Tröst,mening och andlighet bland ateister

[Cosmic philosopher]

Hej!

Intressant att se hur två fullblodsateister försöker få tröst,andlighet och  mening i tillvaron. Lyckas de tycker ni?: (Gå in från 29 min och 40 sek i filmen)

http://richarddawkins.net/article,3918, ... rd-Dawkins

[freddemalte]

Hej!

Intressant att se hur två fullblodsateister försöker få tröst,andlighet och  mening i tillvaron. Lyckas de tycker ni?: (Gå in från 29 min och 40 sek i filmen)

http://richarddawkins.net/article,3918, ... rd-Dawkins

Hej Cosmic philosopher

Ja, det är lätt att hamna i samma sätt att prata och tänka som den mer andliga eller religiösa tankegången, och det gör väl i sak ingenting! Det som skiljer dessa herrar från många troende är väl det att de är tämligen övertygade om att de finner själva värdet i livet i livet och inte i något externt, utanför livet så som en gud eller ett evigt himmelskt rike etc.

Vänligen

Fredrik

[Marko]

En troende är nog inte mer eller mindre lycklig än en ateist.
Det som skiljer är att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar.
Det jag tycker är intressant är att allt i universum kan ifrågasättas och en ateist är ödmjuk i de flesta frågor.
fram tills gud-andlighet kommer på tal, då är det en 100%:igt motstånd. Det känns mer som ett taget argument än genuint.

vad säger att gud är en tröst för allting ?

[freddemalte]

Det som skiljer är att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar.

Hej Marko

Nja, det är inte med nödvändighet så att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar. Det finns flera olika varianter på teism och ateism:

Agnostisk ateist - någon som inte tror att någon gud existerar men som inte anser sig veta.
Gnostisk ateist - någon som inte tror att någon gud existerar och som anser sig veta.
Agnostisk teist - någon som tror att någon gud existerar men som inte anser sig veta.
Gnostisk teist - någon som tror att någon gud existerar och som anser sig veta.
Ignsotiker - någon som anser att frågan om guds existens är medningslös eftersom det inte går att verifiera.

Vänligen

Fredrik

[Johan Ågren]

Jag är ateist, men har en verklighetsuppfattning som får Gud och den generella andligheten att verka torftig. Frågan är ju hur religiösa människor lyckas extrahera någon form av tröst ur sina föreställningar. Trösten uppstår nog på liknande sätt oavsätt vad man går omkring och föreställer sig, den är mer basal än så. Det mest trösterika är nog att inte gå omkring och inbilla sig saker om livet utan bara låta det trösterika flöda. Tror att många troende faktiskt lyckas skaffa sig en sådan buffert då de ofta antar en anspråkslös subjektiv infallsvinkel till sitt troende. Verkar inte finnas bittrare människor än de som blir fanatiska i sin tro. Och de är dessutom de som talar högst om hur lyckliga de är och har sina mungipor högst upp, ett skådespel.

Tron består både av känsla och tanke. För mycket tanke skämmer tron.

[Johan Ågren]

Det många beskriver som trösterikt skulle jag uppfatta som ett helvete. Tänk till exempel om där står en hårt smilande Sankte Per framför en kitchig port med massor av pärlor och diamanter. Jag skulle tvärvända. Och sedan inse att det inte finns några bättre alternativ oavsätt vad jag tar mig för skulle faktiskt vara en definition av ett helvete. Alla statiska och absoluta fixpunkter och maximer är enbart trösterika så länge man har en den vaga föreställningen av dem som upplöser de absoluta definitionerna.

På så sätt så vill ju alla ha en förälder, men man vill inte ha en "förälder", eller hur? Eller det kanske andra vill? Tydliga ramar och ordning och reda. Någon som pekar med hela handen och säger exakt hur saker förhåller sig?

[Johan Ågren]

Vet ni vad jag tror? Jag tror att saker och ting blir ordnade där ordningen eftersträvas och sammanfaller, och att all form av analys inte går till botten med problemet utan faktiskt är delaktig till att definiera det som undersöks. Skulle man verkligen undersöka tillvarons beskaffenhet i grunden så skulle vi vara tvungen att gå åt andra hållet och finner så att säga att existensens upprinnelse inte är något sammansatt utan enbart fullt av möjligheter och potential.

Om du agerar vetenskapsman utrustad med en mängd olika analysverktyg i en av dina drömmar så förstår du vad jag menar.

Så att söka tröst hos Gud är samma sak som att söka tröst hos det som avlägsnar sig från de definitioner man söker tröst för. Och det är på sätt och vis "vetenskapligt" då man förhåller sig mer till existensens upprinnelse och dess potential. Men söker man tröst hos "Gud" så söker man inte Gud där gud existerar.

[Guds tjänare]

Det som skiljer är att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar.

Hej Marko

Nja, det är inte med nödvändighet så att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar. Det finns flera olika varianter på teism och ateism:

Agnostisk ateist - någon som inte tror att någon gud existerar men som inte anser sig veta.
Gnostisk ateist - någon som inte tror att någon gud existerar och som anser sig veta.
Agnostisk teist - någon som tror att någon gud existerar men som inte anser sig veta.
Gnostisk teist - någon som tror att någon gud existerar och som anser sig veta.

Vänligen

Fredrik

Hej Fredrik

Forskning, undervisning och encyklopedier använder inte de ovannämnda begreppen, det är har mer blivit en internetgrej att använda begreppen agnostisk/gnostisk teist/ateist i sin strävan att förklara sin ståndpunkt mer adekvat. Men i själva verket är dessa definitioner luddiga. Därför så bör vi sluta med dess användning.

Sammanhang gällande människornas ståndpunkter och troställningar innebär "tro" i princip att man anser sig veta (denna uppfattning känner de flesta av oss vågar jag påstå). Om någon säger - Jag tror inte på Gud. Då är det uppenbart att personen anser sig veta att gud inte existerar och vice versa gällande snubben som förklarar att han tror på Gud.

Så vänligen, för ordningens skull låt oss hålla oss till de etablerade begreppen:
Agnostiker - vet inte
Teist - tror att gud finns
Ateist - tror att gud inte finns.

Tack!

[freddemalte]

Det som skiljer är att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar.

Hej Marko

Nja, det är inte med nödvändighet så att en ateist har bestämt sig för att gud inte existerar. Det finns flera olika varianter på teism och ateism:

Agnostisk ateist - någon som inte tror att någon gud existerar men som inte anser sig veta.
Gnostisk ateist - någon som inte tror att någon gud existerar och som anser sig veta.
Agnostisk teist - någon som tror att någon gud existerar men som inte anser sig veta.
Gnostisk teist - någon som tror att någon gud existerar och som anser sig veta.

Vänligen

Fredrik

Hej Fredrik

Forskning, undervisning och encyklopedier använder inte de ovannämnda begreppen, det är har mer blivit en internetgrej att använda begreppen agnostisk/gnostisk teist/ateist i sin strävan att förklara sin ståndpunkt mer adekvat. Men i själva verket är dessa definitioner luddiga. Därför så bör vi sluta med dess användning.

Sammanhang gällande människornas ståndpunkter och troställningar innebär "tro" i princip att man anser sig veta (denna uppfattning känner de flesta av oss vågar jag påstå). Om någon säger - Jag tror inte på Gud. Då är det uppenbart att personen anser sig veta att gud inte existerar och vice versa gällande snubben som förklarar att han tror på Gud.

Så vänligen, för ordningens skull låt oss hålla oss till de etablerade begreppen:
Agnostiker - vet inte
Teist - tror att gud finns
Ateist - tror att gud inte finns.

Tack!

Hej Guds tjänare

Det är mycket möjligt att det är så som du beskriver det hela. Det jag ville förtydliga är att det inte med nödvändighet är så att en person om inte är troende medvetet / aktivt förnekar guds existens, precis som en person som inte lyssnar på jazz nödvändigtvis måste anse att jazz är dåligt.

På något sätt är det ju ändå de troende människorna som har adderat en fakticitet till världen som inte på vanlig common-sense-nivå (eller för den delen, över huvud taget) kan verifieras enligt gängse sätt att verifiera de fenomen som vi kommer i kontakt med i vårt liv. Därmed ankommer det väl inte direkt på den som inte tror på någon gud att hålla på och försvara sin frånvaro av någon sådan tro?

Vänligen

Fredrik

[Johan Ågren]

Fast egentligen Fredrik; det här med vetenskap är relativt sett en modern övergående fluga som alltmer tappar sin trovärdighet. Snart är vi tillbaka på banan igen.

[Zokrates]

Det många beskriver som trösterikt skulle jag uppfatta som ett helvete. Tänk till exempel om där står en hårt smilande Sankte Per framför en kitchig port med massor av pärlor och diamanter. Jag skulle tvärvända.

Tänk dig istället att det ÄR som det var i min nära döden upplevelse jag hade som barn trots att jag då var en fullblodsateist, det står en hårt sammanbiten Sankte Per framför dig med kolsvarta genomträngande ögon och att han vet exakt allt om dig, trots det står han där endast för att vi har en fri vilja och han vill höra dig inför dig själv förneka honom innan du skickas till förintelsen.

[freddemalte]

Fast egentligen Fredrik; det här med vetenskap är relativt sett en modern övergående fluga som alltmer tappar sin trovärdighet. Snart är vi tillbaka på banan igen.

Hej Johan

Jag ställer det inte mot vetenskap, jag ställer det mot det immanenta. Även grenar av vetenskapen adderar* och det ankommer inte på den som inte tror på svarta hål och supersträngar att förklara sig och behöver inte heller kallas för "ascienceist".

*med addera avser jag har en form av "transendental fantasi" där man med sin abstraktion går utanför det direkt innevarande för att anta att världen är något mer än det som är oss givet.

Vänligen

Fredrik

[Johan Ågren]

Fast egentligen Fredrik; det här med vetenskap är relativt sett en modern övergående fluga som alltmer tappar sin trovärdighet. Snart är vi tillbaka på banan igen.

Hej Johan

Jag ställer det inte mot vetenskap, jag ställer det mot det immanenta. Även grenar av vetenskapen adderar* och det ankommer inte på den som inte tror på svarta hål och supersträngar att förklara sig och behöver inte heller kallas för "ascienceist".

*med addera avser jag har en form av "transendental fantasi" där man med sin abstraktion går utanför det direkt innevarande för att anta att världen är något mer än det som är oss givet.

Vänligen

Fredrik

Jag tror nog att många troende ändå tror att de tror på något som faktiskt är "immanent" i den bemärkelsen att det faktiskt är något som är för handen och inte något bortom. Den enda vettiga distinktionen blir då den vetenskapliga metodens återupprepbarhet och påvisbarhet som den religiösa tron inte kan göra riktigt anspråk på (då vetenskapen är beroende av vissa förutsättningar som inte förmår omfatta (ett tillkortakommande) de aspekter som ligger till grund för den religiösa tron. "Fantasi" är då en benämning på skeendet sett utifrån och inte nödvändigtvis som det ter sig i själva "fantasin" för den som erfar den. Huruvida det faktiskt är en fantasi eller inte är det som är avgörande, och huruvida något automatiskt ska klassas som "fantasi" enbart pga en möjlig begränsning hos verifieringsmetoden.

Vi kan således hamna i ett läge där den vetenskapliga metoden visar sig oanvändbar att påvisa de väsentliga aspekterna av existensens varande och karaktär. I det läget återgår verifieringsmodellen till de mer etablerade historiska religiösa traditioner som i högre grad haft en förståelse för livets skeenden, och det står då klart att vetenskapen hade allt att bevisa och kom tillkorta.

[Johan Ågren]

Det många beskriver som trösterikt skulle jag uppfatta som ett helvete. Tänk till exempel om där står en hårt smilande Sankte Per framför en kitchig port med massor av pärlor och diamanter. Jag skulle tvärvända.

Tänk dig istället att det ÄR som det var i min nära döden upplevelse jag hade som barn trots att jag då var en fullblodsateist, det står en hårt sammanbiten Sankte Per framför dig med kolsvarta genomträngande ögon och att han vet exakt allt om dig, trots det står han där endast för att vi har en fri vilja och han vill höra dig inför dig själv förneka honom innan du skickas till förintelsen.

Jag förnekar inte att detta kan vara en reell upplevelse, allt beroende av den kulturtradition vi är nedsänkta i. Jag kan till och med tänka mig att jag kan stå där en dag. Skillnaden är att jag kanske snackar omkull honom och tar fram min sprayflaska och gör några tags på porten, och så går jag vidare. Det är inget jag skulle underkasta mig om han inte kommer med en riktigt bra poäng som ger genklang på alla plan i mig.

[freddemalte]

Fast egentligen Fredrik; det här med vetenskap är relativt sett en modern övergående fluga som alltmer tappar sin trovärdighet. Snart är vi tillbaka på banan igen.

Hej Johan

Jag ställer det inte mot vetenskap, jag ställer det mot det immanenta. Även grenar av vetenskapen adderar* och det ankommer inte på den som inte tror på svarta hål och supersträngar att förklara sig och behöver inte heller kallas för "ascienceist".

*med addera avser jag har en form av "transendental fantasi" där man med sin abstraktion går utanför det direkt innevarande för att anta att världen är något mer än det som är oss givet.

Vänligen

Fredrik

Jag tror nog att många troende ändå tror att de tror på något som faktiskt är "immanent" i den bemärkelsen att det faktiskt är något som är för handen och inte något bortom. Den enda vettiga distinktionen blir då den vetenskapliga metodens återupprepbarhet och påvisbarhet som den religiösa tron inte kan göra riktigt anspråk på (då vetenskapen är beroende av vissa förutsättningar som inte förmår omfatta (ett tillkortakommande) de aspekter som ligger till grund för den religiösa tron. "Fantasi" är då en benämning på skeendet sett utifrån och inte nödvändigtvis som det ter sig i själva "fantasin" för den som erfar den. Huruvida det faktiskt är en fantasi eller inte är det som är avgörande, och huruvida något automatiskt ska klassas som "fantasi" enbart pga en möjlig begränsning hos verifieringsmetoden.

Vi kan således hamna i ett läge där den vetenskapliga metoden visar sig oanvändbar att påvisa de väsentliga aspekterna av existensens varande och karaktär. I det läget återgår verifieringsmodellen till de mer etablerade historiska religiösa traditioner som i högre grad haft en förståelse för livets skeenden, och det står då klart att vetenskapen hade allt att bevisa och kom tillkorta.

Hej Johan

Tja, det finns inget att motsaga i detta.

Vänligen

Fredrik