Okej med kärlek vid första ögonkastet?

[Okunnig]

Man har ju hört romantiseringar och glamoriseringar över fenomenet "Kärlek vid första ögonkastet". Men en sådan kärlek kan ju aldrig vara annat än ytlig attraktion, då det just som det sägs, inträder redan vid första tillfället man ser personen, dvs, långt innan man har fått en chans att lära känna dem och deras personlighets egenskaper. Är det då fortfarande okej med en sådan fullständig ytlig kärlek?

Jag har svårt för att erkänna att jag kan bli betagen av en kvinnas vackra kropp. Jag har fått lära mig sedan barnsben att ytlighet är dåligt, kärlek ska vara djup, och man ska inte uppmuntra till ökad skönhetsfanatik hos människor. Och tyvärr verkar det tämligen vanligt att supervackra kvinnor ( och kanske även män, vad vet jag ) har en rätt ful insida. De kan vara oartiga, elaka, ja tillochmed rent sadistiska ibland. Är det då fortfarande okej ifall jag gillar/älskar en kvinna för att hon är bedårande vacker? Uppmuntrar jag inte då en felprioritering, dvs, att kvinnor ska hellre vara snygga än snälla?

Jag vill verkligen inte uppmuntra en sådan sak, och jag antar att sanningen ligger någonstans emellan ytan och djup, men hur drar man gränsen? Speciellt när man är över huvudet förälskad i en vacker kvinna, då är det svårt att vara vid sina sinnens fulla bruk och se hennes sämre personlighetsegenskaper på ett objektivt och rationellt sätt.

Jag brottas hela tiden med den här dualiteten inom mig. Dels har jag neandertalar sidan som kan falla pladask för en kvinna med "de perfekta måtten", och dels har jag den civiliserade sidan som inser att yta är inte alls lika viktig som innehållet. Hur sjutton jag ska lösa denna konflikt har jag fortfarande inte kommit fram till.....


Vad tycker ni? Alla tankar och insikter välkomnas!

[Johan Ågren]

Man kanske inte ska intellektualisera något så basalt som kärlek och attraktion. Man får gå på sitt doftsinne!  :) Om sedan det stämmer hyfsat med ytligare saker som värderingar och vanor, så blir nog relationen kanon. Om det däremot är tvärtom att vi tar en partner utifrån politisk färg och deras matvanor så tror jag inte på en stark kärleksrelation. Vänner kan man kanske bli då i stället.

[Zokrates]

Nej, inte heller jag tror att man skall intellektualisera alla känslor, råkade själv ut för kärlek vid första ögonkastet en gång i tiden och nej, så jäkla vacker var hon inte så det måste ha varit något annat, let it be eller que sera sera som det heter.

[Marko]

En dag satt jag på en restaurang med min syster och tog en fika.
En tjej kom in, och min blick snubblade snabbt förbi henne, en grymt snygg och utstrålande varelse.
Min blick gick senare åt hennes håll ett par gånger, hon satt vid andra änden av lokalen far away för ögonkontakt.
jag kände mig 'förälskad' direkt.

Månaderna gick, och en dag möttes vi någonstans, tror det var på en fest.
Vi blev bekanta och senare  blev det en kortare relation.
Men än idag finns hennes speciella anda kvar, det som lockade min nyfikenhet från första stund. Synd bara att resten inte syncade lika bra. och förhållandet dog ut.

Det intressanta tror jag inte vem man blir kär i, det blir som det blir, kopplingen finns där om du känner den.
kemikalierna gör inga fel (Hon bekräftade senare att hon själv känt likartat på restaurangen den första dagen)

Kärlek vid första eller sista ögonkastet är helt oväsentligt, kärleken är där oavsett när det händer.
Den kommer att finnas livet ut. (men drömmarna/fantasierna kommer nog att tona bort)

[Okunnig]

Man kanske inte ska intellektualisera något så basalt som kärlek och attraktion. Man får gå på sitt doftsinne!  :) Om sedan det stämmer hyfsat med ytligare saker som värderingar och vanor, så blir nog relationen kanon. Om det däremot är tvärtom att vi tar en partner utifrån politisk färg och deras matvanor så tror jag inte på en stark kärleksrelation. Vänner kan man kanske bli då i stället.

Men är då inte risken att vi män belönar utseende före beteende? Att vi uppmuntrar kvinnor till att bli mer utseendefixerade, orsaka farligt lågt självförtroende hos de som i själva verket är normala, och öka risken att de översnygga skiter i hur deras beteende påverkar andra?

Jag vill definitivt inte medverka i en sådan utveckling

[TekheeTaiteilijan]

vi är ju multidimensionella varelser, när man träffar en människa läser man av oerhört mycket samtidigt, så det är inte bara synintrycket som gör att du känner något!

När man känner att man dras starkt till någon eller gillar någon väldigt mycket tycker man givetvis att den personen är vacker automatiskt.

[Johan Ågren]

Man kanske inte ska intellektualisera något så basalt som kärlek och attraktion. Man får gå på sitt doftsinne!  :) Om sedan det stämmer hyfsat med ytligare saker som värderingar och vanor, så blir nog relationen kanon. Om det däremot är tvärtom att vi tar en partner utifrån politisk färg och deras matvanor så tror jag inte på en stark kärleksrelation. Vänner kan man kanske bli då i stället.

Men är då inte risken att vi män belönar utseende före beteende? Att vi uppmuntrar kvinnor till att bli mer utseendefixerade, orsaka farligt lågt självförtroende hos de som i själva verket är normala, och öka risken att de översnygga skiter i hur deras beteende påverkar andra?

Jag vill definitivt inte medverka i en sådan utveckling

Håller med dig Okunnig. Men jag ser inte att utseendet har så stor relevans när det kommer till "kärlek vid första ögonkastet" i den bemärkelsen att det ska vara någon form av stereotypt fotomodellsideal. Jag tror att det snarare har att göra med en form av intuitiv impuls att något stämmer på ett djupare plan. Doften tror jag t.ex är viktig, men också utseendet i den bemärkelsen att det uppvisar drag som påminner oss om en genuppsättning som är gynnsamm. Vi dras till människor som liknar oss själva då det faktiskt är av godo. Nya variationer/mutationer är visserligen av godo för arters överlevnad i den mån det sker miljömässiga förändringar, men stärker i sig inte enskilda individer. Exempel på detta är avkomman från isbjörnar och grizzlybjörnar som gör sig funktionsodugliga i sina respektive miljöer, men som mycket väl kan vara en hybridart som klarar en eventuell miljöförändring. Det kräver då en miljömässig förändring där hybridfunktionen är funktionell. Den får således inte det bästa från de olika världarna i nuläget och automatiskt blir en superbjörn. Vi får inte glömma att de flesta mutationer och hybridiseringar faktiskt slås ut till det ögonblicket det sker en miljömässig förändring och en sådan variation vinner på lottot.

Men om kärlek vid första ögonkastet inkluderar att vi blir betuttade i stereotypa fotomodellsideal så ska vi naturligtvis inte lyssna på dessa impuler. Tror dock att det hos någorlunda sunda individer finns ett större djup.

[Skogsälvan]

En del människor klickar man med direkt. Jag vet inte vad det beror på. En tag hyrde jag ut stugor i småland. Det var så märkligt med en farbror att kände jag en connection på långt håll första gången vi sågs. Jag tror att vi har mötts i ett tidigare liv. Han hade en liten vit nalle med sig och plåtade den i landskapet. När han åkte gav han den till mina, då små, ungar. Någon månad senare skickade han en egenhändigt gjord kalender med bilder på nallen bland spirande björklöv, sommarblommor, höstlöv och snö. Det var fint.

[FuturisticDragon]

När det kommer till attraktion har utseendet och intellektet rättså liten betydelse har jag märkt. Doften och kroppsspråket gör mer.