Har ni förändrat åsikt i något?

[Cosmic philosopher]

1)Har ni förändrat er i någon/några åsikter de senaste 15 åren? I så fall i vad? Kanske bytt politisk åsikt,blivit andlig/religiös eller fått en annan musiksmak etc?

2) Vilken är er största åsiktsförändring hittills under ert hela liv?

Undrar nyfiket
Cosmic philosopher

[freddemalte]

1)Har ni förändrat er i någon/några åsikter de senaste 15 åren? I så fall i vad? Kanske bytt politisk åsikt,blivit andlig/religiös eller fått en annan musiksmak etc?

2) Vilken är er största åsiktsförändring hittills under ert hela liv?

Undrar nyfiket
Cosmic philosopher

Hej Cosmic philosopher! Spännande . . .

Hummmm . . . mina åsikter har nog så sakteliga förändrats i takt med min erfarenhet och med "de små stegens tyrrani" förändrats på olika sätt, så obemärkt att jag nog inte direkt kan reflektera över en total drastisk förändring i min position gällande något specifikt.

Det finns dock en sak som jag har "upptäckt" eller kommit fram till genom livet och som jag vet med mig att jag såg annorlunda på för kanske 5 - 10 år sedan eller så. Jag minns att jag mer eller mindre har längtat efter att bli rikt (på pengar alltså), ekonomiskt oberoende och "önskat mig själv" möjligheten att leva i lyx, sus och dus samt att kunna göra eller köpa "vad jag vill". Detta har dock inte varit någon explicit önskan (som förmedlats till omgivningen), men dock en känsla jag har burit på!

Så känner jag (eller upplever jag) det inte nu! Jag kan inte på något sätt känna en längtan efter att ha mycket pengar, vara ekonomiskt oberoende eller att kunna köpa eller göra vad jag vill . . . jag ställer mig helt nollställd till tanken av att "helt plötsligt" få tillgång till massor av pengar. Jag kan dock tänka mig att jag (om så skulle ske) ändå hade tagit emot dem och i värsta fall blivit girig, snål och dryg etc, men förhoppningsvis hade jag använt pengarna på ett något sånär "klokt" sätt (men jag är i grunden skeptiskt till att så hade blivit fallet).

Jag är dock mer kluven till hur jag ställer mig till tanken att genom entreprenörsskap och ihärdigt arbete förvärva en god lön eller avkastning. Här ser jag det mer som något mer invävt i det liv man lever. Jag skulle dock inte vilja ha en för hög lön, då jag tror att det skulle ha fått mig att tappa glöden, engagemanget och känslan för mitt arbete - ty jag känner att mycket av drivkraften i de jag gör ligger i att det bjuder motstånd, utmaningar och en viss tröghet etc . . .  

Så för att sammanfatta det hela så är men åsiktsförändring i form av att ha gått från att vilja bli rikt till att inte alls vara intresserad av ekonomisk rikedom

Vänligen

Fredrik

[kort]

Jag vet inte, jag hoppas jag är ungefär samma person men, mm, jag tror att jag har lärt mig att man ska försöka att undvika att alltför ofta tänka alltför djupt vad gäller "gott och ont" för det är frågor som är svåra att lösa i grunden. Inte för att jag är säker på att jag tänker mindre i dessa banor, men jag tycker det är en ganska stor förändring ändå, att gå från att tänka och tro och ha krav på sig att alla moraliska problem går och ska lösas nu, till att, ja jag vet inte, men ibland räcker det att bara tro på sig själv, man kan upprepa någon fras i huvudet som inger en mod eller liknande, allt behöver inte lösas just nu.

[monstret]

Hmm. Intressant fråga. Jag har ändrat åsikt i ganska många fall, men egentligen hänger det mest ihop med att jag fått mer kunskap på respektive område och då kunnat se problemen utifrån fler aspekter. Jag tror det är så de flesta åsikter förändras; men det betyder inte nödvändigtvis att den första åsikten var fel när man ser till den information man hade vid tillfället.

[Guds tjänare]

God dagens käre kamrater!

Vi människor ändrar våra åsikter nästan dagligen.

Jag har ändrat min åsikt i en ganska mycket central fråga som i sin tur öppnar dörrar för stora åsiktsförändringar.

En positivist och muslim som jag är så tror jag numera att man i en diskussion måste utgå från att man kan ha fel.
Även om vi tillhör en viss dogm måste vi utgå ifrån att vi kan ha fel. Vi måste utgå att det mycket möjligt att det kan finnas fel i den dogm vi tillhör. Det finns ingen mening att diskutera annars - ingen utveckling

Diskussions syfte är att två debattörer enas om en sanning som de innan diskussionen var oense om. En förutsättning för detta är att de båda debattörerna är öppna för nya (provisoriska)sanningar

Kanske kan tyckas självklart, men många av oss när vi diskuterar så har vi redan bestämt oss sig för att försvara en dogm(medvetet eller omedvetet). Jag hade en äldre man på besök idag, från Jehovas vittnen var han ifrån...

Vi diskuterade flera saker bl.a.  Bibelns vs Koranens autenticitet, jag hävdade att Koranen har en mycket bättre autenticitet än Bibeln, och framförde några argument som stödde detta. Men mannen förnekade detta enligt mig mycket klara faktum, och talade förbi mina argument.

Med den nya ståndpunkt har jag bl.a. ändrat mig ang. Wilayat al-fiqih

Som en shiamuslim tillhörande tolvsekten så är wilyat fiqih självklart, inte för mig.

Hälsningar

[kort]

Mycket sant det du säger om att ändra åsikter...! Debatt går ju ut på att få folk att ändra åsikt, men det är inte många som vågar erkänna att de haft fel i en fråga, de skäms t.o.m. för att ha bytt åsikt, det anses nästan vara ett karaktärsfel att byta åsikt, ungefär som att börja hejja på fel lag i fotboll.