1) Hur långt är du beredd att ge avkall på din egen vilja och bekvämlighet för att gagna helheten (de människor som du har att göra med och interagerar med i ditt närområde och där du själv ingår som "beståndsdel" i denna helhet)? Kan du ge något exempel?
Exempel: Antag att din livskamrat/ närmaste vän Y behöver extra pengar till en utbildning. Är du då villig att ge avkall på din egen vilja och därmed din bekvämlighet för att helt enkelt jobba lite extra för att få ihop dessa nödvändiga pengar för Y? Hur långt kan du sträcka dig? Med andra ord - hur många timmars arbetstid som övertid skulle du "acceptera som max" för detta ändamål för att hjälpa Y?
2) Antag att din livskamrat/partner/"käresta" A (som tankeexperiment) förälskar sig i X och lämnar dig. Och där X förälskar sig lika mycket (väldigt starkt) i A. Alltså en fullt ömsesidig förälskelse. Det ska också sägas att denna förälskelse mellan A och X är (ganska betydligt) större än förälskelsen mellan dig och A.
Du har en egen vilja. Denna vilja är att ha A kvar hos dig som innan. Men hur långt är du beredd här att ge avkall på din egen vilja för att istället gagna helhetens bästa (dvs för att gagna alla 3 berörda som: X, A och du själv)? Där du helt enkelt tar hänsyn till både X:s vilja och A:s vilja. Hur långt är du beredd att ge avkall på din egen vilja här och helt enkelt "sluta kämpa om att få A tillbaka"? Där du helt enkelt låter A och X vara tillsammans (eftersom A och X vill detta så starkt). Klarar du att acceptera detta och bara gå vidare? Eller t o m att försöka tänka gott om X (och A)? Att du kan offra ditt välmående (i början) för att vilja se de andra lyckliga helt enkelt. Hur långt kan du går här? Hur kommer du att se på X tror du? Hur mycket "gott" klarar du hädanefter att göra mot X? Och A?