Fri vilja vs pre-destination

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Mithra
Inlägg: 137
Blev medlem: 28 jun 2006 22:02

Fri vilja vs pre-destination

Inläggav Mithra » 13 jan 2007 15:50

Vad är sant, fri vilja eller pre-destination? Kan man bevisa det ena eller det andra?

En tanke vore ju att ifall fri vilja är sant, så borde kulturer som trott på den fria viljan vara framgångsrikare än fatalistiska kulturer. Men så har det inte (alltid?) varit. Grekerna (iaf vanligt folk) var fatalistiska, ändå lyckades de skapa en storslagen kultur. Även vikingarna var fatalistiska, men det hindrade inte dem att grunda städer i det som skulle bli Ryssland och Ukraina, eller att vara de första européer att kolonisera Amerika (låt vara att det endast höll i några år).

Det motsatta, dvs. att om pre-destination är sant så borde fatalistiska kulturer vara framgångsrikare än kulturer som trott på den fria viljan kan inte appliceras, anser jag. Vilka antika (eller medeltida) kulturer trodde förresten på den fria viljan? Vad är det egentligen som är mainstream i Västvärlden idag, fri vilja eller fatalism?

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Re: Fri vilja vs pre-destination

Inläggav eken » 13 jan 2007 16:30

Mithra skrev:Vad är sant, fri vilja eller pre-destination? Kan man bevisa det ena eller det andra?

En tanke vore ju att ifall fri vilja är sant, så borde kulturer som trott på den fria viljan vara framgångsrikare än fatalistiska kulturer. Men så har det inte (alltid?) varit. Grekerna (iaf vanligt folk) var fatalistiska, ändå lyckades de skapa en storslagen kultur. Även vikingarna var fatalistiska, men det hindrade inte dem att grunda städer i det som skulle bli Ryssland och Ukraina, eller att vara de första européer att kolonisera Amerika (låt vara att det endast höll i några år).

Det motsatta, dvs. att om pre-destination är sant så borde fatalistiska kulturer vara framgångsrikare än kulturer som trott på den fria viljan kan inte appliceras, anser jag. Vilka antika (eller medeltida) kulturer trodde förresten på den fria viljan? Vad är det egentligen som är mainstream i Västvärlden idag, fri vilja eller fatalism?


Att bevisa en metafysisk uppfattning är ingen enkel sak, och jag vet egentligen inte vad man skulle kunna tänka sig för metod för att visa det.

Tron på ett oundvikligt öde (fatalism) kan säkerligen kombineras med uppfattningen om en fri vilja. För jag kan ju tro att jag t ex kommer att dö (oundvikligen) men ändå ha en fri vilja fram till dess att jag inte längre existerar under förutsättning att jag verkligen har en fri vilja. Vare sig determinism eller fatalism behöver nödvändigtvis innebära att man måste sätta sig ner med armarna i kors och vänta på det oundvikliga. Det implicerar vare sig det ena eller andra.

Den vanliga uppfattningen idag är väl att fri vilja kan kombineras med determinism. Men problemet är att visa hur sjutton det är möjligt.

/eken
Amor et scientia

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 13 jan 2007 16:38

Min inställning borde förresten innebära att meningen "...ifall fri vilja är sant, så borde kulturer som trott på den fria viljan vara framgångsrikare än fatalistiska kulturer." inte behöver vara sann.

För även om den fria viljan är sann att vi har, så kan ju ändå "fatalistiska kulturer" ha sin fria vilja att i så fall bestämma sig för att de är "det av gud utvalda segrande folket", "proletariatets talesmän" m.m. och vara oerhört framgångsrika i sin fatalism trots att de skulle ha en fri vilja. Av sin övertygelse att de är "utvalda" krossar de allt motstånd och står som segrare i enlighet med sin fatalistiska övertygelse som nu skulle bevisas.

/eken
Amor et scientia

Rafael
Inlägg: 462
Blev medlem: 26 okt 2005 01:35

Inläggav Rafael » 13 jan 2007 17:29

fri vilja strider mot kasualitet och således mot vårt sätt att tänka (språk). Försök definiera frihet och du kommer misslyckas.

What eyes can see,
A silver maple burnished with moonshine.
Taken, from the deepest wells of oppression,
From the dream-dromes of definable reality

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 13 jan 2007 17:39

Rafael skrev:fri vilja strider mot kasualitet och således mot vårt sätt att tänka (språk). Försök definiera frihet och du kommer misslyckas.


Vi kan försöka att definiera vilket ord som helst och vi kommer antagligen att misslyckas. Ord är vaga och kan tolkas hela tiden. Själva begreppet vaghet är vagt eftersom vi inte med någon exakthet kan säga vad som skiljer det vaga från det inte lika vaga.

Strider verkligen den fria viljan mot kausalitet? Varför skulle den i så fall göra det?

Om vi tänker oss att alla tidigare händelser är orsakade av tidigare orsaker och att det inte hade kunnat vara på annat sätt, betyder det med nödvändighet att jag just nu, i ögonblicket T i rummet R, inte skulle kunna ha en fri vilja eller att mitt val inte skulle kunna vara fritt?

För enbart därför att jag med mitt val orsakar en viss handling, så betyder ju inte det att jag därmed var tvingad att välja som jag valde. Det betyder ju bara i så fall att min vilja orsakade min handling, vilket väl just är vad den som tror på den fria viljan menar.

/eken
Amor et scientia

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 13 jan 2007 17:47

Rafael

Kausalitet (orsak och verkan) och teorin om densamma är inte något absolut säkert kort för att förklara verkligheten. Kausalitetsteorin är essentialistisk och används därför inte längre för att på vetenskapligt sätt förklara världen.

Däremot skulle nog vissa kunna använda sig av kausalitetsteorin och orsakssammanhang, om inte annat i spekulerandet, för att förklara fri vilja.

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 13 jan 2007 18:06

Sceptisk skrev:Kausalitetsteorin är essentialistisk och används därför inte längre för att på vetenskapligt sätt förklara världen.


Jag undrar om detta verkligen stämmer. Jag förstår kausalitetsteorin som en teori som utgår ifrån att orsak och verkan ger oss förklaringar.

Men är det inte så att en hel del forskning inom skilda ämnen faktiskt ägnar sig åt att konstatera just samband mellan orsak och verkan för att förklara vår omvärld? Att helt bortse från att verkan har en orsak låter ju faktiskt inte alls särskilt vetenskapligt.  

Och även om kvantfysiken sätter orsak och verkan i ett annat ljus så är det väl ändå så att övrig naturvetenskap är tämligen inne på spåret att att verkan inte kan föregå orsaken och att allting har minst en orsak...?

/eken
Amor et scientia

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 13 jan 2007 19:21

Det skeptiska resonemang som brukar läggas fram i etiologin är att man enbart kan studera resultat, inte orsaker. Att tala om orsakssammanhang är att lägga fram en teori om enbart hur saker verkar te sig, men man kan inte avgöra ifall detta är hur det egentligen "fungerar".

Vi människor har ju en tendens att vilja skapa berättelser om vår verklighet och dessa berättelser följer alltid en viss kausal logik, t.ex. "jägaren var ute i skogen och gick och så plötsligt såg han en hare varpå han laddade geväret och sköt haren, som föll ner - dödad av kulan".

Vi drar alltså slutsatser om verkligheten utifrån våra egna tolkningar om effekterna. Det går dock inte säga att man kan bevisa att de förhållanden som berättelsen försöker att spegla, verkligen är så. Vi ser effekter och drar slutsatser om vad "orsaken" kan tänkas vara.

David Hume menade (grovt förenklat) att eftersom det inte finns två exakt lika företeelser så kan man aldrig vara helt säker på vad resultatet kommer att bli. Det är bara så att det är bekvämt att tänka som man alltid gjort.

Aenesidemus lägger fram det såhär:

"The relation between cause and effect is unthinkable. If the two things are different, they are either simultaneous or in succession. If simultaneous, cause is effect and effect cause. If not, since effect cannot precede cause, cause must precede effect, and there must be an instant when cause is not effective, that is, is not itself."

Kan tänka mig att det är därför man i vetenskapliga sammanhang istället talar om "samvariation".

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 14 jan 2007 00:29

Sceptisk skrev:Det skeptiska resonemang som brukar läggas fram i etiologin är att man enbart kan studera resultat, inte orsaker.

Kan tänka mig att det är därför man i vetenskapliga sammanhang istället talar om "samvariation".


Ja, det är förstås ett förhållningssätt man kan ha, men samtidigt så tycker jag att det blir onödigt hårt att hävda att kausalitet "används därför inte längre för att på vetenskapligt sätt förklara världen.".  Även om man företräder ett hermenutiskt synsätt, så verkar det ju som att man tvingas tillgripa "förklaringar" för att lyckas förstå (dvs någon slags "samvariation" som du skriver).

Men att helt förkasta idén om orsakssamband verkar svårt, i synnerhet om man vill begripa vad det är för någonting man håller på med när man i vetenskapliga sammanhang försöker att förstå vad som ska förklaras.

Mvh
Anders
Amor et scientia

Rafael
Inlägg: 462
Blev medlem: 26 okt 2005 01:35

Inläggav Rafael » 14 jan 2007 01:04

Ni förstår inte vad jag menar. Jag bryr mig inte om huruvida vi har en fri vilja eller inte (då vi aldrig kan veta det även om saker pekar på motsatsen), jag menar bara på att vi genom språket inte upplever världen som fragmenterad utan som kasuel. För att verkligt "fri" vilja ska kunna existera (alltså inte någon slags kompromiss där friheten styrs under sina egna lagar a la kant) krävs något utöver språkets villkor.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 jan 2007 02:29

Rafael skrev:Ni förstår inte vad jag menar. Jag bryr mig inte om huruvida vi har en fri vilja eller inte (då vi aldrig kan veta det även om saker pekar på motsatsen), jag menar bara på att vi genom språket inte upplever världen som fragmenterad utan som kasuel. För att verkligt "fri" vilja ska kunna existera (alltså inte någon slags kompromiss där friheten styrs under sina egna lagar a la kant) krävs något utöver språkets villkor.


Hur kan vi utläsa kausaliteten utan fragmentering?
Är verkligheten inte en helhet?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 14 jan 2007 13:20

Rafael skrev:Ni förstår inte vad jag menar. Jag bryr mig inte om huruvida vi har en fri vilja eller inte (då vi aldrig kan veta det även om saker pekar på motsatsen), jag menar bara på att vi genom språket inte upplever världen som fragmenterad utan som kasuel. För att verkligt "fri" vilja ska kunna existera (alltså inte någon slags kompromiss där friheten styrs under sina egna lagar a la kant) krävs något utöver språkets villkor.


Nä, men jag vill gärna förstå hur du menar. Jag tolkar det du skriver som att å ena sidan menar du att det inte är relevant att veta vad fri vilja innebär, men å andra sidan menar du att "fri" vilja för sin existens kräver något utanför språket.

Det låter rimligt att vi upplever världen som kausal genom språket. Språk ger mening och sammanhang där vi söker helheter.

Men hur kan då språket vara en faktor som avgör att den fria viljan bestämt kräver någonting utöver språket för att kunna förstås? Det i sig är ju ett påstående om den fria viljans natur. Och det är svårt att för någon med ett språk förstå vad det egentligen skulle innebära att beskriva "någonting utanför språkets ramar" utan språket.

Jag skulle i så fall inte ens våga mig på ett försök att ens kunna begripa innebörden av vad det skulle kunna tänkas betyda är jag rädd för.

Mvh
Anders
Amor et scientia

Användarvisningsbild
Mithra
Inlägg: 137
Blev medlem: 28 jun 2006 22:02

Inläggav Mithra » 14 jan 2007 22:20

Men om det inte kan bevisas åt det ena eller andra hållet, vad finner då folk för syfte att diskutera det?

eken skrev:För även om den fria viljan är sann att vi har, så kan ju ändå "fatalistiska kulturer" ha sin fria vilja att i så fall bestämma sig för att de är "det av gud utvalda segrande folket", "proletariatets talesmän" m.m. och vara oerhört framgångsrika i sin fatalism trots att de skulle ha en fri vilja. Av sin övertygelse att de är "utvalda" krossar de allt motstånd och står som segrare i enlighet med sin fatalistiska övertygelse som nu skulle bevisas.


Jo det stämmer, men en fatalistisk inställning som t ex "vi kommer att vinna oavsett vad som händer, det har Gud lovat" kan ju vara förödande i krig.

Om vi antar att metafysisk naturalism är den faktuellt korrekta världbilden, vad är då troligast korrekt, fri vilja eller pre-destination?

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 jan 2007 23:07

Predestinerade val att välja mellan?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
eken
Inlägg: 216
Blev medlem: 22 dec 2005 22:19
Kontakt:

Inläggav eken » 15 jan 2007 00:35

Mithra,

Men om jag var en krigförare och hade mannar med den inställningen skulle väl sannolikt soldatmoralen vara extremt hög. För även om "vi" kommer att vinna, behöver det kanske inte betyda att varje individuell person därmed automatiskt vill dö? Fast om man utgår från att var och en tror att han är predestinerad att personligen gå segrande ur striden oavsett vad han gör, så kanske det skulle kunna vara "förödande". Men detta förutsätter förstås att man är helt passiv i förhållande till sitt öde.

Och motsatsvis kan väl tron på en fri vilja göra oss onödigt fega eller sänka moralen och säkerheten, vilket ju också kan vara förödande i krig?

Funderar också om det verkligen behöver vara så att en fri vilja behöver stå i motsats till fatalism. För även om vi vet att ödet är X för oss därför att gud har bestämt att X ska bli vårt öde, så kanske vi ändå själva har valt X utan att gud någonsin behöver ingripa? Och i så fall har väl vårt val varit "fritt" i den mening som vi tänker oss fri vilja (dvs att vi själva bestämmer vad vi väljer) även fast det har varit bestämt redan från början?

Ja, det var bara några tankar... :)

Mvh
Anders
Amor et scientia


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 31 och 0 gäster