Hej Där!
Det kommer att ta lite tid, men
Att anlända till filosofiskt forum
Moderator: Moderatorgruppen
Zokrates skrev:Hej, finns det möjligheter här?
Hittar du några bra så berätta vad du funnit.
Det finns väl en blandad kompott här som sällan skådats : ))
ett äkta smörgåsbord där den mest kräsne kan hitta en antik filosofi till scifi funderingar.
flamewars och trolls, serriösa och osseriösa inlägg. ironi och tragedi... bra utbud.
Den som funderar över nedanstående inlägg i den upphetsande replikväxlingen ombedes leta upp
Philosophical forums : Philosophy of Logic and maths : A method of solving paradoxes
Där bör du säga vad som helst inom högst ett inlägg! Du kanske tycker det är en allvarlig begränsning av din rätt att tala fritt?
Men betänk då att du kan redigera ditt inlägg så många gånger du vill
Philosophical forums : Philosophy of Logic and maths : A method of solving paradoxes
Där bör du säga vad som helst inom högst ett inlägg! Du kanske tycker det är en allvarlig begränsning av din rätt att tala fritt?
Men betänk då att du kan redigera ditt inlägg så många gånger du vill
Till saken:)
Jag hanterar satser som tal och predikat som funktioner, skrivna till höger om subjektet...
(Def 1) x är en självreferent sats omm det finns ett Z sådant att x=xZ.
Om det finns en sådan sats har vi:
(1) x=xZ
Eftersom det samma kan sägas om båda le i en identitet:
(2) xZ=xZZ
Och vi kan av det sagda dra slutsatsen:
(3)(x=xZ)medför(xZ=xZZ)
Def2) Jag kallar vänster led i sats 3 för en lögnaridentitet omm höger led är falskt.
Uppenbarligen är inga lögnaridentiteter sanna! Och var hittar vi dem?
Svar: I härledningar av paradoxer som beror av självreferens!
Exempelvis: Om Z=" är inte sann " blir vänster led i sats 3: (x="x är inte sann")
Som alltså inte är sann därför att höger led i 3 (efter reduktion) blir:
(x är inte sann =x är sann) Det finns alltså ingen logiskt korrekt
sats som säger om sig själv att den inte är sann,
och därmed är lögnarparadoxen löst!
Vad jag vet har ingen paradox lösts de senaste tusen åren så ,visst, jag bör ha gjort något fel här ovan...
Och eftersom jag inte hittar det så ber jag läsaren om hjälp:)
Jag hanterar satser som tal och predikat som funktioner, skrivna till höger om subjektet...
(Def 1) x är en självreferent sats omm det finns ett Z sådant att x=xZ.
Om det finns en sådan sats har vi:
(1) x=xZ
Eftersom det samma kan sägas om båda le i en identitet:
(2) xZ=xZZ
Och vi kan av det sagda dra slutsatsen:
(3)(x=xZ)medför(xZ=xZZ)
Def2) Jag kallar vänster led i sats 3 för en lögnaridentitet omm höger led är falskt.
Uppenbarligen är inga lögnaridentiteter sanna! Och var hittar vi dem?
Svar: I härledningar av paradoxer som beror av självreferens!
Exempelvis: Om Z=" är inte sann " blir vänster led i sats 3: (x="x är inte sann")
Som alltså inte är sann därför att höger led i 3 (efter reduktion) blir:
(x är inte sann =x är sann) Det finns alltså ingen logiskt korrekt
sats som säger om sig själv att den inte är sann,
och därmed är lögnarparadoxen löst!
Vad jag vet har ingen paradox lösts de senaste tusen åren så ,visst, jag bör ha gjort något fel här ovan...
Och eftersom jag inte hittar det så ber jag läsaren om hjälp:)
paradoxer är överdrivna lekar utan substans.
en meningslös cirkulerande frågeställning.
flip och sen flopp.. en ocilerande lek. (hönan eller ägget)
mitt svar är att personen ljuger om något och säger det ärligt. (om jag finner mer fakta som talar för det)
bara att dra fram Ockhams rakkniv och börja filtrera i uppfattningar om han ljuger eller inte utefter beteende och annat.
hade hern varit en ström i en transistorkrets blir det att han skapar en våg av ettor och nollor. (alla tillstånd är sanna men inte alla delar) Sen kan jag anta att vi vet för lite för att kunna avgöra ifall det är sanning eller lögn. vi behöver mer fakta.
Paradoxer ser jag även som okunskap och förutfattade uppfattningar.
Man vill tro att saker är på ett sätt men i ett tankexperiment så blir det inte som man förväntat sig. (tids paradoxer tex)
Stavhopparen i snusdosan tror jag att jag löste själv, frågan var tagen ur ett perspektiv och tog inte hänsyn till ett annat.
schrediners katt tycker jag är löst, vi kan konstatera att vi inte kan veta allt vid ett givet ögonblick.
vi behöver inte veta om katten lever och är död samtidigt, den är levande eller död i sin låda.
Det fanns väl en paradox med varför natthimlen är svart (olbers paradox).
Svaret borde bli att allt ljus inte når fram. sen spelar ordlekar ingen roll för mig.
filosofi är att försöka förstå, inte att försvåra tanken med en massa onödiga logiska och mattematiska krims krams.
Barberaren rakar sig själv eller skiter i att raka sig eller ber sin fru om att bli rakad.
allt vitt är svart och inget mer... se där, jag kom på en halv paradox själv
(vitt blir svart och svart kan inte vara svart eftersom det är vitt som är svart.. vet inte om det är en bra paradox heh)
en meningslös cirkulerande frågeställning.
flip och sen flopp.. en ocilerande lek. (hönan eller ägget)
mitt svar är att personen ljuger om något och säger det ärligt. (om jag finner mer fakta som talar för det)
bara att dra fram Ockhams rakkniv och börja filtrera i uppfattningar om han ljuger eller inte utefter beteende och annat.
hade hern varit en ström i en transistorkrets blir det att han skapar en våg av ettor och nollor. (alla tillstånd är sanna men inte alla delar) Sen kan jag anta att vi vet för lite för att kunna avgöra ifall det är sanning eller lögn. vi behöver mer fakta.
Paradoxer ser jag även som okunskap och förutfattade uppfattningar.
Man vill tro att saker är på ett sätt men i ett tankexperiment så blir det inte som man förväntat sig. (tids paradoxer tex)
Stavhopparen i snusdosan tror jag att jag löste själv, frågan var tagen ur ett perspektiv och tog inte hänsyn till ett annat.
schrediners katt tycker jag är löst, vi kan konstatera att vi inte kan veta allt vid ett givet ögonblick.
vi behöver inte veta om katten lever och är död samtidigt, den är levande eller död i sin låda.
Det fanns väl en paradox med varför natthimlen är svart (olbers paradox).
Svaret borde bli att allt ljus inte når fram. sen spelar ordlekar ingen roll för mig.
filosofi är att försöka förstå, inte att försvåra tanken med en massa onödiga logiska och mattematiska krims krams.
Barberaren rakar sig själv eller skiter i att raka sig eller ber sin fru om att bli rakad.
allt vitt är svart och inget mer... se där, jag kom på en halv paradox själv
(vitt blir svart och svart kan inte vara svart eftersom det är vitt som är svart.. vet inte om det är en bra paradox heh)
SigurdV skrev:Till saken:)
Jag hanterar satser som tal och predikat som funktioner, skrivna till höger om subjektet...
(Def 1) x är en självreferent sats omm det finns ett Z sådant att x=xZ.
Om det finns en sådan sats har vi:
(1) x=xZ
Eftersom det samma kan sägas om båda le i en identitet:
(2) xZ=xZZ
Och vi kan av det sagda dra slutsatsen:
(3)(x=xZ)medför(xZ=xZZ)
Def2) Jag kallar vänster led i sats 3 för en lögnaridentitet omm höger led är falskt.
Uppenbarligen är inga lögnaridentiteter sanna! Och var hittar vi dem?
Svar: I härledningar av paradoxer som beror av självreferens!
Exempelvis: Om Z=" är inte sann " blir vänster led i sats 3: (x="x är inte sann")
Som alltså inte är sann därför att höger led i 3 (efter reduktion) blir:
(x är inte sann =x är sann) Det finns alltså ingen logiskt korrekt
sats som säger om sig själv att den inte är sann,
och därmed är lögnarparadoxen löst!
Vad jag vet har ingen paradox lösts de senaste tusen åren så ,visst, jag bör ha gjort något fel här ovan...
Och eftersom jag inte hittar det så ber jag läsaren om hjälp:)
---->>>(såg att du har svarat mer så jag ska ändra texten under efter jobbet!!!)
Hej SigurdV,
Jag kan inte mycket om det här men jag lämnar gärna lite tankar även om de säkert inte hjälper dig så mycket som jag skulle önska.. men låt oss se!
om x = xZ
Så menar du att xZ = xZZ..
Vilket naturligtvis är fullt logiskt
(x)Z = (xZ)Z
Utveckla gärna lögnaridentit mer.
Z är inte nödvändigtvis inte sann. Jmfr Z = 1.
X = X * 1
X*1 = X*1*1
Det går kanske göra något annat med Eulers konstant och imaginära tal, Z = e^iy, men jag har ingen aning.
Men bara för att det finns ett tal som uppfyller vilkoret x = xZ gör rent matematiskt inte algebran sann? Den bara implicerar väl på det på något sätt... Du får utveckla dina tankar för oss lekmän!
Hej Alla:)
Jag är glad för all seriös uppmärksamhet jag fått och vill tacka alla deltagare!
Ännu tänker jag inte gå in i svaromål (så länge det inte gäller detaljer i mina resultat) eftersom jag inte är färdig med min framställning än...Först bör jag så tydligt som möjligt framlägga mina resultat, därefter bör jag se efter om två oberoende granskare hittar samma fel någonstans i min framställning...och i så fall kanske jag ligger illa till.
Dax för summering av vad jag påstår så här långt:
1 Jag har löst lögnarparadoxen på ett nytt sätt
2 Den lösningen har jag generaliserat till en allmän metod att lösa paradoxer (som beror av självreferens)
3 Naturliga språk med klassisk logik är konsistenta...tarski illa ute här:)
Troligen har jag gått rätt snabbt fram så jag tänkte passa på att påpeka att jag också är en lekman, mina 80 poäng i filosofi från sjuttiotalet gör mig inte professionell... Akademiker har visat sig rätt snorkiga, så här har det låtit:
Jag: Hittar du något fel i den här (sjuradiga) lösningen av lögnarparadoxen?
Han: Ja du har begått ett kategorimisstag.
Jag: OJDÅ! Var då någonstans?
Han: Gå hem och sov på saken så ska du se att jag har rätt... (ridå)
MVH
Jag är glad för all seriös uppmärksamhet jag fått och vill tacka alla deltagare!
Ännu tänker jag inte gå in i svaromål (så länge det inte gäller detaljer i mina resultat) eftersom jag inte är färdig med min framställning än...Först bör jag så tydligt som möjligt framlägga mina resultat, därefter bör jag se efter om två oberoende granskare hittar samma fel någonstans i min framställning...och i så fall kanske jag ligger illa till.
Dax för summering av vad jag påstår så här långt:
1 Jag har löst lögnarparadoxen på ett nytt sätt
2 Den lösningen har jag generaliserat till en allmän metod att lösa paradoxer (som beror av självreferens)
3 Naturliga språk med klassisk logik är konsistenta...tarski illa ute här:)
Troligen har jag gått rätt snabbt fram så jag tänkte passa på att påpeka att jag också är en lekman, mina 80 poäng i filosofi från sjuttiotalet gör mig inte professionell... Akademiker har visat sig rätt snorkiga, så här har det låtit:
Jag: Hittar du något fel i den här (sjuradiga) lösningen av lögnarparadoxen?
Han: Ja du har begått ett kategorimisstag.
Jag: OJDÅ! Var då någonstans?
Han: Gå hem och sov på saken så ska du se att jag har rätt... (ridå)
MVH
Intressanta tankar du har, men jag tänker på den där lögnaren från kreta,
-alla kretensare ljuger alltid.
Om han nu talar sant, dvs påståendet att alla kretensare ljuger är rätt, då ljög han ju även då han sa sanningen,
fast det var sant. Orsaken ligger ju då i att han sagt att han i egenskap av kretensare alltid ljuger,
talar han då om något som är sant, så ljög han ju ändå om påståendet att alla kretensare alltid ljuger, eftersom han sa sanningen.
därmed bekräftar han samtidigt påståendet att alla kretensare alltid ljuger.
-alla kretensare ljuger alltid.
Om han nu talar sant, dvs påståendet att alla kretensare ljuger är rätt, då ljög han ju även då han sa sanningen,
fast det var sant. Orsaken ligger ju då i att han sagt att han i egenskap av kretensare alltid ljuger,
talar han då om något som är sant, så ljög han ju ändå om påståendet att alla kretensare alltid ljuger, eftersom han sa sanningen.
därmed bekräftar han samtidigt påståendet att alla kretensare alltid ljuger.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster