cogito skrev:Ditt exempel handlar ju om principen arbetsdelning. På andra sidan (i den långa kedjan) sitter det alltså människor som gör sitt delmoment, bl a i "Nådens Fabrik" och sysslar med osjälvisk produktion av mormors klapp. Kanske de kunde "besjäla" sina produkter genom att ägna detta en tanke när de utför sitt "trista" arbetsmoment??
Jo, jag försöker göra något liknande själv där jag sitter. Förutom att besjäla sitt köp kan man ju försöka göra detsamma med sitt arbete. För mig är det särskilt utmanande eftersom jag inte har någon direkt slutanvändare. Det jag åstadkommer (översättningar) lagras i ett enormt arkiv och används/läses faktiskt aldrig - inte av någon. Efter 20 år slängs det och bidrar måhända något till fjärrvärmeproduktionen. Min produkt är färdig och konsumerad när jag åstadkommit den, och tjänar till att uppfylla ett byråkratiskt rekvisit. Jag är på väg härifrån, men fram tills dess försöker jag stundom se mitt arbete som en ritual. Jag är de adekvata svenska termernas beskyddare och på något plan tjänar kanhända mitt värv vår kultur (även om ingen tar del av det direkt). Det skadar åtminstone ingen, genererar skatteintänkter och sätter mat på mitt bord - vilket för många tycks vara arbetets huvudsakliga syfte.
cogito skrev:I denna totalegoistiska princip äter odlaren själv upp allt h*n odlar, tillverkar kläder för sin egen kropp och bygger en självhushållsenergianläggning vars energi h*n själv konsumerar. Självbenådning.
Hm. Jag skulle snarare säga att det är lättare att finna mening i ett sånt system. Man måste inte "tillbaka till naturen", för man är redan där. Man styrs av de naturliga rytmerna. Det är okomplicerat jämfört med dagens samhälle. Där måste vi anstränga oss mer för att se meningen, men den ansträngningen bär också potentialen för desto större vördnad för vårt mänskliga verk och vår roll. Anstränger vi oss inte har det också en ökad potential att gå åt skogen... Förresten, har du något att tillägga Jesusdiskussionen i mitt inlägg ovan? Eller hänvisar du till de 14 sigillen?
kkklll skrev:Enligt det materialistiska synsättet, som jag nu försvarar, kan man, tror jag, helt bortse från att inspiration skulle existera.
Det är jag övertygad om. Om man anlägger ett materialistiskt synsätt söker man ju först och främst att undersöka verkligheten från det anlagda perspektivet. Och ur det perspektivet existerar inte inspiration, utan enbart dess "mekaniska" verkningar.
kkklll skrev:Vetenskapen är redan på god väg, men än viktigare: nu gäller det att utrota varje tillstymmelse till magiskt tänkande, som alltid tenderar att sätta krokben på vetenskaplig utveckling.
Där är jag av rakt motsatt uppfattning. Just avsaknaden av magiskt tänkande tenderar att sätta krokben för den vetenskapliga utvecklingen och hotar till och med att tillintetgöra den. Förteoretiserande är vetenskapens största svaghet, och det kan komma att hindra den att undersöka fenomen som ligger mitt framför näsan, eller ännu närmare. Skygglappar och dogmatiskt tänkande blev religionens fall till förmån för vetenskapen - nu hotar samma öde vetenskapen. Naturligtvis kan också "andligt flum" eller bokstavstroget religiöst nonsens hindra folk från att tänka klart - då handlar det ju inte om att avvisa vetenskapliga rön allena. Ändå tror jag att den förstockade vetenskapen är det största hotet mot den förstockade vetenskapen.
kkklll skrev:Vilka saker har varit till nytta för människan? Går det överhuvudtaget att jämföra låt oss säga uppfinningen av datorn eller tryckpressen – fantastiska uppfinningar som har varit människan till nytta – men dessa spekulationer om själens odödlighet som inte nyttjar till något alls.
[...]
Världsgåtan, om det finns något sådant, kommer att lösas på fältet av teknikerna, ingenjörerna, uppfinnarna, matematikerna, och inte av filosofer som ”sitter och viskar med några ynglingar i något hörn om något stort”.
Är det då inte lite ironiskt att argumentera filosofiskt för vetenskapens storhet och förträfflighet, istället för att rakt av bedriva vetenskap utan någon närmare reflektion? Än mer ironiskt är väl att den viktigaste frågan i hela ditt resonemang: "Vilka saker har varit till nytta för människan?"; är en filosofisk, och inte vetenskaplig, fråga som verkligen inte är trivial att svara på. Det finns idag knappt några kulturer kvar som inte kommit i kontakt med den "civiliserade världen", men för bara 50 år sedan hade vi kunna göra jämförelser mellan vår kultur och andra - sådana utan tryckpressar och datorer. Den tekniska utvecklingen har gett oss ökad tillväxt, men har den gett oss ökat välstånd? Hur mår folket egentligen - är inte det ett så gott "nytto-mått" som något?
kkklll skrev:Hade dom kanske reaplan under Sokrates tid som dundrade fram i tre gånger ljudets hastighet? Hade man kanske satelliter som på bråkdelen av en sekund hanterar enorma mängder av information?
Men dom kunde skita i fred utan att telefonen ringde. Tyst och lugnt var det också, utan reaplan. Istället för att underhållas av TV, atombomber och trefärgad tandkräm fick de väl nöja sig med vackra solnedgångar, god mat och ett och annat givande samtal - företeelser som än idag appellerar till många moderna människor.
Kanske finns där också plats för det immateriella, känslor, inspiration, gud och hänryckning. Inte som hämsko på det materiella, utan just för att hindra att det materiella förstör för sig själv. Som balans.
tror
