Marxistisk filosofi - finns en sådan?
Moderator: Moderatorgruppen
Marxistisk filosofi - finns en sådan?
Mitt specialarbete på gymnasiet behandlar marxismens filosofi och jag har under arbetets gång dristat mig till att ifrågasätta själva temat för uppsatsen. Kan man särskilja en specifikt marxistisk filosofi? Väsentliga delar av marxismens filosofiska idéarv är ju till skillnad från andra skolbildningar föga systematiskt utan innebär att man ställer Marx i relation till andra filosofer: Hegel, Kant, Feuerbach m fl. Vad tycker ni?
Det verkar seriöst. Jag tror att man bör göra två distinktioner. För det första mellan Marx' filosofi och marxistisk filosofi. En lång rad filosofer och (i högre grad) samhällsvetare har inspirerats av Marx. De brukar kallas "marxister", även om de ofta avviker från Marx. Exempel är Lenin, Gramsci, Fromm, Marcuse, Habermas m fl. Många av dessa är, precis som Marx, efter vad jag förstår, rätt svårbegripliga. En i mitt tycke intressant skola är s.k. "analytisk marxism", som försöker översätta den ofta rätt obegripliga marxismen till den analytiska filosofins termer. Dess främsta företrädare är vad jag förstår Gerald Cohen, som exempelvis skrivit artiklen "The Structure of Proletarian Unfreedom".
För det andra måste man skilja på samhällsfilosofi och metafysik/epistemologi. Vad jag förstår har Marx en betydligt starkare ställning som samhällsfilosof än som metafysiker. Dessutom verkar både Marx och de filosofer han inspirerats av (exvis Hegel) vara mycket svårbegripliga som metafysiker. Själv skulle jag inte behandla Marx som metafysiker, utan snarare som samhällsfilosof, men skulle du vilja behandla honom som metafysiker, finns det ett avsnitt om Marx och den tyska idealismens metafysik i Habermas' "Knowledge and Human Interest". Ytterst snårigt dock. Lenin hade också vissa metafysiska tankegångar; bl a angrep han den anti-materialistiska "machianismen" (en föregångare till 20- och 30-talens mest inflytelserika filosofiska skola, den logiska positivismen).
Marx som samhällsfilosof är nog mer orginell. Jag har för mig att hans ungdomsskrifter är mer "poetiska", medan han sedermera blev mer teoretisk. Här har vi också hans s.k. historiematerialism, som väl bygger på Hegel, men som står självständigt och går emot Hegel i många stycken. Dessutom finns det vissa ekonomiska teorier, bl a om arbete, som bygger på kritik av nationalekonomerna (den "politiska ekonomin"). Vad jag förstått så är marxistisk ekonomi numera ett bankrutt ämne. Det undervisades dock i det på nationalekonomiska institutioner på 70-talet.
För det andra måste man skilja på samhällsfilosofi och metafysik/epistemologi. Vad jag förstår har Marx en betydligt starkare ställning som samhällsfilosof än som metafysiker. Dessutom verkar både Marx och de filosofer han inspirerats av (exvis Hegel) vara mycket svårbegripliga som metafysiker. Själv skulle jag inte behandla Marx som metafysiker, utan snarare som samhällsfilosof, men skulle du vilja behandla honom som metafysiker, finns det ett avsnitt om Marx och den tyska idealismens metafysik i Habermas' "Knowledge and Human Interest". Ytterst snårigt dock. Lenin hade också vissa metafysiska tankegångar; bl a angrep han den anti-materialistiska "machianismen" (en föregångare till 20- och 30-talens mest inflytelserika filosofiska skola, den logiska positivismen).
Marx som samhällsfilosof är nog mer orginell. Jag har för mig att hans ungdomsskrifter är mer "poetiska", medan han sedermera blev mer teoretisk. Här har vi också hans s.k. historiematerialism, som väl bygger på Hegel, men som står självständigt och går emot Hegel i många stycken. Dessutom finns det vissa ekonomiska teorier, bl a om arbete, som bygger på kritik av nationalekonomerna (den "politiska ekonomin"). Vad jag förstått så är marxistisk ekonomi numera ett bankrutt ämne. Det undervisades dock i det på nationalekonomiska institutioner på 70-talet.
-
Undertecknamn
- Inlägg: 51
- Blev medlem: 01 nov 2004 11:34
- Ort: Uppsala (den akademiska kvarten)
- Kontakt:
Marxistisk filosofi - finns en sådan?
Dag: Kolla in den historiska och dialektiska materialismen.
- Nja det var mer åt det hållet att dem liberala ekonomerna började komma med nya ekonomiska teorier med hjälp av den marxistiska analysen som dem sedan kunde annama som deras helt egna ideér.
Jag har några exempel i min "Ekonomisk historia" bok som jag tyvärr inte har till förfogande för tillfället.
Men till lite senare så!
Vad jag förstått så är marxistisk ekonomi numera ett bankrutt ämne. Det undervisades dock i det på nationalekonomiska institutioner på 70-talet.
- Nja det var mer åt det hållet att dem liberala ekonomerna började komma med nya ekonomiska teorier med hjälp av den marxistiska analysen som dem sedan kunde annama som deras helt egna ideér.
Jag har några exempel i min "Ekonomisk historia" bok som jag tyvärr inte har till förfogande för tillfället.
Men till lite senare så!
"Niggaz get organizational skills
Cus’ organizational skills
Kill more devils than bullets"
- Jeru the Damaja (folkbildare)
Cus’ organizational skills
Kill more devils than bullets"
- Jeru the Damaja (folkbildare)
Nja det var mer åt det hållet att dem liberala ekonomerna började komma med nya ekonomiska teorier med hjälp av den marxistiska analysen som dem sedan kunde annama som deras helt egna ideér.
Det förhåller jag mig väldigt skeptisk till. Dessutom är den vanliga nationalekonomin inte liberal utan opolitisk till sin natur (även om det naturligtvis finns många liberaler som omfattar den). Till skillnad hur man gör inom från marxistisk "vetenskap" skiljer man på politik och vetenskap.
Det är inget fel på idéer om jämlikhet. Men marxismen som teoretiskt verktyg är, med få undantag, inte bra.
-
Undertecknamn
- Inlägg: 51
- Blev medlem: 01 nov 2004 11:34
- Ort: Uppsala (den akademiska kvarten)
- Kontakt:
Stefan: För oss som vägrar se ekonomin som avgränsat från resten av samhället, så är ditt påstånde ganska talande för hela den liberala ideologin.
Jag tar fram boken lite senare och så kan vi inleda en riktig diskussion istället för dessa beska kommentarer
Jag tar fram boken lite senare och så kan vi inleda en riktig diskussion istället för dessa beska kommentarer
"Niggaz get organizational skills
Cus’ organizational skills
Kill more devils than bullets"
- Jeru the Damaja (folkbildare)
Cus’ organizational skills
Kill more devils than bullets"
- Jeru the Damaja (folkbildare)
-
PostDebornit
- Inlägg: 109
- Blev medlem: 06 feb 2005 19:27
Jag är inte säker på att jag fattar vad du menar med "Väsentliga delar av marxismens filosofiska idéarv är ju till skillnad från andra skolbildningar föga systematiskt utan innebär att man ställer Marx i relation till andra filosofer: Hegel, Kant, Feuerbach m fl."
Fast det låter som ett schysst ämne. Om du har börjat kommer du att hitta ett antal olika inriktningar som är marxistiskt inspirerande. Har du inte läst "marxism och positivism" av Liedman, gör det.
Jag (och många andra) håller inte med Stefan när han säger att Marx inte har en stark ställning som metafysiker (en term som Marx själv använde som sitt grövsta skällsord:)...). S k "kritisk realism" är en stark rörelse inom samhällsvetenskaperna, med Roy Bhaskar som främste företrädare. Verksamhetsteori (engelska "Activity theory") är en annan gren som gör starka anspråk i ontologiska frågor, grundat på Marx, Hegel och till viss del marxism-leninism.
Fast det låter som ett schysst ämne. Om du har börjat kommer du att hitta ett antal olika inriktningar som är marxistiskt inspirerande. Har du inte läst "marxism och positivism" av Liedman, gör det.
Jag (och många andra) håller inte med Stefan när han säger att Marx inte har en stark ställning som metafysiker (en term som Marx själv använde som sitt grövsta skällsord:)...). S k "kritisk realism" är en stark rörelse inom samhällsvetenskaperna, med Roy Bhaskar som främste företrädare. Verksamhetsteori (engelska "Activity theory") är en annan gren som gör starka anspråk i ontologiska frågor, grundat på Marx, Hegel och till viss del marxism-leninism.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
En intressant aspekt när det gäller marxismen är dess utgångspunkter när det gäller "teoridesign".
Marx var som alla andra imponerad av naturvetenskaperna & matematikens stora framgångar. I hans och Engels' bekantskapskrets fanns många av dåtidens stora naturvetare.
Filosofin för Marx var nog mest ett redskap för att tolka verkligheten och inte som självändamål.
Läser man Marx' ekonomiska skrifter slås man av likheten med fysikens begrepp arbete, kraft, energi.
Allt detta är utmärkt belyst i Sven-Erik Liedmanns tegelsten "Motsatsernas spel".
Marx var som alla andra imponerad av naturvetenskaperna & matematikens stora framgångar. I hans och Engels' bekantskapskrets fanns många av dåtidens stora naturvetare.
Filosofin för Marx var nog mest ett redskap för att tolka verkligheten och inte som självändamål.
Läser man Marx' ekonomiska skrifter slås man av likheten med fysikens begrepp arbete, kraft, energi.
Allt detta är utmärkt belyst i Sven-Erik Liedmanns tegelsten "Motsatsernas spel".
Jag (och många andra) håller inte med Stefan när han säger att Marx inte har en stark ställning som metafysiker (en term som Marx själv använde som sitt grövsta skällsord:)...). S k "kritisk realism" är en stark rörelse inom samhällsvetenskaperna, med Roy Bhaskar som främste företrädare. Verksamhetsteori (engelska "Activity theory") är en annan gren som gör starka anspråk i ontologiska frågor, grundat på Marx, Hegel och till viss del marxism-leninism.
Jag har i alla fall aldrig hört någon analytisk filosof nämna Marx' namn i metafysiska diskussioner.
Bhaskar har jag hört talas om, men inte mer. Hur bygger han på Marx?
Vad är activity theory?
Det jag har läst av Liedman var inte bra (bl a hans lärobok i idéhistoria). Pratigt och inte originellt.
F ö tycker jag att det är fel att i allt för hög grad bygga moderna filosofiska och samhällsvetenskapliga teorier på närläsningar av "de gamla mästarna". Detta gäller i hög grad marxisterna, har jag fått intryck av. I viss utsträckning kan de gamla kanske ha något att säga, men i stor mån tycker jag att de har ett fördärvligt inflytande, eftersom folk ofta är mer måna om att deras favoritfilosof ska ha rätt än om att finna sanningen. Det finns en utveckling även inom filosofin, även om den går långsamt. Därför bör man koncentrera sig på modern filosofi, om man vill vinna insikter i filosofi, och inte har specifika filosofihistoriska intressen.
Det är intressant att se att många filosofer som är stora i det allmänna medvetandet, som Ayn Rand, Nietzsche, Voltaire, Rousseau och Marx, inte alls är stora bland folk som är riktigt insatta.
-
PostDebornit
- Inlägg: 109
- Blev medlem: 06 feb 2005 19:27
Jag har i alla fall aldrig hört någon analytisk filosof nämna Marx' namn i metafysiska diskussioner.
Kan det vara för att Marx räknas som kontinental filosof kanske?
Vad är activity theory?
En rörelse sprungen från sovjetisk psykologi. Google vet vad Activity theory är. Det får fler träffar än t ex gestaltpsykologi, om vi ska använda såna kriterier för om ett fenomen är känt eller inte
Citat:
Jag har i alla fall aldrig hört någon analytisk filosof nämna Marx' namn i metafysiska diskussioner.
Kan det vara för att Marx räknas som kontinental filosof kanske?
Delvis, möjligen, men det finns kontinentala filosofer som nämns i analytisk-filosofiska diskussioner om metafysik. T ex Husserl och Heidegger. Så det kan inte vara den enda förklaringen.
Den rimligaste förklaringen tror jag är att diskussionen passerat Marx, precis som den passerat många andra gamla filosofer. Man har bättre argument och skriver klarare nuförtiden än man gjort tidigare. Inte konstigt, eftersom man kan dra nytta av tidigare framsteg och misstag. Som jag sa tidigare; man bör fokusera på modern filosofi och inte lägga för mycket tid på filosofihistoria. Ffa bör man aldrig ägna sig åt hjältedyrkan i filosofi, som många marxister (och andra) alltför ofta gör.
-
PostDebornit
- Inlägg: 109
- Blev medlem: 06 feb 2005 19:27
Själv tror jag skälen är två:
1) Analytisk filosofi är mindre historicistisk, vilket du själv ger uttryck för i vad du tycker man ska fokusera på. Så gamla filosofer blir per definition mest kuriösa.
2) Analytisk filosofi är helt enkelt inte så kompatibel med Hegel och Marx. Jag har inte läst boken själv, men W.T. Stace (hyperlänkad) argumenterar för inkompabiliteten mellan Hegel och analytisk filosofi. Det är många framträdande analytiska filosofer som inte blir refererade i den samtida marxistiska diskussionen också för den delen.
1) Analytisk filosofi är mindre historicistisk, vilket du själv ger uttryck för i vad du tycker man ska fokusera på. Så gamla filosofer blir per definition mest kuriösa.
2) Analytisk filosofi är helt enkelt inte så kompatibel med Hegel och Marx. Jag har inte läst boken själv, men W.T. Stace (hyperlänkad) argumenterar för inkompabiliteten mellan Hegel och analytisk filosofi. Det är många framträdande analytiska filosofer som inte blir refererade i den samtida marxistiska diskussionen också för den delen.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Förstår inte riktigt det här snacket om att fokusera på moderna filosofer.
Finns väl ingen filosof som har skapat allt från scratch? All vetenskap utvecklas och bygger på tidigare erfarenheter, filosofin är inte undantagen.
Hegel är inte kompatibel med analytisk filosofi?
Kanske inte, som tur är får man väl tillägga.
Om du nu med analytisk menar struntfilosofer som Kant som satt hela livet i sin lilla kammare och trasslade in sig i sina egna byxor?
Nä, äras de som äras bör.
Finns väl ingen filosof som har skapat allt från scratch? All vetenskap utvecklas och bygger på tidigare erfarenheter, filosofin är inte undantagen.
Hegel är inte kompatibel med analytisk filosofi?
Kanske inte, som tur är får man väl tillägga.
Om du nu med analytisk menar struntfilosofer som Kant som satt hela livet i sin lilla kammare och trasslade in sig i sina egna byxor?
Nä, äras de som äras bör.
Finns väl ingen filosof som har skapat allt från scratch?
Nej, och det är heller inte viktigt för att man ska fokuera på moderna filosofer. Moderna fysiker började inte från scratch, men det gör inte att man bör läsa de tidigaste fysiska teorierna.
Om du nu med analytisk menar struntfilosofer som Kant som satt hela livet i sin lilla kammare och trasslade in sig i sina egna byxor?
Trevligt att du kommer med såna fantastiska argument.
Nej, analytisk filosofi är en rörelse som började kring förra sekelskiftet med filosofer som Russell och Moore, och utvecklades vidare av Ludvig Wittgenstein och de logiska positivisterna. Viktiga impulser har också kommit från matematikern och logikern Gottlob Frege (som kan räknas som en av dess grundare) och den amerikanske pragmatikern Charles Peirce. Ibland brukar man tala om Hume som den förste analytiske filosofen, för hans empirism och för hans resonerande stil. Däremot brukar inte Kant räknas som en analytisk filosof.
http://en.wikipedia.org/wiki/Analytic_philosophy
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Ja, du har säkert rätt. Är inte så insatt i alla filosfiska strömningar.
Analytisk kan man vara i många sammanhang. För mej innebär analytisk att man dissekerar något i dess minsta beståndsdelar. I den meningen är väl alla seriösa vetenskapsmän analytiska?
F.ö. Marx såg analysen som ett halvt misslyckande. För honom var det viktigt att återskapa begreppet, från det "atomära" till helheten och följa dialektiken, växelverkan och samspelet, där slutprodukten var det sammansatta begreppet. Och just därför att det var sammansatt kunde begreppet också rasa ihop och ta nya former allt efter de nödvändiga villkoren.
Analytisk kan man vara i många sammanhang. För mej innebär analytisk att man dissekerar något i dess minsta beståndsdelar. I den meningen är väl alla seriösa vetenskapsmän analytiska?
F.ö. Marx såg analysen som ett halvt misslyckande. För honom var det viktigt att återskapa begreppet, från det "atomära" till helheten och följa dialektiken, växelverkan och samspelet, där slutprodukten var det sammansatta begreppet. Och just därför att det var sammansatt kunde begreppet också rasa ihop och ta nya former allt efter de nödvändiga villkoren.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 25 och 0 gäster