Problem: Materialism - idealism

Moderator: Moderatorgruppen

filosofiskfilosofi
Inlägg: 2
Blev medlem: 22 mar 2010 17:06

Problem: Materialism - idealism

Inläggav filosofiskfilosofi » 22 mar 2010 17:10

Vilka problem anser ni att materialismen samt idealismen kommer med?
Alltså, vilka skäl finner ni för att respektive teori kan kallas orimlig?

Jag kan inte förlika mig med någon av teorierna, men inte heller är jag dualist.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 22 mar 2010 17:53

Materialism/fysikalism har problemet att existensen ska ha någon form av "substans" som allt vi erfar ytterst ska bestå av, och det blir till slut en oändlig regress som förringar själva meningen med begreppet. (När till slut hela universum ryms i en singularitet så har vi på något sätt förringat den intuitiva betydelsen med fysikalismen). Idealismen har inte detta problem, utan erfarenheten kohererar mer direkt med tillvarons substans. Samtidigt kan man invända mot idealismen att den saknar någon form av struktur att hänga hatten på. Men vad gäller orimligheter så har jag kommit fram till att materialismen/fysikalismen har större sådana, och därför är jag personligen idealist, trogen Occams razor. Idealismen har inga problem med begrepp som tankar och drömmar, samt perspektiv som oändlighet och olika ytterligheter. Den utgår inte ifrån att det råder något absolut i alla plan och riktningar, utan det är något som tillblir/existerar just i erfarenheten/upplevelsen. Något existerar när det faktiskt tillblir, därmed inte sagt att det subjektiva perspektivet är suveränt/oklanderligt. Objektiviteten upphör inte automatiskt enbart på grund av ett idealistiskt antagande, men den kan också göra det beroende på teori. Om det existerar något så gör det det oberoende av subjektets infallsvinkel, OM det är så att detta existerar oberoende av den subjektiva infallsvinkeln. Det kan också existera en subjektivistisk suveränitet, och det definieras då som drömmar/psykoser/fantasier. I de fall där det subjektiva perspektivet kohererar i högre grad med ett faktiskt objektiv existens så kan man tala om en högre sanningshalt, men bara i de fall där det råder en faktisk referens. En dröm är således "sann" men bara så länge den inte appliceras som en mall på något annat. Däremot kan man ha drömmar som inspirerande mål.  :) Poängen med idelismen som jag ser det är att lösa substansfrågan, och inte att sätta oss på ett gungfly. Allt är just så fast och styrt av naturlagar som vi betraktar det så länge det är just det. Potentialen och möjligheterna i denna existens är dock större än så, men inte utifrån rådande naturlagar. Dessa naturlagar är dock inte universella lagar, vilket vi kan erfara i våra subjektiva drömmar, psykoser och minnen från utanför det liv vi nu lever. Den största motivationen till att jag är idealist är nog inte mitt filosofiska ställningstagande utan de erfarenheter jag tillförskaffat mig under mitt liv som visat på att jag uppfostrats felaktigt av det västerländska vetenskapliga diskursen. Den är väldigt begränsad och reduktionistisk medan jag mer och mer antagit ett holistiskt förhållningssätt. Idealismen är i högre grad holistisk.

Sedan har både materialismen och idealismen problem med den smutskastning som råder, då de tenderar att vara knytna till sociala och religiösa förhållningssätt. Det blir snabbt en låg nivå där de båda lägren anklagar de andra utifrån dogmatiska synsätt. Man försvarar ofta en agenda som rättfärdigas av ganska tarvliga tolkningar av respektive ism. Går man till djupet så ska man se att de båda inte skiljer sig så mycket åt. Vi med vårt medvetande är en del av existensen, och om man väljer att kalla vårt medvetande materialistiskt, eller substansen för medvetande har inte så stor betydelse. Så i sin ytterlighet möts de, och de sluter redan fred i singulariteten.

Jag kan inte förlika mig med någon av teorierna, men inte heller är jag dualist.


Valet att inte förlika sig med något av dessa tre alternativ kan vara rätt, så ser jag det. Detta av den anledningen att både idealismen och materialismen har dragits till ytterligheter, och just gett oss en dualistiskt förhållningssätt.

filosofiskfilosofi
Inlägg: 2
Blev medlem: 22 mar 2010 17:06

Inläggav filosofiskfilosofi » 22 mar 2010 18:55

Det du säger är otroligt rätt, blev imponerad av ditt svar.

Jag har precis börjat läsa filosofi och har endast bekantat mig med materialismen och idealismen sen igår, då jag fick en skoluppgift. Ämnet intresserar mig enormt och jag har suttit och sträckläst sedan igår men har fortfarande frågor om respektive teori jag ställer mig ovetandes till.

Hur förklarar materialismen drömmar, tankar och liknande? Är Holbach teori om att atomernas rörelse generar olika sinnesstämningar det närmsta förklaring teorin kommer?

Något irriterande är även att jag i uppgiften måste komma på åtminstonde tre punkter där idealismen brister. Det enda jag kan komma på är precis som du skrev, att det fattas struktur. Sedan krävs det förstås mer än två dagars läsning för att bilda mig en tillräcklig uppfattning om teorierna, tidspressen begränsar något enormt.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 26 mar 2010 01:57

Ska vi ens ställa idealism mot materialism?

Idealism är väl snarare motsatt realism. Och materialism en bestämd variant av realism.

Ser inte riktigt hur det blir en fråga om 'substans' här. Jag menar frågan om substans är snarare en fråga om hur dessa "föremål" vi talar om, eller objekten, Objektet, kommer till oss. Är vi i förståelse över dem på grund av deras inherenta enhet eller tillkommer enheten dem då vi tillskriver dem det.

Frågan om substans för materialismen var väl snarare tvungen när man hade den newtonska fysiken som grund för fysikalismen. Med dagens nyare, halvdimensioner, kaos och komplexitet, som iterativa "mönster" så ser jag inte att substansen skulle vara mer behövlig inom materialismen än inom idealismen. Snarare tvärt om vill jag påstå. Substansen krävs för idealisten för att undvika solipsismen. För idealisten vilken hävdar att världen är förnimmelsen och inte förnummen så återstår då att redogöra för hur förnimmelsen kan emanera utan en substans som ger den inför detta förnimmande som vi lutar oss på. Vare sig detta förnimmande är gud, människan eller något annat.

Dock kan jag instämma i att rockhamns rackkniv är rackarns jobbig för mången fysikalism.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
seekeroftruth
Inlägg: 424
Blev medlem: 09 apr 2010 22:28

Inläggav seekeroftruth » 11 apr 2010 16:29

Jag är inte så skolad med alla dessa olika termer... materialism / idealism?

Om något upplevs som sant och fler bekräftar denna upplevelse som du anser sann som sann... vad i det gör dig säker på att det är sant? Och om det skulle komma en dag då alla människor är eniga om denna sanning. Hur kan vi då veta att den är sann?

Vi måste anta att vårt förnuft är källan till sanningen om det finns någon sanning överhuvud taget... vetenskapen är ett sådant exempel.
må gud skydda dig från allt det onda... och skänka dig allt det goda i överflöd!

Användarvisningsbild
Ripper
Inlägg: 99
Blev medlem: 08 apr 2005 18:04
Kontakt:

Inläggav Ripper » 26 apr 2010 11:28

Det som talar mot idealismen är just att den förklarar för mycket. Idealister har genom historien suttit i sina elfenbenstorn och lyckats med bedriften att förklara det mesta mellan himmel och jord (och där bortom).

Materialismen å andra sidan är den mer pöbelaktiga uppfattningen att världen är stor och människan liten. Världen i det stora hela existerar helt oberoende av vad vi tycker och tänker om den, och vår förmåga att ö.h.t. tycka och tänka är något vi utvecklat för att bättre kunna navigera oss i tillvaron.
"Överlevandet har hittills hindrat oss från att leva!"
Raoul Vaneigem

"Du skulle ha läst lite om verkligheten i stället för dina trams-böcker om astrologi och annat skrock."
Skalman


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 33 och 0 gäster