Vad är sanning?

[Lufier]

Du är observant, ja det stämmer. Wartofta härad Westergötland.

Såna här nedskrivna sanningar tycker jag är intressanta.
Man kan få leka detektiv och gissa sig till att det förhåller sig på något annat sätt.
Eller också tror man på det.

[Faust.]

Ett problem med sanning kan ju vara att begreppet uppstod för länge sedan, på den tiden då människorna trodde att det fanns någon upphöjd gudomlig sanning, då vi fortfarande var starkt troende. När vi idag blir allt mer sekulariserade så blir sanningsbegreppet allt mer problematiskt.
För sanningsbegreppet härstammar väl ändå ifrån religionen?

Vetenskapen har i våra dagar utformat en mer jordnära sanning: teorin. Som visar sig oomkullerunkelig tills dess motsats bevisas. Något är alltså sant tills dess schematiska uträkning motbevisas. För det räcker inte enbart med ett konkret bevis mot en teori för att välta omkull den.
Om tex en sten skulle falla uppåt så ser vi snarare till att det är något fel på stenen än vår gravitationsteori.

Likheterna kan verkligen skymtas mellan sanning och tro, ett uppenbart exempel är ju att de bägge gör anspråk på något överjordiskt, något vi människor inte kan inverka på.
Ironsikt egentligen, att sanning baseras på någon som tror...

Vad pekar på att sanningsbegreppet har blivit mer problematiskt i och med att samhällen blir sekulariserad?

Om tex en sten skulle falla uppåt så ser vi snarare till att det är något fel på stenen än vår gravitationsteori. -Stark antagande, när blev vi..."vi"? Varför talar du inte för dig själv istället för att lägga ord i munnen på folk?!

För sanningsbegreppet härstammar väl ändå ifrån religionen? -Säger vad?

att sanning baseras på någon som tror... -Kan du förklara jag fattar inte vad du menar?! Om du fattar själv vad du menar.

[rara-gossen]

Ett problem med sanning kan ju vara att begreppet uppstod för länge sedan, på den tiden då människorna trodde att det fanns någon upphöjd gudomlig sanning, då vi fortfarande var starkt troende. När vi idag blir allt mer sekulariserade så blir sanningsbegreppet allt mer problematiskt.
För sanningsbegreppet härstammar väl ändå ifrån religionen?

Vetenskapen har i våra dagar utformat en mer jordnära sanning: teorin. Som visar sig oomkullerunkelig tills dess motsats bevisas. Något är alltså sant tills dess schematiska uträkning motbevisas. För det räcker inte enbart med ett konkret bevis mot en teori för att välta omkull den.
Om tex en sten skulle falla uppåt så ser vi snarare till att det är något fel på stenen än vår gravitationsteori.

Likheterna kan verkligen skymtas mellan sanning och tro, ett uppenbart exempel är ju att de bägge gör anspråk på något överjordiskt, något vi människor inte kan inverka på.
Ironsikt egentligen, att sanning baseras på någon som tror...

Vad pekar på att sanningsbegreppet har blivit mer problematiskt i och med att samhällen blir sekulariserad?

Om tex en sten skulle falla uppåt så ser vi snarare till att det är något fel på stenen än vår gravitationsteori. -Stark antagande, när blev vi..."vi"? Varför talar du inte för dig själv istället för att lägga ord i munnen på folk?!

För sanningsbegreppet härstammar väl ändå ifrån religionen? -Säger vad?

att sanning baseras på någon som tror... -Kan du förklara jag fattar inte vad du menar?! Om du fattar själv vad du menar.

Det jag kan tänka mig är att om vårt mer nutida tänkande hade genomsyrat människorna för 2000 år sedan så hade ett begrepp som allmän sanning inte uppstått. Istället hade individuell sanning varit mer framträdande.
Vi föds självfallet in i världen med samma behov som de före vår tid. Dock har vi andra verktyg att fästa vårt medfödda behov av identitet vid. Förr klamrade man sig fast vid att det fanns någon högre makt som hade tagit hand om det som ansågs rätt och fel, sant och falskt. Nu låter det som jag drar alla över en kam igen, dock finns det väl inget annat sätt att lära sig hur de äldre generationerna kände än att ta fasta på det de lämnade efter sig?
Uppenbarligen diskuterade många sanning före vår tid, dock var många i tron att den existerade av sig själv och inte hölls levande av diskussionen om den.

Du har till viss del rätt när jag godtyckligt tillskriver alla samma åsikt jag lade fram. Dock är jag nog ganska säker på att någon före mig har gjort sak, om man ska vara absoult politiskt korrekt så ska man ersätta varje "vi "med "jag". Hur som helst så menade jag med "vi" den allmänna vetenskapliga åsikten. Det finns en bra dokumentär där de sätter modern vetenskap mot modern religion. "Judgment Day: Intelligent Design on Trial" vill jag minnas att den heter. Där många för fram den tanke jag tidigare nämnde: att om en sten skulle falla uppåt så misstror vi händelsen före teorin. Den andra sidan argumenterar mot att teori ska ges ut som fakta till ungdomar i skolorna, vad de inte verkar förstå är att teori är "mer sann" än fakta. I alla fall enligt denna dokumentär.
Enligt detta tänkade då så finns det ingen sanning bakom teorin, det finns ingen sanning som ska kartläggas.

Sen så finns det självfallet olika definitioner av sanning, "evig sanning", "påstående A är sant om och endast om det förhåller sig som påstående A framlägger".
Sanning har gått ifrån ett allmänt till ett individuellt begrepp, däri ligger väl problematiseringen.

Självklart förstår jag själv vad jag menar, utan aning kommer inget uttryck. Dock kanske uttrycket ter sig annorlunda gentemot den glasklara inre bilden. Hur som helst menade jag mycket av det jag redan gått in på: sanning är inget som är sant utan att någon tillskriver det som sant. Det finns inget original bakom kopiorna av sanningar.
Det personen som tillskriver något som sant gör är att välja att tro att det förhåller sig som så. Om personen säger: "jag VET att det är så" så är det samma sak som att säga: "jag TROR att det är så". Sanningen finns endast i personens föreställningsförmåga, den existerar inte utanför varje enskild individs bild av den.

Sen kan man ju vrida och vända på det: man kan hävda att den finns pga vårt talande om den, eller att den starka tron på sanning föregår den logiska ihopsättningen av argumentet, eller att det stundtalas kan vara individuellt fördelaktigt att tillskriva något som sant, det ger en riktning för vad som är värt att sträva efter, osv.

Det jag väljer att tro är det minst instängande: att jag själv väljer vad jag ska uppfatta som rätt eller fel, sant eller falsk (en uppgift som görs svårare då jag ständigt påverkas av yttre vägledningar). Denna indivuella syn och mina åsikter jag kommit fram till vill jag på intet sätt påtvinga någon annan. Det tycker jag emellertid ett allmänt sanningsbegrepp gör, det gör oss mindre fria, försöker styra våran väg.

[Harald Davidsson]

Hos Parmenides (f. omkr. 515 f. Kr.) står sanningen i centrum som en gudomlig uppenbarelse. Denna uppenbarelse är motsatsen till mänskliga åsikter, och dess innebörd är att allt som verkligen existerar är ett enda, utan åtskillnad och förändring, ett varande, som varken kan uppstå eller förgås. Att varandet finns och att icke-varandet inte finns – detta är insikt i sanningen.

  I dialogen Sofistes finns en grundläggande definition av lögnen och därmed också av dess motsats, sanningen: ”Att säga om det som finns att det inte finns och om det som inte finns att det finns.” Sanningen blir därmed utsagan att det som finns verkligen finns och att det som inte finns inte heller finns. Sanning kan alltså beskrivas som en överensstämmelse med det faktiska förhållandet


- Vad är verklighet?
Ordet tantum är viktigt. Det säger att Thomas bejakar Aristoteles syn på sanningen som en mental verklighet, men han ställer frågan, om detta är sanningens enda aspekt. Utifrån latinets breda spektrum av innebörd i veritas är svaret givet. Thomas kan alltså svara: ”Videtur quod veritas non sit tantum in intellectu, sed magis in rebus.” – ”Det är tydligt att sanningen – och verkligheten - inte bara finns i intellektet utan dess mer i tingen.”

[Marko]

Så, vem tror du att du är ?, nån jäkla präst och auktoritet som ska styra andras åsikter och beteenden ? citat

jag är bara en människa som vill slippa din förföljelse,

jag väcker tydligen känslor inom dig som du inte kan styra,
för det verkar storma ordentligt inombords dig,
och du försöker skyffla över den på mig,
för dels veta du att jag är stark som tusen elefanter,
dels vet du inget annat råd, för du orkar ej bära stormen själv,
detta kallas i psykoterapin att du fått en överföring på mig,
vilket betyder att jag har kapacitet att ta emot dina problem,

men jag tycker din hjärna i förhållande till din muskelkraft
väger ner så mycket att jag vet inte hur jag ska kunna förmedla en djupare förståelse av dig själv,
utan att du reagerar som en uppretad tjur.

Tala med Andreas, han vet hur man ska stilla den inre stormen genom Patanjalis yoga.

Jo Harald,
Visst blir man sur och grining när du börjar med personliga negativa kommentarer för att senare inte våga ta konflikten.
Om du påstår saker om folk så ska du också förklara varför du tycker saker. Förföljelse eller stalking är långtifrån vad jag gjort,
Jag har reagerat på dina inlägg där du trycker ner mig, (och säkert andra) med dina kommentarer. Att du känner dig förföljd är din egen paranoja och inte mitt verk.

Du vet inget om mig, och din analys om att jag är stark som tio elefanter men orkar inte bära kraften och att du tar det som en kung och är min ilskas bägare. Det är bara löjligt, för det finns en enkel kraft i detta, ilska som senare svalnar för att forma nya tankar och lärdomar.
Det är inte jag som behöver psykoterapi för min ilska harald, det är du som behöver tänka igenom din attityd om människor runtomkring dig,
men det är så du valt att leva, bygga en självuppfyllande profetsia där allt som sker pekar mot din egen gudomlighet och en av de 500 som kommer att nå nirvana.

Och förföljelse, så länge du skriver och jag finner intresse i att svara så kommer det att ske.
99.99% av dina inlägg är obesvarade av mig och ofta andra med,(kastar ja sten i ett glashus ?) för det finns inget intresse eller stalking i våra beteenden,
bara din paranoja och fantasifulla tänkande skapar denna demon.

[Marko]

Verklighet är det du bemöter, verklighet är det du tänker, verklighet är det du gör det till.
För att diskutera en verklighet så får vi vara enade om vad vi diskuterar om.

Är det verkligt för mig att tro på en högre kraft ?, ja
är det verkligt för en ateist?, nej.

är en högre makt verklig ?,
är Tid verkligt ?
Är en blå fjäril verklig ?

Helt beroende på hur vi penetrerar frågan så får vi olika svar,
Det finns inte ett svar på en komplex verklighet, utan många olika synviklar och svar.

Rätt och Fel blir när vi är oense eller enade i våra resultat, utefter perspektiv.

[Algotezza]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

[Harald Davidsson]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

men om du säger det ej finns nån sanning, då finns det ju inte heller nåt karma, eller hur,

eller nån skuld,

eller hur,

eller hur eller hur

[Marko]

Det finns många som lever på lögner, Är det sant ?

[Algotezza]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

men om du säger det ej finns nån sanning, då finns det ju inte heller nåt karma, eller hur,

eller nån skuld,

eller hur,

eller hur eller hur

karma är en upplevelsekategori - en variant av kausaliteten

ett sätt att försöka förstå sitt lidande

och hur man kan bli fri

skuldkänslor finns

det är den förlåtelsen befriar oss från

vad som finns

är hat och nästankärlek

mörker och ljus och gråheten däremellan

/aaa

[Algotezza]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

men om du säger det ej finns nån sanning, då finns det ju inte heller nåt karma, eller hur,

eller nån skuld,

eller hur,

eller hur eller hur

karma är en upplevelsekategori - en variant av kausaliteten

ett sätt att försöka förstå sitt lidande

och hur man kan bli fri

skuldkänslor finns

det är den förlåtelsen befriar oss från

vad som finns

är hat och nästankärlek

mörker och ljus och gråheten däremellan

/aaa

[Harald Davidsson]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

men om du säger det ej finns nån sanning, då finns det ju inte heller nåt karma, eller hur,

eller nån skuld,

eller hur,

eller hur eller hur

karma är en upplevelsekategori - en variant av kausaliteten

ett sätt att försöka förstå sitt lidande

och hur man kan bli fri

skuldkänslor finns

det är den förlåtelsen befriar oss från

vad som finns

är hat och nästankärlek

mörker och ljus och gråheten däremellan

/aaa

Sartre sa en genial mening, ifall den inte finns nån Gud är allt tillåtet.

håller du med om att det är den starkaste aggressions-kraften som bestämmer hur lagen ska se ut??

finns det nån lag idag som är skriven för de fattiga, för de mentalt sjuka, för alkoholister, för narkomanerna, för uteliggarna.

[Algotezza]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

men om du säger det ej finns nån sanning, då finns det ju inte heller nåt karma, eller hur,

eller nån skuld,

eller hur,

eller hur eller hur

karma är en upplevelsekategori - en variant av kausaliteten

ett sätt att försöka förstå sitt lidande

och hur man kan bli fri

skuldkänslor finns

det är den förlåtelsen befriar oss från

vad som finns

är hat och nästankärlek

mörker och ljus och gråheten däremellan

/aaa

Sartre sa en genial mening, ifall den inte finns nån Gud är allt tillåtet.

håller du med om att det är den starkaste aggressions-kraften som bestämmer hur lagen ska se ut??

finns det nån lag idag som är skriven för de fattiga, för de mentalt sjuka, för alkoholister, för narkomanerna, för uteliggarna.

"Sartre sa en genial mening, ifall den inte finns nån Gud är allt tillåtet."

Låt oss säga att Gud finns och att hans bud och förbud existerar och att heliga urkunder upplyser oss om dessa bud. Vad säger då att människor kommer att lyda dessa bud och förbud? Gud kan förbjuda och påbjuda, det ena kan vara tillåtet av honom, det andra inte - men vad säger att världen blir en bättre plats för det endast pga Guds bud och förud? Allt verkar vara tillåtet ändå för människan, med eller utan Gud och hans förbud.

Världen är ju knappast en mysplats idag trots årtusenden av religiös vägledning. Hade jordehelvetet varit djupare utan religion? Vi hade väl sluppit krig med religion som rättfärdigande motiv - men vi hade väl bråkat av andra skäl - för det är väl det vi gillar bäst, med eller utan Gud som bortförklaring så vi slipper personligt ansvar. Och duger inte det skyller vi på Fan själv.

Om Gud finns varför ser världen ut som den gör? Om Gud inte tillåter det lidande vi orsakar varandra, vad innebär då ditt Sartre-citat i praktiken?

"håller du med om att det är den starkaste aggressions-kraften som bestämmer hur lagen ska se ut??"

Du tror väl inte det är den argaste som vinner vid utformning av en lag för människor? Du tror väl inte att mänsklig styrka hos den som överlever ("survival of the fittest") handlar om ilska och rå muskelstyrka?

Den utformar lagen, den vinner i den männkliga kampen som bäst kan dölja sina egoistiska ego-boostande motiv (makt makt makt för maktens skull - andlig makt är vägen till all annan makt - pengar sex berömmelse politisk makt etc) under en snygg polerad yta av humanitet och vänlighet (motsats till den starkaste aggressionskraften), inte några gorillor med svällande muskler som slår sig för bröstet.

Som kulturmänniskor använder vi inte sinsemellan öppen fysisk aggression för att hävda våra egoistiska intressen utan förnuft och logik, pk-retorik och artighet. Länder är sinsemellan aggressiva då de som "kollektiva-ande-väsen" befinner sig på rovdjursstadiet - se hur de beter sig mot varandra!

En aggressiv verbal retorik vinner inte heller i längden - det är mjukhet på ytan som gäller och själsliga klor och tänder under ytan. Kamouflage...

"finns det nån lag idag som är skriven för de fattiga, för de mentalt sjuka, för alkoholister, för narkomanerna, för uteliggarna"

Oh ja, sådana lagar finns och innan dess fanns den kristna kärlekslagen. Men blott för att en fin och human lag finns innebär det ju inte att alla eller ens någon följer den.

Det behövs ingen lag för att hjälpa dem man själv möter i sin vardag öga mot öga när det gäller de människor du nämner -  förutom den naturligt givna man har i hjärta/samvete - om den inte tystnat genom det moderna livets påverkan. Och finns den inte där att bjuda en att hjälpa och om i stället en yttre lag påbjuder detta, en lag man gärna vill slippa om man kan. Därför ser vi idag moddarnas aldrig sinande räcka av jobbeavdrag.

Men det följer ju Bibelns ord: "Till den som har skall varda givet, från den som intet har skall tagas också det han har." Och vad är det den har som inget har? Hoppet att få. Det är Bibelns fina löfte till världens fattiga som nu klingat så pass länge genom rymderna att detta gudomliga löfte nu börjar infrias alltmer -  kolla världen, Afrikas horn, fattiga överallt. Hoppet att få tages nu alltmer från dem och Guds plan blir verklighet. Alla stridande gerilla-grupper som girigt snor åt sig mat och livets nödtorft avsett att rädda livet på de svältande, är väl då bara soldater i Guds Försyns armé för att förverkliga bibelordet ovan?

/Algotezza

[Zokrates]

Men det följer ju Bibelns ord: "Till den som har skall varda givet, från den som intet har skall tagas också det han har." Och vad är det den har som inget har? Hoppet att få. Det är Bibelns fina löfte till världens fattiga som nu klingat så pass länge genom rymderna att detta gudomliga löfte nu börjar infrias alltmer -  kolla världen, Afrikas horn, fattiga överallt. Hoppet att få tages nu alltmer från dem och Guds plan blir verklighet. Alla stridande gerilla-grupper som girigt snor åt sig mat och livets nödtorft avsett att rädda livet på de svältande, är väl då bara soldater i Guds Försyns armé för att förverkliga bibelordet ovan?

/Algotezza

Byt ut det som ägs mot högmod, eller mot inskränkthet, eller mot dumhet och oförstånd,
så nalkas Jesus intention desto mer när det gäller de som ej förstår vad som skall eftersträvas,
ni kan ju vantolka det till att det han syftade på faktiskt gällde materiella tillgångar och inte tro
med godan handling, därmed kan frasen ju till och med rättfärdiga de stölder som begås.

[Harald Davidsson]

Vad sant är må tiden utvisa, lär dansken Grundtvig ha sagt, han som grundade dansk folkhögskola. Sanning - en process - inte ett orubbligt faktum?

Idag maniplulerar makten via media i regel inte  via simpla lögner och emotionella värdeord utan med fiffigt urval av vedertagna sanningar och "siffror som talar för sig själva" och omärklig smygretorik (ofta utan tydliga värdeord).

Sanningarnas antal är oändligt (oavsett vad vi menar med sant) - sanningen har därför i sig inget egenvärde (och den kan likväl snärja som befria) - vad som passar ens syfte och vad som  är relevant i ett visst sammanhang måste till också i receptet.

Lögnen kan också befria - i form av fantasier inom konst och litteratur - och snärja - när man ger sina lögner rubriken "sanning".

Häls

Algotezza

men om du säger det ej finns nån sanning, då finns det ju inte heller nåt karma, eller hur,

eller nån skuld,

eller hur,

eller hur eller hur

karma är en upplevelsekategori - en variant av kausaliteten

ett sätt att försöka förstå sitt lidande

och hur man kan bli fri

skuldkänslor finns

det är den förlåtelsen befriar oss från

vad som finns

är hat och nästankärlek

mörker och ljus och gråheten däremellan

/aaa

Sartre sa en genial mening, ifall den inte finns nån Gud är allt tillåtet.

håller du med om att det är den starkaste aggressions-kraften som bestämmer hur lagen ska se ut??

finns det nån lag idag som är skriven för de fattiga, för de mentalt sjuka, för alkoholister, för narkomanerna, för uteliggarna.

"Sartre sa en genial mening, ifall den inte finns nån Gud är allt tillåtet."

Låt oss säga att Gud finns och att hans bud och förbud existerar och att heliga urkunder upplyser oss om dessa bud. Vad säger då att människor kommer att lyda dessa bud och förbud? Gud kan förbjuda och påbjuda, det ena kan vara tillåtet av honom, det andra inte - men vad säger att världen blir en bättre plats för det endast pga Guds bud och förud? Allt verkar vara tillåtet ändå för människan, med eller utan Gud och hans förbud.

Världen är ju knappast en mysplats idag trots årtusenden av religiös vägledning. Hade jordehelvetet varit djupare utan religion? Vi hade väl sluppit krig med religion som rättfärdigande motiv - men vi hade väl bråkat av andra skäl - för det är väl det vi gillar bäst, med eller utan Gud som bortförklaring så vi slipper personligt ansvar. Och duger inte det skyller vi på Fan själv.

Om Gud finns varför ser världen ut som den gör? Om Gud inte tillåter det lidande vi orsakar varandra, vad innebär då ditt Sartre-citat i praktiken?

"håller du med om att det är den starkaste aggressions-kraften som bestämmer hur lagen ska se ut??"

Du tror väl inte det är den argaste som vinner vid utformning av en lag för människor? Du tror väl inte att mänsklig styrka hos den som överlever ("survival of the fittest") handlar om ilska och rå muskelstyrka?

Den utformar lagen, den vinner i den männkliga kampen som bäst kan dölja sina egoistiska ego-boostande motiv (makt makt makt för maktens skull - andlig makt är vägen till all annan makt - pengar sex berömmelse politisk makt etc) under en snygg polerad yta av humanitet och vänlighet (motsats till den starkaste aggressionskraften), inte några gorillor med svällande muskler som slår sig för bröstet.

Som kulturmänniskor använder vi inte sinsemellan öppen fysisk aggression för att hävda våra egoistiska intressen utan förnuft och logik, pk-retorik och artighet. Länder är sinsemellan aggressiva då de som "kollektiva-ande-väsen" befinner sig på rovdjursstadiet - se hur de beter sig mot varandra!

En aggressiv verbal retorik vinner inte heller i längden - det är mjukhet på ytan som gäller och själsliga klor och tänder under ytan. Kamouflage...

"finns det nån lag idag som är skriven för de fattiga, för de mentalt sjuka, för alkoholister, för narkomanerna, för uteliggarna"

Oh ja, sådana lagar finns och innan dess fanns den kristna kärlekslagen. Men blott för att en fin och human lag finns innebär det ju inte att alla eller ens någon följer den.

Det behövs ingen lag för att hjälpa dem man själv möter i sin vardag öga mot öga när det gäller de människor du nämner -  förutom den naturligt givna man har i hjärta/samvete - om den inte tystnat genom det moderna livets påverkan. Och finns den inte där att bjuda en att hjälpa och om i stället en yttre lag påbjuder detta, en lag man gärna vill slippa om man kan. Därför ser vi idag moddarnas aldrig sinande räcka av jobbeavdrag.

Men det följer ju Bibelns ord: "Till den som har skall varda givet, från den som intet har skall tagas också det han har." Och vad är det den har som inget har? Hoppet att få. Det är Bibelns fina löfte till världens fattiga som nu klingat så pass länge genom rymderna att detta gudomliga löfte nu börjar infrias alltmer -  kolla världen, Afrikas horn, fattiga överallt. Hoppet att få tages nu alltmer från dem och Guds plan blir verklighet. Alla stridande gerilla-grupper som girigt snor åt sig mat och livets nödtorft avsett att rädda livet på de svältande, är väl då bara soldater i Guds Försyns armé för att förverkliga bibelordet ovan?

/Algotezza

Låt oss säga att Gud finns och att hans bud och förbud existerar och att heliga urkunder upplyser oss om dessa bud. Vad säger då att människor kommer att lyda dessa bud och förbud skriver du algot

Sanningen, och då menar jag verkligen sanningen,
är att människorna lyder
den starkaste aggressionen,

ingen på jorden kan motsäga detta postulat,

för den som har den starkaste aggressions-kraften
utstrålande från hennes huvud som en aggressiva gloria,
maktens gloria

hon kommer att pralysera andra människors hjärnor, paralysera deras motorik,
de kommer därför att uppföra sig som små rara gossar,
framför denna makt.

och då kommer nästa akt i människo-dramat,
ge ordet, du skall, du skall inte osv..men det är bara en slags karta