Kärleken härlig eller mest jobbig?

Ventilera dina personliga funderingar om smått och stort.

Moderator: Moderatorgruppen

kimslim
Inlägg: 2
Blev medlem: 04 apr 2005 17:46

Kärleken härlig eller mest jobbig?

Inläggav kimslim » 04 apr 2005 18:14

Många säger ju att kärleken är både jobbig och underbar.
Tidigare i livet var man lycklig princip hela tiden. Både som
singel och tillsammans med nån. Tills jag hitta kärleken,
då vart livet tuffare och tuffare för varje dag som gick.
Kärleken har inga gränser den får göra vad den vill.
Det som är de tuffa är att varje dag hitta sätt att tämja den,
men känns mer och mer hopplöst efter att kärleken åter segrar
över mig själv. Ska de behöva vara så ? att ända sättet att segra
är att skiljas och ge upp striden. Därefter bygga upp allt som
förstörts av sitt då trasiga hjärta. Och förtränga, sakta vrida ur vartenda
droppe som finns kvar av henne. Ända sättet att vara lyckligt kär är att krossa kärlekens vapen som är svartsjuka och begär osv. men vilket
vapen är så stort ? de är min fråga.

kimslim
Inlägg: 2
Blev medlem: 04 apr 2005 17:46

Inläggav kimslim » 04 apr 2005 22:32

ja vet att ja är amatör men ge mig en chans :shock:

kex
Inlägg: 9
Blev medlem: 29 maj 2005 14:22

Inläggav kex » 29 maj 2005 14:47

Kärlek är för dom svaga och dom som tror att dom ger sitt barn ett bra liv men dom har helt fel

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 29 maj 2005 15:46

kex skrev:Kärlek är för dom svaga och dom som tror att dom ger sitt barn ett bra liv men dom har helt fel


Så i stället för kärlek ska man...?

kimslim,

Det vapen som är så stort är tilltron, och det är något man får jobba på och leta efter. Tilltron gillar inte nyckfullhet, men nyckfullheten är något som mer och mer dominerar.

Johan

Användarvisningsbild
Knutenborg
Inlägg: 72
Blev medlem: 24 apr 2005 10:39

Inläggav Knutenborg » 31 maj 2005 15:04

Vilken slags kärlek snackar vi om här?

- Den som är kemikalier i hjärnan (alltså den som är förgänglig och bara finna till för stunden).

- Eller den som består och går på djupet... den som man inte kan beskriva med kemikalier utan mer som ett par själsliga krokar som hakat i varandra.


Återgå till "Tankar och känslor"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster