Huset är dragit och kallt. Den värme sanningen ger, saknas, då du inte tror att någon sådan existerar, eller inbillar dig att du redan har den.
Isande vindar gör kylan rå. Fukten stiger medan huset sjunker.
Det hus som bär ditt namn… Är du…
Inte undra på att du vill ta ditt liv. Vem vill bo i ett sådant namn som ditt? Vara du? Vill någon?
Du har en poäng. Ingen vettig människa skulle vilja uppleva det du upplever, utan att fundera på självmord.
Men min poäng är att ditt enda problem är din fantasi.
Din fantasi om din förträffliga förmåga att kunna bygga hus. Bevisligen står ditt hus i ett kärr och sjunker. Möglet tapetserar alla rum, vars enda isolering är spindelväv. Värmesystemet är biologiskt och sporadiskt, d.v.s. råttor.
Om någon förbipasserande vänlig själ, typ grodsamlare, passerar och får för sig att tipsa om att ett hus faktiskt kan byggas på en annan plats och på ett annat sätt, får han släppa allt och springa för sitt liv. Högmod och bitter vrede är ofta goda vänner.
En bekant ringde upp mig för ett tiotal år sedan. Han hade spekulerat i aktier, tjänat massor, levt i överflöd och sedan förlorat allt och mer därtill. Nu hade det uppdagats att han hade förfalskat namnteckningar och förskingrat sina barns pengar. Som ett resultat av det hade hans fru lämnat honom. Han var en tjuv och en lögnare
som var övergiven och fattig.
Han berättade att han en tid allvarligt hade övervägt självmord och nu slutligen beslutat sig för att göra det. Han kände mig genom en kristen församling som jag hade undervisat i under ett drygt år.
Jag frågade honom om han behövde låna ett rep.
Min kommentar var så oväntad så att han började skratta och skrattade länge. Med en välriktad spark hade jag lyckats knäcka självömkans stomme och översta våningen hade rasat i huvudet på honom. Han tappade den sista spiken och har inte hittat den sen dess.
I stället hjälpte jag honom att bit för bit montera ned huset. Det står idag på en annan plats och på en bättre grund.
Grunden är en klippa - Kristus Jesus, stommen är Guds ord och huset är uppvärmt av Den Helige Andes eld. Hans väggar är tjocka, då han har sett sitt värde i Guds ögon. Idag lyser det i hans fönster.
Vi bygger alla hus. Det hus vi kallar ”jag”.
Platsen grunden vilar på är frågan om Guds existens.
Finns Gud? Om han finns, bryr han sig om människan… Om Mig? Hur får jag i så fall kontakt med denne Gud? Hör han min bön?
Finns det faktiskt en mening med mitt liv?
Grunden är det du förlitar dig på. Man kan vara övertygad om Guds existens, utan att ha Jesus som grund.
Jesus, Marx, Ulf Ekman, Bush, Pengar, styrka, respekt, påven, regler, dig själv etc.
Stommen är den positiva eller negativa energi som skjuter upp från grunden.
Regelverket är de slutsatser du drar om det som du har mött och möter. Detta regelverk bygger givetvis på stommen och grunden.
En människa som vill ta sitt liv mår för taskigt. Jag är väldigt ödmjuk inför den smärta som finns. Min egen mor blev systematiskt våldtagen av sin far under sin uppväxt. Under mina första tio år fick jag många gånger uppleva hur hon försvann ut genom dörren, sägandes ”nu kastar jag mig framför tåget”. Hon var periodvis deprimerad och minsta gräl kunde då sluta i att hon försvann i ett antal timmar och lämnade mig i helvetet.
Platsen för hennes grund var rätt, men inte hennes grund. I relationen med Gud blev hennes grund ny och idag är hon en stark och lycklig kvinna.
Mvh Zarathrustme
:smt049 =P~
](./images/smilies/eusa_wall.gif "Brick wall")
eller saknar kompetens att bidra med djupa tankar. Du tycks bara vara bitter. Bitterhet tenderar att förblinda människan. En blind konstkritiker är svårt att ta på allvar.
