Ta livet av sig i webbkamera

Moderator: Moderatorgruppen

tobiias
Inlägg: 64
Blev medlem: 17 okt 2007 05:34

Ta livet av sig i webbkamera

Inläggav tobiias » 18 jan 2009 01:51

Det finns ett par berättelser om personer som tagit livet av sig i webbkamera, påhejade av publiken. Jag tycker det här är ett intressant fenomen och nu när vi ska skriva en novell i skolan tror jag att detta får bli historian.

Varför väljer de här personerna att göra det i webbkamera? På ett sätt är det väl ett naturligt steg med den tekniska utvecklingen – förut kanske man gjorde det på allmän plats framför mycket folk, berättade för sina vänner att man ville göra det och så vidare. Att det är en bakomliggande depression som leder till självmordet borde vara ganska klart, men vad driver personerna till att vilja ha denna uppmärksamhet vid gärningen? Är det ett rop på hjälp, som alla säger? Får de inte uppmärksamhet på annat sätt?

Användarvisningsbild
Midgårdsormen
Inlägg: 307
Blev medlem: 15 jan 2009 11:27
Ort: En befruktning

Inläggav Midgårdsormen » 18 jan 2009 11:57

Det är helt klart en intressant företeelse, det som fascinerar mig mest är dock de påhejande åskådarna - i synnerhet när de sitter ensamma framför sina datorskärmar och inte ens ingår i en fysisk folkhop.
Denna typ av självmord rör sig förmodligen om ett slags rop på hjälp, för är man tillräckligt deprimerad och seriöst självmordsbenägen borde man inte bry sig huruvida folk tittar på eller inte, och varför då besvära sig att ställa till en scen?
Vidare kan det röra sig om att skapa sig ett slags ritual för att ingjuta "mod" i sig, att man tvärtom vill bli hetsad till att ta sitt liv, för att man inte är tillräckligt motiverad att klara av dådet själv. Det är min kvasipsykologiska analys, låter i alla fall rimlig för mig själv.
Är jag druvan eller vinet eller är jag bara
märkvärdig som skriver detta?

tobiias
Inlägg: 64
Blev medlem: 17 okt 2007 05:34

Inläggav tobiias » 19 jan 2009 07:07

Det som sker på Internet är ju inte sant. Allt på Internet är i en annan värld – det är inte en del av denna värld. Folk säger att dom ska ta livet av sig flera gånger varje dag och det finns en massa fejkade självmordsvideor och allt möjligt. Att man inte tror att det är äkta ihop med avståndet tror jag gör att man inte känner sig lika orolig för personen som man skulle göra om allt skedde framför ögonen på en.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 19 jan 2009 09:21

Inte verkligt? Jag har ännu inte levat en endaste stund som inte varit verklig, och det förvånar mig alltid när folk talar om det "overkliga". Hur har de lyckats få erfarenhet av detta?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Midgårdsormen
Inlägg: 307
Blev medlem: 15 jan 2009 11:27
Ort: En befruktning

Inläggav Midgårdsormen » 19 jan 2009 10:59

tobiias skrev:Det som sker på Internet är ju inte sant. Allt på Internet är i en annan värld – det är inte en del av denna värld. Folk säger att dom ska ta livet av sig flera gånger varje dag och det finns en massa fejkade självmordsvideor och allt möjligt. Att man inte tror att det är äkta ihop med avståndet tror jag gör att man inte känner sig lika orolig för personen som man skulle göra om allt skedde framför ögonen på en.


Säkert är mycket bluff, men det finns ju de som har tagit sitt liv under dessa förhållanden och som burits ut från sina rum i en bodybag.
Är jag druvan eller vinet eller är jag bara

märkvärdig som skriver detta?

tobiias
Inlägg: 64
Blev medlem: 17 okt 2007 05:34

Inläggav tobiias » 21 jan 2009 14:23

Avantgardet: Det jag skrev skall tas med en del sarkasm.

Jag tror att påhejandet har samma förklaring som varför e-mobbning (herregud, nu fick jag använda det ordet också) är så stort. Man har på något sätt svårt att tänka sig personen på andra sidan när man bara sitter framför datorn.

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 24 jan 2009 01:04

En vän till mig som arbetar inom Connex berättade om en kollega till honom, en tunnelbaneförare, som hade varit med om att köra på en självmördare. Det som tydligen skulle ha varit riktigt otäckt var det triumferande leende som personen ifråga hade strax innan denne blev påkörd. Kanske finns det ett behov hos vissa att veta att "dela" sin sista handling med åskådare.
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

matahari
Inlägg: 1136
Blev medlem: 04 maj 2007 00:30
Ort: slutet av början.

Inläggav matahari » 26 jan 2009 02:17

Det finns diverse psykologiska undersökningar på det där och de som
vill eller har begått självmord har många gånger hamnat i ett läge
där de inte längre är deprimerade utan faktiskt ser fram emot att
deras långa lidande faktiskt nu äntligen ska ta slut! Ibland lämnar
de efter sig brev där det framgått hur euforiskt lyckliga de känner sig.

Men som sagt det finns alltid fall där motsatsen föreligger!
För den som bejakar livet kan detta sätt att tänka tyckas
märkligt men inte för den som är på gång så att säga!

Man finner samma sak med självmordsbombare en slags uppgörelse
med livet där man släppt på ryggsäcken med alla stenar i!

Läs motiveringen som Osama bin laden skrev till WTT självmördarna!
Mycket intressant psykologi! Tänk själv att intala sig hela den proceduren
från att gå utbildningen till att kunna flyga en stort jetplan men inte vilja lära sig landa sen att kapa planet och slutligen köra in det i ett gigantiskt
hus, det kräver nån form av mäkta stark övertygelse av nån sort ,
enbart religiös eller politisk räcker inte!


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster