Vad utgör medvetandets referens?

[Antic]

Matematik. Har vi använt 1000 miljarder decimaler, så kan vi köra vidare med lika många till, lika många till och lika många till, i all oändlighet.

[Algotezza]

Matematik. Har vi använt 1000 miljarder decimaler, så kan vi köra vidare med lika många till, lika många till och lika många till, i all oändlighet.

Och?

Det är ju i enlighet med definitionerna. Ändra på dem och du får ett annat resultat.

Matematik och logik bygger på definitioner och härledningsregler. Ändra på dem och du får annan matematik och logik med andra egenskaper.

[Antic]

Grejen är att enda gränsen för matematik är vår egen förmåga, hur stora tal vi kan hantera just nu. Matematiken i sig har ingen gräns för hur stort eller litet något kan bli.

Det är bara att fylla på med siffror i all oändlighet.

[Algotezza]

Grejen är att enda gränsen för matematik är vår egen förmåga, hur stora tal vi kan hantera just nu. Matematiken i sig har ingen gräns för hur stort eller litet något kan bli.

Det är bara att fylla på med siffror i all oändlighet.

Ja, så definieras N, de naturliga talen, sedan finns de reella talen R och de komplexa talen, imaginära tal. Kontinuet. Allt är möjligt i tankens värld. Den bygger vi själva upp. Låt tanken spilla över på den s.k. fysiska världen och den blir lika fantastisk!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Komplexa_tal

[Antic]

Samma sak med primtal. det är bara att fortsätta så långt vi kan, just nu.

Saken är att vi använder matematiska tal för det som vi inte kan uppleva. Vi använder tal för att sätta en start och ett stopp. Upplevelsen har inget av dessa två eftersom den betyder total avsaknad av några som helst fasta start eller stopp punkter. I upplevelsen kan ingenting vara stilla eller fast.

Upplevelse = 1 (rörelse)
Matematik = 0 (avsaknad av rörelse)

[Algotezza]

Samma sak med primtal. det är bara att fortsätta så långt vi kan, just nu.

Saken är att vi använder matematiska tal för det som vi inte kan uppleva. Vi använder tal för att sätta en start och ett stopp. Upplevelsen har inget av dessa två eftersom den betyder total avsaknad av några som helst fasta start eller stopp punkter. I upplevelsen kan ingenting vara stilla eller fast.

Upplevelse = 1 (rörelse)
Matematik = 0 (avsaknad av rörelse)

Den fasta punkten är upplevaren. Den inre observatören.

[Antic]

Nej, eftersom världen formas efter hur den upplevs. Upplevelse handlar bara om rörelse, utan en enda fast punkt.

[Algotezza]

Nej, eftersom världen formas efter hur den upplevs. Upplevelse handlar bara om rörelse, utan en enda fast punkt.

Då fattade du inte vad jag skrev.

[Antic]

Okey, du menade så.

Men du har bara delvis rätt.

Kan du räkna ur varför?

[Antic]

Vi har en förmåga till, förutom att uppleva världen.

Att betrakta oss själva från en punkt som inte är oss. (självmedvetenhet). Den är den i särklass största gåtan för all vetenskap. Hur kan vi vara medvetna om oss själva?

Den kan bli så stark att du uppfattar det du själv gör som underligt till och med. Varför håller jag armen så? Oj vad det lät konstigt när jag pratade nu. Typiskt mig att reagera på det här sättet.

Du både granskar och kritiserar dig själv, samtidigt som du är dig själv.

[Algotezza]

Djur är mer eller mindre medvetna. Människor är självmedvetna genom att de kan skapa och upprätthålla en självbild och skydd mot omvärlden, egot.

Vi håller oss självmedvetna antingen genom att kunna skapa en tänkt punkt utanför oss själva så vi kan se oss med andras ögon (i fantasin). Men vi kan också betrakta oss och vårt medvetande och perception inifrån via den inre observatörens inre eller övre punkt.

Det mänskliga självmedvetandets referenspunkt är antingen den tänkta punkten utanför en eller den verkliga s a s inuti en.

[Illusionen]

I resonemangen ni nu för, använder ni er genomgående av atomära begrepp (punkt, rörelse, partikel mm)
hemmahörande inom rumtidens ram. Det innebär att ni tillämpar rumtiden som något absolut,
utan att beakta bakomliggande/underliggande referensberoende samband på fältnivå, som bidrar
till att ”generera” de atomära begreppen. Konsekvensen av detta blir att begreppen ni använder er av,
i aktuella samband, är att betrakta som odefinierade. Ni kan då inte förvänta er att finna de svar ni söker.
Maskeringsprincipen medför, som namnet antyder, att något i sammanhanget (av principiella skäl) är
dolt/maskerat, vilket ingående beskrivs i konceptet.

För att uppmärksamma er på ovanstående skrev jag i tidigare inlägg citat,
”En röd tråd, som löper genom mina inlägg, är att grunden för förda resonemang måste redovisas,
för att slutsatserna skall vara trovärdiga.
När så ej skett har jag försökt ställa ledande frågor som trots att jag upprepar frågorna inte besvarats.
Frågorna, i vilka ”något” refererar till något verkligheten bakomliggande (= ”bortom” rum-tiden), lyder,

• Krävs det ”något” för att verkligheten, så som vi förnimmer den, skall existera ?
• Om så är fallet, vilka kännetecken och egenskaper tillskriver du detta ”något” ?
• Kan "något" då beskrivas via vår verklighets begrepp inkl storheter ?”

Några svar på dessa frågor har jag ännu ej sett till.

När Antic återkommande använder begreppet upplevelse/förnimmelse som utgångspunkt för sina
påståenden, utan att närmare ange vad han avser med dessa begrepp, finns det alltså av ovan
redovisade skäl anledning att även förankra detta påstående genom att utförligt besvara frågan,

• Krävs det något för att upplevelsen/förnimmelsen, skall existera, och i så fall vad ?

/ Illusionen

Pax vobiscum

[Antic]

Krävs det ”något” för att verkligheten, så som vi förnimmer den, skall existera?

Det som skapar den, upplevelsen (sinnena). Du kan ta bort "som vi förnimmer den". Verkligheten skapas av upplevelsen, är 100% äkta, och det enda som existerar. Just därför är den helt och hållet äkta och verklig. ALLT ANNAT skulle vara lika oäkta som overkligt. Upplevelsen skapar en verklighet som anpassar sig helt och hållet efter hur den upplevs med sina ständigt formbara objekt, rum och tid.

Om så är fallet, vilka kännetecken och egenskaper tillskriver du detta ”något” ?

Medvetandet går inte att beskriva, bara att uppleva. Dvs medvetandet/upplevelsen går inte att beskriva med något annat än det som det är. Du. Livet, känslor, ljus, färg, form, ljud, smak, lukt, känsel, tankar, personlighet.

Kan "något" då beskrivas via vår verklighets begrepp inkl storheter ?”

Medvetandet går inte att beskriva, bara att uppleva. Däremot kan vi sätta ut fasta start och stopp punkter på den ständigt formbara världen som upplevandet skapar (matematik). Men de start och stopp-punkterna existerar bara när vi själva sätter ut såna. Upplevandet i sig har ingenting sånt. Världen som upplevandet skapar är lika oändlig som den ständigt formar om sig efter hur den upplevs.

Vad jag avser med upplevelsen? Det första du märker när du vaknar på morgonen. Livet, känslor, ljus, ljud, lukt, känsel, smak, tankar, person. Allt det som skapar både världen och DIG.

[Illusionen]

Krävs det ”något” för att verkligheten, så som vi förnimmer den, skall existera?

Det som skapar den, upplevelsen (sinnena). Du kan ta bort "som vi förnimmer den".
Verkligheten skapas av upplevelsen, är 100% äkta, och det enda som existerar.
Just därför är den helt och hållet äkta och verklig. ALLT ANNAT skulle vara lika oäkta som overkligt.
Upplevelsen skapar en verklighet som anpassar sig helt och hållet efter hur den upplevs med sina ständigt formbara objekt, rum och tid.

Om så är fallet, vilka kännetecken och egenskaper tillskriver du detta ”något” ?

Medvetandet går inte att beskriva, bara att uppleva.

Kan "något" då beskrivas via vår verklighets begrepp inkl storheter ?”

Medvetandet går inte att beskriva, bara att uppleva.

Du skriver att verkligheten skapas av upplevelsen, samtidigt som upplevelsen skapas av verkligheten!
Begreppet "skapa" är ett atomärt uttryck med obestämd innebörd, som måste definieras för att dina påståenden
ska bli trovärdiga och något mer än just grundlösa påståenden.
Utan entydig definition av ”skapa” kan du lika gärna skriva ”trolla”.

/ Illusionen

[hakkapeliitta]

I resonemangen ni nu för, använder ni er genomgående av atomära begrepp (punkt, rörelse, partikel mm)
hemmahörande inom rumtidens ram. Det innebär att ni tillämpar rumtiden som något absolut,
utan att beakta bakomliggande/underliggande referensberoende samband på fältnivå, som bidrar
till att ”generera” de atomära begreppen. Konsekvensen av detta blir att begreppen ni använder er av,
i aktuella samband, är att betrakta som odefinierade. Ni kan då inte förvänta er att finna de svar ni söker.
Maskeringsprincipen medför, som namnet antyder, att något i sammanhanget (av principiella skäl) är
dolt/maskerat, vilket ingående beskrivs i konceptet.

Pax vobiscum

Vad är "maskerat"? Menar du Kants "tinget i sig", att våra definitioner felar och det finns en dold sanning som vi inte kan begripa?

Alla definitioner är "atomära", grundläggande begrepp. I medvetandet, i kunskapsbildning/hämtning är människans intellekt så beskaffat att vi i är tvugna är sammanfatta kunskapen i knutpunkter, som uttrycks i definitioner. Knutpunkter, definitioner, har alltid potentiell kraft.

Hur analysera ett komplext sammanhang? Kan inte låta bli att citera Marx och hans åsikt om detta;

"Det konkreta är konkret eftersom det utgör sammanfattningen av många bestämningar (definitioner, min anm.), alltså enhet i mångfalden.
I tänkandet framstår det därför som en sammanfattningsprocess, som resultat, inte som utgångspunkt, fastän det är den verkliga utgångspunkten och därför också utgångspunkten för åskådningen och föreställningen.
På den första första vägen förflyktigas den fulla föreställningen, på den andra leder de abstrakta bestämningar till reproduktion av det konkreta på tänkandets väg".