Vad är visdom?

Moderator: Moderatorgruppen

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Vad är visdom?

Inläggav Sceptisk » 06 nov 2010 03:35

Ett ämne som jag länge varit intresserad av men som det är väldigt lätt att bli förvillad kring. Den spontana åsikten bland nutidens folk är att visdom är något oerhört svårt att få tag på och bara ett fåtal insatta vet vad visdom är för något. Visdom har mystifierats och gjorts till något mystiskt och magiskt och den till synes oändliga flod av böcker på området tycks bekräfta den åsikten. De böcker som skrivs på detta område brukar nuförtiden gå under betäckningen "New Age" och där finner vi böcker av de gamla vanliga och ständigt nya sk självhjälpsgurus, mystiker, magiker och undergörare. De ämnen som oftast brukar behandlas under kategorin "visdom" är sk esoterisk kunskap, mysticism och liknande. Det som alla dessa böcker verkar gå ut på är dels att få kontakt med "andevärlden" och dels öka läsarens magiska resurser. De idéer som frodas inom "visdom" är magiskt tänkande.

Magiskt tänkande har flera olika varianter och handlar om en förenklad förståelse av uppfattningen av orsak och verkan. Hos barn är det vanligt att de själva ofta tror sig vara orsaken till vad som händer. Från detta utvecklas olika former av föreställningar och beteenden som har sin egen inneboende logik. Om personen/barnet skulle själv vara orsaken till allt som händer så innebär det ju att precis allting hos personen är en potentiell orsak till det som sker, inklusive dennes tankar och känslor. Därav blir det viktigt att tänka på ett visst sätt men det blir också viktigt med att bete sig på ett visst sätt och även använda sig av olika slags ritualer. Ett barn som växer upp i en otrygg miljö och ser sig själv som orsaken till allt som händer kan till exempel börja att försöka bete sig perfekt. Detta kallas för 'imitationsmagi' som har som syfte att man genom sitt eget exempel ska kunna framkalla de förändringar som man vill se.

Till exempel att försöka vara snäll mot en person som beter sig illa kan ses som en slags magi. Men också att bete sig illa tillbaka mot den personen kan ses som magi. Den som tänker magiskt tänker att om det är någon som beter sig illa så kan man önska denne person förbannelse genom att bete sig illa tillbaka och ifall han är snäll så kommer den andre också att bli snäll. Detta är en spontan reaktion hos så många. "Var den förändring som du vill se i världen" sa Ghandi. Det brukar också användas som "ammunition" mot personer som anser sig veta hur alla andra ska leva sina liv och som tycker att folk är alltför omoraliska.

En person som blir utsatt för systematisk misshandel försöker ofta med att försöka nå in i sin plågoandes tankevärld för att förändra denne och framförallt för att få misshandeln att upphöra. Kvinnor som blir misshandlade av sina män tror att de kan förändra honom. De attraheras av dessa mäns kraftfulla och auktoritära beteende och när de faller offer för hans sadism så försöker de leva sig in i hans tankevärld och förändra honom inifrån. Det är inte sällan kvinnor som attraheras av dessa burdusa män också växt upp i en otrygg miljö med en lika brutal förälder. Så de tror att den nya mannens styrka kan skydda dom men de faller bara in i samma dramatik ännu en gång. Deras "magi" gör dom bara ännu mer hopplöst viktimiserade hos sin brutale motpart.

Å mannens sida verkar det som att dessa män också växt upp under otrygga förhållanden och att de börjat använda sig av "våldsmagi" för att uppnå trygghet och andras respekt och förtroende. Inte sällan hör man om män som misshandlar sina kvinnor att de tror att deras kvinnor är otrogna och illojala. Varje tecken på att kvinnan inte är 100% lojal tolkas som ett tecken på otrogenhet och desto otryggare omständigheter som mannen växt upp i desto större blir hans vredes hämnd. Sedan upptäcker han kvinnans skörhet och kärlek till honom och ber desperat om förlåtelse och ber kvinnan att stanna kvar hos honom och att han ska göra allt för att allting ska bli bra igen.

Som sagt så beror magiskt tänkande på en felaktig eller förenklad syn på orsak och verkan. Är våldshandlingar ett tecken på magi? Tanken om att hämnas har ett magiskt syfte. Detta går att förstå ifall man ser att våld inte löser någonting mellan människor som älskar varandra. Det gör inte relationen bättre och det förändrar ingen och ingenting. Men för den som använder sig av våldets magi, i handling eller bara i tanken, gör det för att han ser ett samband mellan våld och trygghet. Ett samband som dock verkar vara magiskt tänkande, eller rättare sagt en förenklad syn på sammanhangen och orsak och verkan.

De magiska idéer som frodas mest ute i självhjälpsmarknaden bygger på att individen, du, är i kontroll av situationen och att det du måste göra är att tänka på ett visst sätt för att situationen ska förändras till så som du vill ha den. Vill du bli rik och berömd? Då sitter det, enligt magikerna, i hur du tänker. Tänk positivt så får du allt du drömmer om, säger dessa människor. Men som alla som vet något om självhjälpsindustrin så verkar det snarare vara gurusarna själva som blir rika och deras läsare dras ner i ett träsk av förvirrande och motstridiga trosföreställningar.

Visdom brukar dock oftast förknippas med just magiskt tänkande och frågan infinner sig; varför då? Alltså varför förknippas visdom så ofta med just magiska föreställningar?

Jag ska dröja lite på det svaret. Först måste vi titta på vad vi har istället och då kommer svaret kanske att uppenbaras av sig själv. Det vi i civilisationen har att leva efter, eller följa, är som jag skrev i tråden "Vad är kunskapen om gott och ont?" en härskare och dennes lagar.

Konceptet lagar bygger på föreställningen om att det finns "rätt och fel" och detta i sin tur bygger på föreställningen om värden som existerar oberoende tid och kultur. Vad detta har sitt ursprung i tror jag kommer av viljan att se in i framtiden och förutse vad som kommer att hända. Om man vet vad som kommer hända innan det har hänt, då vet man också snabbaste, eller 'rakaste' vägen dit. Men om man inte vet något om framtiden då kommer man att gå i irrvägar, man kommer gå omkring i cirklar och kanske hamna på ett ställe man absolut inte vill hamna. Den etymologiska förklaringen på de begreppen "right and wrong" kommer nämligen av hur något är format. Right kommer från ordet 'rakt' och 'wrong' kommer från ordet 'krokig'. Så om denna teori stämmer så skulle det betyda att en person som agerar 'rätt' är en person som vet vad som kommer att hända i framtiden och kommer därför att veta vägen som leder raka vägen till det målet. Jag vet dock inte det exakta historiska ursprunget till "rätt och fel" så jag lämnar det åt läsaren att bedöma själv hur rimlig denna teori är.

Men om vi betänker vad de religioner som oftast brukar försvara dessa begrepp om rätt och fel handlar om i övrigt så kanske det inte är en så avlägsen tanke. De säger ju nämligen att en viss grupp människor har blivit "utvalda" och om de håller ut mot sin designerade fiende så kommer de att nå sitt förutbestämda mål. Men om de inte håller ut, utan lämnar tron eller rörelsens mål, då går de inte längre den "raka" och "rätta" vägen.

Vad våra religioner handlar om är att nå det förutbestämda målet, att antingen bli världens herrar i detta livet eller i det nästkommande i himlen. Målet är att regera och de första skola bli de sista och de sista skola bli de första. Poängen är ändå att man har siktet inställt på det förutbestämda målet som de som kallar sig profeter talar om. Våra religioner är baserade på sådana profetior. Men det är inget unikt för dessa religioner att använda sig av profetior och spådomar. Även de gamla grekerna gick ju till Oraklet i Delfi för att få reda på framtiden. Alexander den Store försökte att uppfylla en av Oraklets profetior om att bli världens härskare och den legendariske Lycurgus gick först till Oraklet för att be om råd innan han grundade Sparta. Att ha en god profetia på sin sida är uppenbarligen väldigt viktigt i vilken erövringskampanj som helst då det stärker moralen hos de som ska ut och kriga.

Om man genom spådomen känner till gudarnas eller Guds vilja, då kan man också ta reda på vad den 'raka' vägen dit är och därmed blir allting som följer denna väg "rätt" och det som inte följer den blir "fel" eller "krokigt".

Men om man inte är intresserad av att erövra världen utan bara vill leva sitt liv i lugn och ro vad skulle det isåfall betyda? För de primitiva folk som inte ville assimileras in i civilisationens högambitiösa kampanj så fanns det två val, antingen bli dödade eller bortdrivna. Även om de vill leva i fred och i ro så blir de efterhand ändå mer marginaliserade och borträngda och till slut satta utan någon mark att leva på och därefter finns det inte så många alternativ kvar annat än att kämpa till döden, assimilering eller självmord.

Vad dessa folk dock hade var en livsstil som utvecklats i enlighet med helt annorlunda förutsättningar och en helt annorlunda tanke om vilken plats människorna har här i världen och vad vårt öde är.

Om man tittar lite närmare på de Amerikanska Indianernas livsåskådning så bygger den mycket på att åstadkomma balans och harmoni med världen och med gudarna. Meningsfrågan är alltså ställd på ett annat sätt hos Indianerna.

Som vi har sett så bygger civilisationens mål på att åstadkomma herravälde och att bygga ett imperium. Frågan som alltid varit framträngande i civiliastionen är därför frågan om vad som är rätt och vad som är fel. För om människans mål och öde är att bygga ett imperium då måste hon ju veta hur hon kan komma dit så snabbt som möjligt. Och snabbaste vägen mellan två punkter är den raka vägen och den raka vägen är den rätta vägen. Därför blir 'fanatism' ett begrepp för oss som betyder någon som är helt kompromisslös och som vet exakt hur han ska ta sig till det förutspådda målet. Men oftast så formuleras det på ett sådant sätt att man istället tvivlar på hans mentala hälsa eller om han är religiös.

Civilisationens fråga om vad som är rätt och fel söker såklart efter ett bestämt mål och detta målet blir därmed det öde som människorna har kommit fram till för deras del. Det blir en fråga som knyter samman ödet med gudarna eller Gud och människorna och även om svaren skiljer sig åt vad detta "rätta" är så är ändå alla inom civilisationen överens om att det finns ett rätt och ett fel, till och med ateister anser det.

Kritik mot idén om rätt och fel brukar hela tiden bemötas med motfrågor av typen "anser inte du att det är fel att mörda?" men som vi kan se eller tänka oss utifrån detta så handlar inte rätt och fel om bara sådana frågor, de är underordnade. Det högre målet är att sätta människan, eller en grupp "utvalda" människor, som härskare över världen.

Så vad har nu allt detta med visdom att göra?

Svaret är att visdom bygger på en helt annorlunda frågeställning än den om vad som är rätt och fel. Visdom bygger på frågan "Hur kan vi leva väl?".

I den kampanj som de civiliserade människorna satt i verket så finns det helt enkelt inte någon förståelse för visdom. De har ingen visdom och det är däför den är så mystifierad. Deras kampanj går nämligen inte ut på att fråga hur människan kan leva väl, utan hur vi ska leva för att leva "rätt" dvs i enlighet med det överordnade syftet hos civilisationen att bygga ett imperium. Civilisationen är i avsaknad av sådan visdom och betraktar därför visdom som något magiskt, något som bara några få insatta, speciella människor har. Inte sällan trollkarlar och häxor och andra magiker eller magiska traditioner och mysteriereligioner.

Frågan om hur vi kan leva väl är en fråga som innebär något helt annorlunda jämfört mot den civiliserade utgångspunkten. Det är fråga som vi alla kan ställa och besvara och vi kan alla finna svar på den frågan för den handlar om oss allihopa och dess anspråk är inte stora. Att leva väl behöver inte innebära att man måste bygga imperier och globala kungadömen eller att sprida sin åsikt till varje pris till och med döda för den. Den otrygghet som detta tänkande gett upphov till i samhällen och i familjer känner nog dom flesta till. Risken att "göra fel" är påtaglig. Så påtaglig att många direkt gör uppror mot den och agerar medvetet på ett sådant sätt som samhället säger är fel istället. Eller så försöker man att förmildra frågan och tala om att vi är "människor" och att "alla kan göra fel" och andra saker som i detta perspektiv blir rent obegripliga. Det är klart att vi är människor, vad har det med nånting att göra? Men i det gamla "rätt och fel" tänkandet så är människan underordnad saken, eller hennes förutspådda öde, att bli herre över jorden - en kampanj som för övrigt inte bara krossat familjer och otaliga liv utan också är på väg att ruinera planeten, då tycks den "rätta" vägen, dvs att bli världens herre snarare framstå som att människan följer en väg som gör henne till en förtryckare och rövare.

Så om nu människans öde inte behöver vara att bli herre över världen, då bör vi nog också formulera om ödesfrågan. Och då borde väl frågan alltså istället lyda; hur kan man leva väl? Hur ska man/vi/jag göra för att leva väl? HUR kan vi leva VÄL?

Som läsaren förstår så öppnar detta upp för en helt ny förståelse och förklaringar på vad som händer och hur folk lever och om hur man kan leva. Det är min förhoppning att detta visar att visdom inte alls är så komplicerat, mystiskt eller magiskt som civilisationens folk tror.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 06 nov 2010 04:13

Visdomen är något den efterkloke önskar att han haft innan det barkade åt skogen, klart är dock att de frågor du ställer dig om hur vi kan leva väl, inte är något som någon människa i den moderna civilisationen kan ta till sig, än mindre följa. Det vore som att be ett gäng straffångar på en anstalt med varsin 100 kilos kula runt fotankeln, att promenera ut genom de låsta murarna, det låter sig inte göras och lika ofria är de människor som ingår i vårt samhälle, de kan inte, de vill inte, de vågar inte bryta sig loss, kalla det inprogrammerad feghet eller vad som, men faktum kvarstår, lika lite som de kan besvara vad visdom är, lika lite skulle de kunna ta den till sig, än mindre nyttja denna visdom för idealet hur man kan leva väl. Din fråga sceptisk, är en retorisk fråga, den är på samma gång helt meningslös att ställa sig, just eftersom att de som verkligen borde lyssna samtidigt är helt ofria att handla, som vore de bundna till händer och fötter och bakom meterhöga murar i ett civilisationens fängelse.

Visdomen är det vi kan hoppas att de få som kanske överlever denna civilisationens ruin tar till sig genom att inte bygga upp nya städer på ruinerna, men sett till historien så talar den emot detta, människan är en idiotisk varelse som inte kan agera annorlunda hur mycket vi än hoppas.

Det finns tre mycket möjliga scenarion jag tror på

Att en av de 6 supervulkaner på jorden får ett utbrott, var och en potentiellt kraftig att radera 95% av allt liv.

Att en enorm komet slår ned på jorden som slår ut 99% av allt liv.

Att en liten elit medvetet förgiftar 7 miljarder människor, vilket samtidigt medför att minst 90% av allt liv dör ut, detta är dock det scenario som förefaller slå in först, då både USA och Kina just nu kämpar hårt om att realisera detta, Hitler kallade sitt projekt för lebensraum, men nu sker det i en mycket större skala än vad han någonsin kunde ha föreställt sig, USA ärvde alla hans tidigare skapelser som atombomben, rymdraketen, tv, forskning, mm. De kopierade hela hans systembygge rakt av, skapade FBI CIA NSA, fan de tog till och med över stuket på en hel del uniformer och emblem.
Kina däremot har alltid haft megalomana ledare, de sitter på pottkanten med en allt växande befolkning och vattenbrist,
deras spioner kopierar febrilt USAs planer och frågan är bara vem av dessa toknationer som hinner bli först, men jag tippar på att USA har en större chans att lyckas snabbare med luftburna spridningar än kineserna, de flyger ju redan fritt vart de vill.

Vilken som av de ovanstående alternativen är väl värt att hoppas på, för vart och en av dem innebär ändå en ny sista chans för jorden som planet att få blomstra utan en mänsklighet i ytterligare 500 miljoner år även om djurlivet blir decimerat, men eftersom det ändå redan är totalt kört för mänskligheten så än sen då, vi kan ju då lika gärna förvandla jorden till en blomkruka.

Till er som inte tror på att en elit är beredda att offra er, de styrande betraktar mänskligheten som en ohyra och vad brukar vi själva göra med ohyra, jo utrota den, där har ni rättfärdigandet. Redan romarna kallad tyskfolken för just germaner, alltså maskar, kelterna blev galler, dvs kacklande tuppar, grekerna kallade alla som inte talade grekiska för barbarer, de som inte talar grekiska, alltså synonymt med obildade, osv. Att se ned på andra folk som lägre stående varelser var ju kännetecknet för hela Hitlerideologin, tro inte att det vare sig började eller slutade där.

För varje gång någon närmar sig sanningen, så kommer det en ny alternativ konspirationsteori, till slut ser inte folk skogen för bara träd, exakt så skulle jag själv förvilla fools för att inte avslöja mina planer om de gick ut på att se till att större delen av mänskligheten förintades, som i ett kombinerat schackspel med bluffpoker, lura, bedra, kasta fram fler lögner, så att sanningen till slut blev nästintill omöjlig att upptäcka och skulle den upptäckas så står det redan miljoner toknissar och ropar "varg", så ingen lyssnar på ännu en som skriker. Det är meningslöst, vi kan ändå inte förändra ett jäkla skit med mindre än att folk gick man ur huse och dödade varenda verkställande symbol för maktens folk, vilket aldrig lär ske.

Så vad grundar jag denna vetskap på, jo för 500 år sedan var jordens befolkning max 500 miljoner människor, idag är vi uppe i snart 7.5 miljarder. Det skulle alltså krävas ytterligare 4 planeter till inom 20 år om detta fortsätter i samma takt och därmed har mänskligheten blivit ett allvarligt problem som måste lösas.
Det räknas febrilt på olika lösningar, preventivmedel, max antal barn per familj, men situationen är okontrollerbar för dem som styr. Lösningen att befolka andra planeter skulle ta på tok för lång tid så den idén används enbart som en reservplan, återstår antingen att kriga bort människor, eller förgifta dem. Vid krig skulle hus och infrastruktur gå förlorade, används atomvapen skulle den radioaktiva strålningen under lång tid göra stora områden obeboeliga, så det enklaste alternativet är att se till att endast människor dör. Men det är inte lätt att döda miljarder utan att detta upptäcks, så det måste ske i smyg och med förfinade metoder.

En idé är att sprida ut gifter, en annan att sprida ut ämnen som förändrar klimatet så att folk svälter ihjäl. I båda fallen kommer oundvikligen även djurlivet att påverkas, men de räknar kallt med att djurlivet skall återhämta sig fortare än vad de eventuella stackars människor som råkar överleva kan göra. Det finns alltså redan nu ett antal scenarier som det bollas friskt med, men ett par av dem kommer eller har redan satts i verket. Det enklaste är gifter som sänker reproduktionsförmågan, beräknat på hur den redan har sjunkit så kan vi utgå från att de flesta männen är sterila redan inom 50 år, samtidigt så är ju inte tanken att alla skall dö, så används det gifter så finns det även en antidot för varje gift. Ett värsta scenario är ett storskaligt världskrig, det går faktiskt snabbare men som sagt, de vill helst inte själva riskera att de förpassas rakt in i stenåldern. Därav drog jag slutsatsen att en viss forskning både vill och behöver de som styr världen idag få undanstökad innan ett sådant drastiskt steg tas, det kan handla om avancerade robotar som enkelt kan producera diverse tekniska produkter helt av sig själva, som alltså enbart behöver råvaror och el och just elen har de redan framtidssäkrat liksom diverse lager med råvaror.

Så startskottet är avfyrat och ingenting sker längre av en slump, allt är detaljplanerat från det hur man utbildar idioterna som behövs i den dagliga produktionen, till de vetenskapsmän som behövs för uttänkandet av lösningar, samt hur man får den breda massan att snällt sitta ned och kolla på skärmar med meningslöst innehåll allt medan planerna sakta men säkert utrotar dem, det får ta den tid det tar och ingen kan eller vill stoppa dem, för den visdomen som kan förena människan existerar inte.

Sceptisk skrev:Så om nu människans öde inte behöver vara att bli herre över världen, då bör vi nog också formulera om ödesfrågan. Och då borde väl frågan alltså istället lyda; hur kan man leva väl? Hur ska man/vi/jag göra för att leva väl? HUR kan vi leva VÄL?

Som läsaren förstår så öppnar detta upp för en helt ny förståelse och förklaringar på vad som händer och hur folk lever och om hur man kan leva. Det är min förhoppning att detta visar att visdom inte alls är så komplicerat, mystiskt eller magiskt som civilisationens folk tror.


Men jag önskar hellre att ni tog till er ovanstående och fick uppleva en bättre framtid än den som jag beskrev.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 06 nov 2010 12:08

Zokrates skrev:[...]Men jag önskar hellre att ni tog till er ovanstående och fick uppleva en bättre framtid än den som jag beskrev.

Zokrates!

Jag gillar dina tankar och funderingar och kom att tänka på en artikel jag läste för ett tag sedan i samband med att Stefan Einhorns bok "Vägar till visdom" kom ut på marknaden.

Här har du artikeln:
http://www.epochtimes.se/articles/2009/10/29/18050.html

Bild

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 07 nov 2010 11:36

Zokrates

Tack för ditt svar. Även om jag förstår ditt uttryck för hur hopplöst det verkar så delar jag ändå inte din djupa pessimism. Vi kan inte säga vad människan är men vi kan se att människan gör det hon tror är riktigt, det som hon blivit informerad om är det riktiga. I nuläget så råkar den stora mängden människor vara fångar i den civiliserade kulturparadigmen, och eftersom vi alla har växt upp i civilisationen är det inte helt lätt att se igenom dess lögner. Människan är som jag ser det inte "idiotisk" utan är en varelse under utveckling och det går att förvänta sig att under utvecklingens gång så kommer det att göras misstag och det uppstår missförstånd och krigande folk lurar varandra in i vansinnigheter. Misstag är dock viktiga för de blir den stomme som man sedan kan bygga erfarenhet på.

På medeltiden så levde människan i tron att alla sjukdomar och fattigdom och lidande och så vidare orsakades av djävulen. Idag så har vi en bättre förståelse för hur sjukdomar och fattigdom uppstår, men vi har också vår kulturella programmering som får oss att tänka på ett visst sätt. Och denna programmering får oss att sätta saker i ett dramaturgiskt sammanhang, dvs en berättelse. Och denna berättelse är skriven på ett sådant sätt att allting dåligt som händer är människans fel, eller rättare sagt, det beror på "den mänskliga naturen". Det får oss att tänka att människan är ett ondskefullt väsen som bara vill ställa till det. Men detta måste jag poängtera är inte sanningen utan är vår kulturberättelse, var raison d'etre och den får oss att hata varandra och stagnera. Orsaken till allt dåligt som händer är att vi försöker att leva "rätt" och bygga Guds kungadöme eller paradiset på jorden. Som jag beskrivit så innebär det att vi glömmer bort vad visdom är. Vi glömmer bort hur man kan leva väl för vi blir hela tiden åthutade och kallade dumma och idiotiska för att vi aldrig lyckas leva "rätt".

Människan är inte idiotisk, men om hon följer en ideologi eller världsbild som går stick i stäv med hur naturen fungerar, då kommer hon att framstå som idiotisk. Men det betyder inte att alla folk och kulturer är idiotiska. Om man tittar på olika sk naturfolk så ser man att de har levt framgångsrikt på jorden i miljontals år. Eskimåer har till exempel utvecklat en oerhörd förmåga att överleva på ställen som vi i civilisationen tänker skulle vara omöjligt. Det finns en bok som heter "Shadows in the sun" av Wade Davis som beskriver olika folk, bland annat Penan folket och extrema överlevare hos Eskimåerna. Rekommenderas. En annan bok som rekommenderas är "The continuum concept" av Jean Liedloff. Den boken rekommenderas speciellt eftersom den visar att det faktiskt finns folk som uppfostrar sina barn på ett hälsosamt sätt och att hälsa och normalitet är människans naturliga tillstånd.

Men civilisationen tvingar oss att växa upp till absurditet. Det har inget med människan som varelse att göra, utan har att göra med den berättelse eller weltanschaung som vi har här i civilisationen.

Jag håller dock med dig om att dagens människor lever som fångar och det är det som är problemet. Vi lever ungefär som en hjärntvättad kult som har flera tusen år på nacken (vilket ifs inte är särskilt länge med biologiska mått mätt). Så eftersom vi är fångar och lever som fångar så uppfostrar vi också våra barn till att leva som fångar och egentligen är det inte konstigare än så. Men om vi vill bli fria så måste vi ta reda på vad det är som håller oss fågna, hur denna fångenskap ser ut, vad den handlar om. Detta diskuteras i boken Ishmael av Daniel Quinn. Rekommenderas eftersom den är elementär för att förstå civilisationens drivande mytologi som får människor att tänka på ett sådant sätt att de inte ser några andra alternativ än fångenskap eller utplåning.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 24 och 0 gäster