande resultat har redovisats i undersökningar i England och Holland. Det är lite intressant. Ljudmiljöer har kommit upp på tapeten en del på siståne.
När det gäller människor och inlärning får man ju också ta med strukturen, det är inte bara fakta och rena associationer som ska bankas in. Man måste även ordna fakta gentemot varandra i någon slags struktur, dvs ta ut vad som är viktigt och hitta den vertikala dimensionen, kausalitet och styrande principer. Är det ett faktabaserat ämnesområde kallar man det djupinlärning, är det ett mera matematiskt ämne är det förståelse helt enkelt (är det juridik är det överkurs
). Frågan här är om man ska presentera strukturen först eller innehållet först. Alltså om man ska dela ut kulorna först och granen sist, eller om man ska dela ut granen först så att man kan hänga upp kulorna en i taget när man får dessa. Inte självklart tycker jag! Individuellt.
Att strukturera är just vad jag inte gjort här, jag bara spånar hej vilt!
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Den mänskliga inlärningen är även den underordnad den selektiva psykologin, DVS vi lär oss sådant som upplevs meningsfullt och som vi verkligen tror vi har nytta av. Om vi enbart lär oss inför ett prov så kommer den selektiva psykologin inte att lagra informationen för något annat sammanhang än detta. Faktum är att vi tar in all information och lagrar den - men enbart en del blir till explicita minnen. Det intressanta är alltså inte inlärningen i sig - utan hur vi ämnar bruka det vi lär oss, det är den avgörande faktorn.
Om vi nödvändigt måste lära oss något som inte känns meningsfullt, så måste vi alltså först klargöra ett meningsfullt sammanhang som är övertygande för vårt jag.
/Johan
Om vi nödvändigt måste lära oss något som inte känns meningsfullt, så måste vi alltså först klargöra ett meningsfullt sammanhang som är övertygande för vårt jag.
/Johan
Ett bra knep för inlärning är ju att få med en känslomässig aspekt på faktat som ska bankas in, något som alla reklamare förstås har koll på. Kanske samma sak som meningsfullheten Johan nämner.
Vidare om att integrera, när man går in på områden som musik och idrott, eller varför inte bilkörning, kan man dela in framförandet i teknik och uttryck. Om all teknik är integrerad helt och hållet kan man lägga all möda på uttrycket, för tekniken sitter i ryggmärgen.
En vanlig modell för olika stadier i inlärning är matrisen med medveten och omedveten kunskap respektive okunskap, och man går runt i matrisen enligt:
1 Omedveten okunskap - man vet inte vad man saknar kunskap om. Man har aldrig prövat att köra bil, det ser väl inte så svårt ut.
2 Medveten okunskap - man har prövat och märker nu att det inte är så lätt, man inser att man inte kan köra bil.
3. Medveten kunskap - man har nu lärt sig att köra bil, men man måste koncentrera sig för att utföra en manöver som att växla.
4. Omedveten kunskap - kunskapen är helt integrerad, man tänker inte på att växla utan det går helt automatiskt. Man kan ägna sina tankar åt andra saker och man tänker "nu ska jag köra åt det hållet" så kör man åt det hållet utan att man tänker på manövrarna det kräver.
Det sista steget måste man ju uppnå för att kunna uttrycka sig med hjälp av ett instrument, man måste vara ett med instrumentet och med det man ska uttrycka. Man kan inte uttrycka sig helt och hållet om man måste tänka på var man ska sätta fingrarna på tangenterna.
Vidare om att integrera, när man går in på områden som musik och idrott, eller varför inte bilkörning, kan man dela in framförandet i teknik och uttryck. Om all teknik är integrerad helt och hållet kan man lägga all möda på uttrycket, för tekniken sitter i ryggmärgen.
En vanlig modell för olika stadier i inlärning är matrisen med medveten och omedveten kunskap respektive okunskap, och man går runt i matrisen enligt:
1 Omedveten okunskap - man vet inte vad man saknar kunskap om. Man har aldrig prövat att köra bil, det ser väl inte så svårt ut.
2 Medveten okunskap - man har prövat och märker nu att det inte är så lätt, man inser att man inte kan köra bil.
3. Medveten kunskap - man har nu lärt sig att köra bil, men man måste koncentrera sig för att utföra en manöver som att växla.
4. Omedveten kunskap - kunskapen är helt integrerad, man tänker inte på att växla utan det går helt automatiskt. Man kan ägna sina tankar åt andra saker och man tänker "nu ska jag köra åt det hållet" så kör man åt det hållet utan att man tänker på manövrarna det kräver.
Det sista steget måste man ju uppnå för att kunna uttrycka sig med hjälp av ett instrument, man måste vara ett med instrumentet och med det man ska uttrycka. Man kan inte uttrycka sig helt och hållet om man måste tänka på var man ska sätta fingrarna på tangenterna.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster