Logikens gränser

[Pilatus]

Kan det sedan möjligen vara så att Pilatus oroar sig i onödan över sin egen betydelse... ...han kan ju ogillt lämna åt andra vad de kan tänkas vara intresserade av... ...ingen kommer väl att kritisera honom för det... ;o))

Då skall jag inte störa dina utläggningar om logik.

[Vertumnus]

Man bör skilja på olika förståelser av slump: det vi avser med slump då vi talar om tärningskast är något helt annat än det vi avser med slump i evolutionära sammanhang. Ingenting i detta skall heller förväxlas med slump i absolut mening.

Berätta om skillnaden! Finns det olika slags slump i din värld?

En skillnad när det gäller evolutionär slump och den slump vi förknippar med tärningskast är att den evolutionära slumpen förändrar spelplanen, utvecklingen sker stegvis. Utfallet av ett tärningskast är oberoende av föregående tärningskast. En annan är att regelverket för evolutionen tillåter väntan, det rätta utfallet kan i många fall inväntas. Utfallet en på sex gäller endast vid ett tärningskast, med flera kast blir det speciella utfallet en tidsfråga.

[PeterK]

Kan det sedan möjligen vara så att Pilatus oroar sig i onödan över sin egen betydelse... ...han kan ju ogillt lämna åt andra vad de kan tänkas vara intresserade av... ...ingen kommer väl att kritisera honom för det... ;o))

Då skall jag inte störa dina utläggningar om logik.

Tänkte väl att vi skulle kunna vara överens i.a.f. i någonting... ;o)))

[Smisk]

Eftersom logiken jobbar med sanningar ...

Logiken jobbar med språkliga satser, om det vi påstår följer ur de premisser vi åberopar. Om det vi påstår är sant alltid följer ur korrekt formulerade logiska satser vore det fantastiskt.

Empiriska sanningar är inte samma som logiska. Logiken använder språkliga satser som är sanna och kan inte jobba med något annat.
Det vore fantastiskt om den kan jobba med annat snarare

Vänder vi på saken så kan logiken inte jobba med empiriska sanningar alls. Vi kan inte fylla den med empiriska sanningar då vi inte av nödvändighet kan veta något om dem (Hume hälsar).

[Smisk]

Om man hör ordet "logik", så tänker väl de flesta att det är användbart, bra för att bevisa saker osv...

Men är det bara jag som först och främst tänker TRÅKIGT?

Det är lite relevant, jag tror inte jag är ensam om att sky logiken pga att den, för en, känns dötrist?
Hur får man någon entusiasm för logik? I sig? Förutom som ett vapen att trycka ner argument i halsen på motståndaren?

Alla som forskar på filosofi producerat papers med långa ekvationer av modal logik. Läser man tractatus dräller den av något som ser ut som programkod...

Jag tycker aldrig logik är tråkigt, för det mesta är det kul. Att använda matematik för att förklara saker däremot tycker jag är tråkigt. Det känns tråkigt.. dåligt. Dålig stil. Opedagogiskt.

[Anders]

Logikens gräns är ca 30 min...

[Smisk]

Stokastisk variabel - och man vet inte vad det är?
Really
Å andra sidan hickar även universum ibland - kan man säga...
Lämnar detta lilla bidrag avseende slump https://sv.wikipedia.org/wiki/Stokastisk_process

Problemet är inte att allt hickar ibland - utan problemet är att människan som finner hicket mitt i ett redan befintligt system (som han där Dawkins) tror att hicket mitt i - det redan befintliga systemet är upphovet till systemet --- vilket ju blir galet.
Men hans slump och hans själviska gener har motbevisas av Harward avseende Epigentic.

Good.... som man säger... och funktion är good... för de är just vad det är - ett fungerande hick...

Är det så livet uppstod, universum fick hicka?

[Pilatus]

Empiriska sanningar är inte samma som logiska. Logiken använder språkliga satser som är sanna och kan inte jobba med något annat.
Det vore fantastiskt om den kan jobba med annat snarare

Vänder vi på saken så kan logiken inte jobba med empiriska sanningar alls. Vi kan inte fylla den med empiriska sanningar då vi inte av nödvändighet kan veta något om dem (Hume hälsar).

Empiriska "sanningar" är litet intressanta, hur sanna kan de vara? Omdömen som Stockholm är Sveriges huvudstad och Sveriges statschef heter Carl XVI Gustaf är väl sanna empiriska satser?

Kan man alltid pröva vad som är en empirisk (erfarenhet) sats? T ex Brahes strikt empiriska attityd förhindrade honom att acceptera Copernicus heliocentriska världsbild eftersom han inte kunde uppmäta några stjärn-parallaxer. Det var först med Pierre Gassendi observation av Merkurius-passagen, 1631 som den heliocentriska världsbilden kunde bevisas.

Så visst kan empiriska satser vara sanna, eller?

[Algotezza]

Logikens gräns är ca 30 min...

Ja tror logiken ärungefär lika lång som nuet.

[PeterK]

Eftersom logiken jobbar med sanningar ...

Logiken jobbar med språkliga satser, om det vi påstår följer ur de premisser vi åberopar. Om det vi påstår är sant alltid följer ur korrekt formulerade logiska satser vore det fantastiskt.

Empiriska sanningar är inte samma som logiska. Logiken använder språkliga satser som är sanna och kan inte jobba med något annat.
Det vore fantastiskt om den kan jobba med annat snarare

Vänder vi på saken så kan logiken inte jobba med empiriska sanningar alls. Vi kan inte fylla den med empiriska sanningar då vi inte av nödvändighet kan veta något om dem (Hume hälsar).

PeterK...; Konstigt resonemang... ...naturligtvis kan man logiskt följdriktigt beakta vad man upplever — vilket ju utgör det man kallar något "empiriskt". Men om ens "empiriska" iakttagelser inte stämmer med ens logik, så är det något i ens föreställnings-värld som behöver rättas till... ;o))

[PeterK]

Man bör skilja på olika förståelser av slump: det vi avser med slump då vi talar om tärningskast är något helt annat än det vi avser med slump i evolutionära sammanhang. Ingenting i detta skall heller förväxlas med slump i absolut mening.

Berätta om skillnaden! Finns det olika slags slump i din värld?

En skillnad när det gäller evolutionär slump och den slump vi förknippar med tärningskast är att den evolutionära slumpen förändrar spelplanen, utvecklingen sker stegvis. Utfallet av ett tärningskast är oberoende av föregående tärningskast. En annan är att regelverket för evolutionen tillåter väntan, det rätta utfallet kan i många fall inväntas. Utfallet en på sex gäller endast vid ett tärningskast, med flera kast blir det speciella utfallet en tidsfråga.

PeterK..; tjaaa... det faktum att vissa av en själv förmodade logiskt följdriktiga samband inte besannats i ett visst sammanhang, utgör inget bevis för att det inte skulle existera andra, av en själv okända logiskt följdriktiga och härvid begripliga samband, bakom sammanhanget ifråga. Nej, om nu tärnings-kastets utfall inte logiskt analytiskt kan relateras till själva tärningen, så finns ju ändå något man känner bakom utfallet ifråga. Och det är ju den som kastar tärningen. Och hur tärningen härvid kastats, måtte ju ha avgörande betydelse för att tärningen hamnar på ett visst sätt. Så att man själv inte ser samband som förklarar utfallen ifråga, utgör på inga vis nån saklig grund för antagandet att det skulle existera nån slags "slump"... om nu rätt ska få va rätt... ;o))

(Att hänvisa till "slump" är i själva verket ingenting annat, än ett erkännande att man — vare sig man själv förstår detta eller ej — inte har koll på vad man talar om... ;o)))

[Pilatus]

Konstigt resonemang... ...naturligtvis kan man logiskt följdriktigt beakta vad man upplever — vilket ju utgör det man kallar något "empiriskt". Men om ens "empiriska" iakttagelser inte stämmer med ens logik, så är det något i ens föreställnings-värld som behöver rättas till...

Empiri, (erfarenhet, observationer), är motsatsen till a priorisatser (logik, matematik).

Empiri utgår från våra observationer och experiment. Det vi av erfarenhet vet.
Däremot är a priori-satser inte beroende av sinnesintryck. T ex logik.

[PeterK]

Konstigt resonemang... ...naturligtvis kan man logiskt följdriktigt beakta vad man upplever — vilket ju utgör det man kallar något "empiriskt". Men om ens "empiriska" iakttagelser inte stämmer med ens logik, så är det något i ens föreställnings-värld som behöver rättas till...

Empiri, (erfarenhet, observationer), är motsatsen till a priorisatser (logik, matematik).

Empiri utgår från våra observationer och experiment. Det vi av erfarenhet vet.
Däremot är a priori-satser inte beroende av sinnesintryck. T ex logik.

PeterK..; uppenbarligen inte för vissa. Men för mig är de allt övergripande verkliga förhållandena ändamålsenliga, samt härvid logiskt följdriktiga och därmed fullt begripliga... (livet skulle inte gå att leva om det när allt kommer omkring, inte vore värt att leva — men för att vara värt att leva behöver det vara ändamålsenligt samt härvid logiskt följdriktig ordnat...)

Det är ju när man inte upplever de verkliga förhållandena som meningsfulla och ändamålsenliga, samt härvid som logiska, som man inte kan förstå desamma... (förståelse innebär ju att man ser hur det ena följdriktigt betingar det andra...)

Men det är klart..; ser man ingen mening, ingen ändamålsenlighet och härvid ingen logisk följdriktighet i det man noterar, så kan man ju inte heller begripa detta... ;o))

[Pilatus]

Att hänvisa till "slump" är i själva verket ingenting annat, än ett erkännande att man — vare sig man själv förstår detta eller ej — inte har koll på vad man talar om...

Så du kan avgöra tärningens utfall genom kaststudier? Inte illa. Har du vunnit mycket på Craps?

[PeterK]

Att hänvisa till "slump" är i själva verket ingenting annat, än ett erkännande att man — vare sig man själv förstår detta eller ej — inte har koll på vad man talar om...

Så du kan avgöra tärningens utfall genom kaststudier? Inte illa. Har du vunnit mycket på Craps?

PeterK...; nu har Pilatus verkligen missförstått någonting — jag har inte någonstans sagt att jag kan avgöra tärningens utfall. Däremot har jag påpekat det ofrånkomliga i att utfallet har en begriplig orsak... ;o))

(Sedan kanske jag inte är torsk på pengar... ;o))