Vad anser ni er själva att ni har för moraliska värderingar?
Hur skulle ni agera i följande situationer?
1) Skulle ni offra en människa för att rädda livet på tio andra?
En klassiker, men säger mycket om dig som individ.
2) Skulle ni kunna döda? Vad skulle omständigheterna vara isf?
3) Dödshjälp?
Finns många, kom gärna med fler.
Vad som gäller mig själv, så skulle jag utan minsta tvekan offra en för att rädda tio. OM man ser på fragan svart på vitt. Naturligtvis finns det andra vinklar.
Om nu denna enda var en väldigt nära vän, skulle du fortfarande offra henne? Helt klart ett dilemma..
Jag skulle kunna döda(tror jag, aldrig gjort det). Men som ja känner nu skulle jag tex inte ha några problem med att ta livet av någon som våldtagit min syster.
Jag skulle inte heller ha några problem med att döda en person som jag anser mig vara ond.
Jag är absolut för dödshjälp. Tänker mig själv in i situationen som helt hjälplös. Måste få hjälp med maten, gå på toaletten osv. Vill inte leva så.
INFÖR DÖDSHJÄLP!
Så, kom igen nu folket. Det är MORAL vi pratar om, bland de intressantaste och mest känsloladdade ämnen man kan disskutera runt:)
Moral?
Moderator: Moderatorgruppen
Moral?
An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?
Re: Moral?
MrBullen skrev:
1) Skulle ni offra en människa för att rädda livet på tio andra?
En klassiker, men säger mycket om dig som individ.
2) Skulle ni kunna döda? Vad skulle omständigheterna vara isf?
3) Dödshjälp?
1: Om det va ngn jag kännde bra så hade jag inte kunnat offra den personen. Om det inte va någon jag kännde alls så hade det berott på om jag hade varit tvungan att vara den som offrade personen, vet inte om jag hade klarat det!
2: Vet inte. Tror att nästan alla är kapabla till det men det beror på omständigheterna och jag kan inte svara på vilka de hade varit för mig på rak arm!
3: Visst varför inte men om personen i fråga själv har bett om det och man på något sätt vet att han/hon menar det! (kanske ett dödshjälpskort precis som donatorkort? :wink: )
1. Jag skulle absolut inte döda en för att rädda 10.
Vilken situation hade du tänkt dig? Några håller på att bli överkörd, du puttar snabbt en stor snubbe i vägen för att rädda dom. E, mord?
Det är en epedemi, 10 har blivit smittade och bara en överlever för han har utvecklat resistans, problemet, för att dela måste vi skära upp hans lever, vilket du hastigt gör.
Du står framför en exekutionspatrull som säger att om inte du skjuter en så skjuter dom 10 och ger dig ett gevär. SKJUT HAN SOM SA DET FÖR FAN!
Vad är det du vill rädda när du räddar en människa?
Vill du att mätaren i himlen, den som anger hur lyckliga vi är, ska stiga. Vill du rädda den matematiska skönheten i stora tal.
Eller kanske är det upplevelsen av döden, det du kan identifiera dig med, du vill rädda någon från?
Om så är fallet, låt mig då fråga dig, är det värre att dö med 10 andra i en situation, eller är det värre att offras som en av 10 i en situation.
Hur blir dom enskilda individernas värde större för att dom är fler, det är ju en psykologisk process alla måste stå ensamma inför, att dö.
Nej, jag tror egentligen du vill rädda dig själv. Det är lättare att se en dö, intalar du dig, än att se 10. Det är din upplevelse inte någon annans du räddar.
2. Klart, var jag tillräckligt i plågor så tog jag mitt liv.
3. Klart, var någon tillräckligt medveten om sin situation och inte ville ha den, skulle jag hjälpa genom vad jag kan.
Hellre bistå någon med ett smärtfritt sätt att ta livet av sig, ringa dit ambulans så liket slipper ruttna, ge ett värdigt avslut, än att någon skall ligga o spy med 50 alvedon i halsgropen eller dingla i sin egen avföring från ett rep i taket.
Vilken situation hade du tänkt dig? Några håller på att bli överkörd, du puttar snabbt en stor snubbe i vägen för att rädda dom. E, mord?
Det är en epedemi, 10 har blivit smittade och bara en överlever för han har utvecklat resistans, problemet, för att dela måste vi skära upp hans lever, vilket du hastigt gör.
Du står framför en exekutionspatrull som säger att om inte du skjuter en så skjuter dom 10 och ger dig ett gevär. SKJUT HAN SOM SA DET FÖR FAN!
Vad är det du vill rädda när du räddar en människa?
Vill du att mätaren i himlen, den som anger hur lyckliga vi är, ska stiga. Vill du rädda den matematiska skönheten i stora tal.
Eller kanske är det upplevelsen av döden, det du kan identifiera dig med, du vill rädda någon från?
Om så är fallet, låt mig då fråga dig, är det värre att dö med 10 andra i en situation, eller är det värre att offras som en av 10 i en situation.
Hur blir dom enskilda individernas värde större för att dom är fler, det är ju en psykologisk process alla måste stå ensamma inför, att dö.
Nej, jag tror egentligen du vill rädda dig själv. Det är lättare att se en dö, intalar du dig, än att se 10. Det är din upplevelse inte någon annans du räddar.
2. Klart, var jag tillräckligt i plågor så tog jag mitt liv.
3. Klart, var någon tillräckligt medveten om sin situation och inte ville ha den, skulle jag hjälpa genom vad jag kan.
Hellre bistå någon med ett smärtfritt sätt att ta livet av sig, ringa dit ambulans så liket slipper ruttna, ge ett värdigt avslut, än att någon skall ligga o spy med 50 alvedon i halsgropen eller dingla i sin egen avföring från ett rep i taket.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 32 och 0 gäster