Justin Case skrev:DonRight skrev:Att en generation is stort skulle beklaga sin egen existens är högst osannolikt.
Med den logiken skulle man väl lika gärna kunna argumentera så här: visserligen blir foster missbildade om mamman dricker och röker under graviditeten, men inte ens missbildade människor brukar beklaga sin existens - alltså kan en gravid kvinna lika gärna dricka och röka som leva hälsosamt!
Om någon bioterrorist uppfinner en sjukdom som bara kan drabba gravida kvinnor och som inte påverkar kvinnan men som gör att det blivande barnet får ett ytterst kort liv, t.ex. ett år, ett liv som dessutom innehåller så lite välmående att det bara är nätt och jämnt värt för barnet att leva, skulle du inte ha något emot att en massa kvinnor fick den sjukdomen?
Det föreligger en viss skillnad. Vad som menas med att inte låta barnet födas i ett imperfekt samhälle är inte detsamma som att avsiktligt låta det skadas av sjukdomar eller gifter.
Din analogi att inte ha något emot gifterna eller sjukdomarna motsvarar att inte ha något emot imperfektionerna i en dystopi i detta sammanhang. Alltså att avsiktligt förvärra omständigheterna i samhället. Den som inte har något emot att sprida den hypotetiska sjukdomen motsvarar alltså inte att välja bort barn utan snarare att välja barn samtidigt som man avsiktligt försöker öka lidandet i genom något sådant som till exempel krigshets.
Det är inte otänkbart att försöka kämpa mot faktorer som orsakar lidande utan att bekämpa just den ultimata orsaken till det vilket är livet självt.
Justin Case skrev:Naturen har alltid varit föränderlig och de som lever inom den har alltid slagits om utrymme.
Anser du att man kan härleda ett bör ur ett är? Eller att man kan härleda ett "låt fortsätta" ur ett "har alltid varit"? Människor har alltid dödat varandra; med din logik tycks det innebära att eftersom människor alltid dödat och våldtagit, är det inte värt att försöka få människor att döda mindre och våldta mindre?
Nej man kan inte härleda ett bör ellrer ett "låt fortsätta" ur det. Poängen är absurditeten i just detta antagande. Oavsett om man tror att ett system som fluktuerat kaotiskt i hundratals miljoner år skulle stabilisera om man minskade eller avlägsnade en av dess allra nyaste delar (oss), eller om man tvärt om antar att det skulle fortsätta så blir den värdering man härleder ur detta inget tecken på någon form av gudomlig rättvisa eller objektivt värde.
Det motsvara ungefärligen att diskutera åt vilket håll Jupiter snurrar, bestämma om detta är bra eller inte och därav dra en massa slutsatser om hur man bör agera för att bibehålla eller förändra detta förhållande.
I min mening är det inte värt att bråka om. Oavsett om man förespråkar ett annamande av naturen som kaotisk eller antar att den skulle stabiliseras om en mycket ung djurart slutade påverka den.
Det bör jag förespråkar är att man bör fokusera på mer konkreta utmaningar inom systemet som faktiskt går att influera.
Justin Case skrev:Att ha ett grundläggande problem med den mänskliga befolkningökningen är ungefär lika meningsfullt som att beklaga sig över djur med explosiva befolkningsökningar.
Tja, varför inte förhindra även sådana, om man kan göra det utan alltför negativa bieffekter?Gräshoppor, lämmlar och kaniner fluktuerar villt i mängd och blir emellanåt så många att de förändrar sin egen biotop så kraftigt att de svälter ihjäl. Ska man därför kalla deras existens orättfärdig?
Vad menar du med orättfärdig?
Om det t.ex. blir så många kaniner på ett ställe att biotopen de lever i riskerar haverera, och de enda två alternativen är 1) att avliva några kaniner, och 2) låta kaninerna beta sönder en hel biotop vilket skulle drabba både dem själva, deras avkomma och en massa andra djurarter under ganska lång tid framöver, kan det väl vara motiverat att relativt snabbt och smärtfritt minska antalet kaniner. Att "hindra naturen från att ha sin gång" kan säkert i vissa situationer minska lidandet och öka lyckan för en biotops djur sammantaget, och universums lyckosumma sammantaget. Skillnaden mellan kaniner (eller vilket annat ickemänskligt djur som helst) och människor är att människan är ett relativt oprövat kort. Livet på jorden - förekomsten av liv på jorden, att det finns liv på jorden - har överlevt alla överpopulationer av enskilda djurarter som hittills ägt rum, men dessa överpopulationer har alla varit överpopulationer av andra djur än människan; vi vet ännu inte om "förekomsten av liv på jorden" kommer att överleva effekterna av en (fortsatt) överpopulation av just människa. Man kan inte avfärda denna osäkerhet med att människan "bara är ännu en i raden av djurarter som haft överpopulation", för det är hon inte; hon är långt mer tekniskt kapabel att forma om sin omgivning än vad någon annan djurart någonsin varit i hela jordens historia. Denna skillnad kan vara droppen som avgör.
En parallell: pistoler gjorde inte att människan utrotades, kanoner gjorde det inte heller, kärnvapen har heller inte gjort det (än så länge), men nästa steg mot allt kraftfullare vapen, t.ex. nanorobotarméer, kan visa sig vara det steg som utrotar människan. Att ett fenomen återkommit i nya skepnader gång på gång utan att utrota människan behöver inte betyda att människan inte utrotas nästa gång fenomenet återkommer i ny skepnad. Detsamma kan misstänkas om människans överpopulation som en djuröverpopulation i ny skepnad.
Återigen är det frågan om en avsiktlig absurditet. Sådana befolkningsexplosion kan hanteras och har historiskt gjort det såsom man klarat av det. Man har försökt att hantera dessa situationer när man kunnat.
Men motiven till detta är mer konkreta och detaljerande än universalt lidande. Oftast handlar det om att man i praktiken vill skydda sina grödor.
Att välja bort barnet i sammanhanget motsvarar inte att att försöka skydda sina grödor utan att helt och hållet förebygga deras existens. Ibland görs även sådant, till exempel så har man länge besprutat våtmarker i Sydafrika för att hindra malariamyggor från att föröka sig. Men även där förhindrar man ett konkret praktiskt lidande. Man hindrar inte myggorna för att födas för att de genom sitt lidande ökar det universala lidande utan man hindrar dem för att de får oss att lida.
Vad gäller potentialen för en massutroting eller till och med en slutgiltig utrotning av liv över huvud taget så är väl just detta att dra hela tesen till dess spets. Jag ser inte hur du samtidigt kan hävda barnets rätt att inte födas för att slippa lidande och samtidigt motsätta dig hela skapelsens rätt att förintas för att slippa lidande.
Även här finns möjligheten att vända på den kastade slanten och anta att den som inte förespråkar lidandets begränsning som ett evigt värde och självändamål i sig måste anse att livet är den sortens värde. Jag håller inte den tesen för mer sann än den att naturens stabila eller kaotiska natur härleder någon definitiv slutsats.
Justin Case skrev:Dessutom så finns det inga egentliga belägg för att anta att mänskligheten ens skulle ligga nära en sådan topp ännu.
Du använder orden "egentliga belägg"; du anser alltså att det finns något i riktning mot belägg eller något åt det hållet, men inte egentliga belägg. Det kan räcka. Klimatfaran behöver inte vara bevisad för att vara värd att satsa stora resurser på att eliminera/bekämpa. Jämför med när du tar en hemförsäkring. Förmodligen kommer inget allvarligt hända med ditt hem som gör att hemförsäkringen kommer till nytta - du har, med dina ord, "inga egentliga belägg för" att något sådant kommer att hända med ditt hus - men likafullt kan det vara rationellt att betala den där hemförsäkringspremien varje år. Varför inte tänka på samma sätt när det gäller klimatet? Det räcker kanske med att det finns vissa saker som tyder på att klimatet kan vara i farozonen på grund av människans utsläpp - för att det ska vara rationellt att agera. Det behövs inga "egentliga" (=säkra) belägg..
Nej med egentliga belägg menar jag absolut inte säkra bevis. De säkra bevisen brukar dyka upp först efter något har hänt.
Också här missas gråzonen mellan att göra något av det mest extrema man kan tänka sig och att inget göra alls.
Det är tänkbart att syndafloden (=klimatproblemet) är på väg och resonabelt att dedikera en del tid och resurser till att undersöka hur vi ska förhålla oss till detta. Kanske kan man synda mindre eller bygga en ark. Kanske är den inte alls på väg, kanske är den till nytta när den kommer såsom Nilens översvämmningar.
Denna analogi passar ganska bra in på att betala hemförsäkringspremien eller att forska kring klimatets fluktuationer.
Analogin för det extrema agerandet att se den typ av utmaning syndafloden (=klimatproblemet) innebär som ett motiv till se till att förebygga liv som skulle kunna komma att lida under dess framfart är dock annorlunda.
Nu talar vi inte om att betala vår premie eller forska kring klimatets funktioner eller ens minska de misstänkta utsläppen. Detta vore att inse att det finns problem som kan orsaka lidande och ta itu med problemen.
Barnet som inte bör födas är att hävda att lidandet ÄR ett problem inte att det orsakas av ett. Det motsvarar att hindra att något allvarligt händer ditt hem genom att negera dess existens. Det handlar om att att hindra människor från att lida i syndafloden (=klimatproblemet) genom att sätta igång armageddon.
Justin Case skrev:Var istället mån om att bevara mångfalden och se till att skaffa en unge i en kultur som saknar befolkningstillväxt. En kultur som kanske sitter inne på just de memes som behövs för att inte ha befolkningstillväxt. En kultur som vi tillsammans sett till att bygga upp, förhoppningsvis har vi haft något att bidra med som är meriterande nog för att inte låta den försvinna.
Här håller jag med dig. Men jag skulle, förutom detta, gärna se större satsningar på vissa typer av teknikutveckling, t.ex. byggandet av friendly AI. Om vi människor bygger AI som är bättre än människan på att hitta lösningar på sådant som klimatproblemet, kan en lösning på klimatproblemet uppstå tidigare (genom att denna AI kommer på en lösning på klimatproblemet) än om enbart vi människor försöker tänka ut en lösning på klimatproblemet. Det behöver inte betyda att denna AI är mer intelligent än vi människor på alla sätt. Men risken för att den blir mer intelligent än vi på sådana sätt att den kan ta makten över oss är stor, så därför behövs mer fokus på friendly AI, som en motvikt till den blinda AI-framställning som marknaden tenderar ge upphov till och som vi i vilket fall inte kan stoppa. If you can't beat it, control it. Då vi inte kan stoppa AI-utvecklingen, bör vi istället fokusera på att styra den till något så moraliskt bra som möjligt, snarare än bara låta den bli vad de nu dominerande kortsiktiga marknadskrafterna automatiskt skulle göra den till.